Det dröjer i genomsnitt två år från det att en person får sitt första symtom, till dess att hon fått en MS-diagnos. Det är alldeles för länge eftersom snabb diagnos i kombination med tidig och effektiv behandling samt regelbundna besök hos neurolog, ger radikalt förbättrade chanser till ett aktivt friskt liv och god arbetsförmåga. Det visar den helt nya Vårdkedjerapporten. Stora brister i vårdkedjan vid MS som patientföreningen Neuroförbundet tagit fram.
Få landsting och regioner uppfyller de rekommendationer som Svenska MS-sällskapet tagit fram för MS-vården. Men vårdkvaliteten skiljer sig kraftigt åt mellan de olika landstingen och regionerna. Uppsala utmärker sig som ett av de sämre landstingen.
Akademiska sjukhuset är ett av de sämsta sjukhusen i landet på att uppfylla vårdgarantin för MS-patienter. Uppsala län ligger också i botten bland landstingen när det gäller hur stor andel av patienterna med skovvis MS i mindre än 15 år som behandlas med bromsmedicin. Endast fyra av tio patienter får bromsmediciner, enligt MS-registret. Även om registret inte fångar 100 procent av patienterna, är täckningsgraden hög och siffran kan därför ses som en mycket stark indikation.
Svenska MS-sällskapets rekommendationer är att minst 75 procent i den här gruppen ska få behandling. Uppsalas patienter får mycket sämre vård än till exempel Västerbotten, som toppar listan med 100 procent. Genomsnittet i Sverige ligger på 61 procent.
Ett område där Uppsala verkligen sticker ut är behandling. Majoriteten av de tillfrågade i Neuroförbundets enkät får inte någon bromsbehandling alls. Väldigt liten andel får ta del av de senaste årtiondenas forskningsgenombrott som resulterat i en helt ny generation läkemedel som gör att personer med MS kan fortsätta arbeta och slipper omfattande fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar.
Detta återspeglas också i att en mycket större andel av MS-patienterna i Uppsala, jämfört med övriga landet vill byta behandling. Över hälften av Uppsala-patienterna, jämfört med Västerbotten där ingen vill byta behandling eller Stockholm där färre än två av tio vill byta behandling.
Neuroförbundet arbetar för att alla personer med MS ska få den bästa vården. Det är oacceptabelt att bostadsorten ska ha en avgörande inverkan på vilken vårdkvalitet du får. Personer med MS som får snabb diagnos och rätt behandling kan i de allra flesta fall fortsätta arbeta, träna och leva aktiva liv. Men den som får vänta länge på diagnos och erbjuds undermålig behandling riskerar däremot att få onödiga funktionsnedsättningar. Det är kostsamt och onödigt – för både individen och samhället. Skärpning Uppsala läns landsting!
Bo Wedin, ordförande Neuroförbundet Uppsala län
Lise Lidbeck, ordförande Neuroförbundet