Sommar och semester innebär att många samlas vid grillen och på uteserveringar över ett glas öl eller vin.
En sifo-undersökning gjord förra året visar att sex av tio dricker både mer och oftare under semestern. En semester i Sverige varar i genomsnitt ungefär tre veckor. Tre veckor är också den tid det tar att utveckla en ny vana som för många kan vara svår att bryta.
En högre alkoholkonsumtion under en begränsad period leder nödvändigtvis inte till beroende. Problemet uppstår om vanan som etablerats under sommaren följer med in i den grå vardagen med gulnade löv, ekorrhjul och rutiner.
Vi lever med en stark alkoholnorm där det förutsätts att alla vill träffas över ett glas alkoholhaltig dryck. För den som inte vill eller kan dricka ett glas rosé blir det svårt att tacka nej utan en konkret anledning som alla kan acceptera och förstå. Valet att inte dricka alkohol följs ofta av så kallat alkoholtjat.
Normaliseringen av att dricka ett glas lite nu och då förstärks av den dagliga exponeringen av alkohol-reklam i tidningar och kommer-siella tv-kanaler. Marknadsföringen av alkohol ökar dramatiskt och politiken har tappat kontrollen. Via tv-kanaler som sänds från Storbritannien hittar industrin nya vägar för alkoholreklam trots att den enligt svensk lag är förbjuden.
I takt med att alkoholreklamen ökar, ökar också alkoholkonsumtionen. I Sverige sjönk alkoholkonsumtionen fram till år 2013 men följer sedan dess en uppåtstigande kurva. I dag dricker vi 9,9 liter ren alkohol per invånare och år.
Också i sociala medier sprids bilden av alkohol som något förknippat med njutning, avkoppling, semester och firande. De negativa konsekvenserna av alkohol får i jämförelse lite uppmärksamhet.
Faktum är att den som konsumerar alkohol löper större risk att råka ut för olyckor eller att utsätta andra för fara, omdömet sjunker och känslor är svårare att kontrollera. Studier visar också att ett dagligt intag även av mindre mängder alkohol som till exempel en deciliter vin, bidrar till att öka risken för olika cancerformer, bland annat bröstcancer med tio procent.
Missbruksutredningen beräknade att alkoholen kostar samhället omkring 66 miljarder kronor varje år i form av sjukskrivning, bortfall i arbetstid, olyckor och vård av personer med alkoholproblem. Till detta kan vi addera en rad negativa sociala konsekvenser orsakade av alkoholen som är svåra att mäta, till exempel då barn far illa som en konsekvens av vuxnas alkoholkonsumtion.
IOGT-NTO bedriver ett aktivt påverkansarbete inom politiken, både nationellt och internationellt, för att minska de negativa konsekvenserna av alkoholkonsumtion, främst genom lagändringar och
förebyggande arbete. Vi vill begrän-
sa marknadsföring av alkohol som en av de åtgärder som bland andra WHO och OECD förespråkar tillsammans med begränsad tillgänglighet och höga alkoholskatter.
En positiv nyhet är att de produkter som ökar mest i försäljning på Systembolaget i dag är de alkoholfria. Det beror delvis på ett ökat utbud av drycker med hög kvalitet men också på en allt starkare medvetenhet och hälsointresse. Många ser också till att i högre grad ha alkoholfria drycker när vännerna bjuds på middag. Den trenden uppmuntrar vi eftersom den bidrar till att försvaga alkoholnormen.
Vi vill att varje människa ska känna sig fri att göra ett medvetet val och vi vill bidra till ett samhälle där normen inte förutsätter att alkohol är det enda och självklara valet.
Johnny Mostacero, förbundsordförande IOGT-NTO