• fredag 24 mars 2017
  • Familjeannonser
  • Grannar
  • Lokusjobb
  • Lokus
  • Grannar
  • Evenemangsguiden
  • Uppgång.se
Pastapytt med lax, broccoli och haricot ve... Malins matblogg Malins matblogg
Vädersponsor:

Utred kostråden

Debatt. Bäst-före datum är utgånget för Livsmedelsverkets nya kostråd, skriver Ralf Sundberg, Per Wikholm och Lars-Erik Litsfeldt som vill tillsätta en sanningskommission.

Livsmedelsverket har sjösatt kampanjen för sina reviderade kostråd. Huvudbudskapet är dock detsamma som tidigare. Mättat fett ska till varje pris undvikas och ersättas med vegetabiliska fetter och kolhydrater. Livsmedelsverkets jakt på Bregottpaket och fetare mjölksorter vid skollunchen har snarare intensifierats. En ur ett historiskt perspektiv extremt hög sockerkonsumtion, uppemot tio procent av kaloribehovet förordas alltjämt. Salt ska minimeras.

I den svenska kostdebatten har Livsmedelsverket inte kunnat presentera kvalitativa studier till stöd för sina rekommendationer. I stället har de hänvisat till att det såväl i Norden som internationellt bland nutritionsexperterna råder konsensus om dessa.

De senaste årens utveckling visar att någon konsensus inte lägre finns. Flera ledande nutritionsforskare har svängt totalt och anser inte längre att mättat fett eller salt orsakat västvärldens epidemi av hjärtsjukdom. Redan på 1970-talet när svenska myndigheter tog ställning för att det var mättat fett och salt som var bovarna i dramat, existerade den konkurrerande hypotesen att socker och processade kolhydrater som vitt mjöl var de skyldiga.

I Sverige blev paradigmskiftet uppenbart 2013 då Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) gjorde en grundlig genomgång av vetenskapliga studier om mättat fett. Deras slutsats skiljer sig fullständigt från Livsmedelsverkets. ”Sammantaget måste det vetenskapliga underlaget för att intag av mättat fett leder till försämrad hjärt-kärlhälsa anses vara bräckligt”, skriver SBU.

I USA arbetas det nu med framtagandet av 2015 års kostråd. En expertgrupp har tagit fram ett förslag som varit ute på remiss. Fokus på fett tonas ned och istället betonas hälsoriskerna med socker och processade, snabba kolhydrater. En nyhet är att kolesterol i mat helt plockas bort från listan över riskabla näringsämnen. Årtionden av rekommendationer om att begränsa intaget av ägg till 2-3 i veckan går därmed i graven.

Livsmedelsverket har redan i smyg gjort denna förändring men inte ansträngt sig för att upplysa allmänheten om att deras tidigare äggfobi saknade vetenskapligt stöd. Ägg är näringsmässigt det kanske mest kompletta livsmedel som finns. Likväl lever flertalet svenskar kvar i den gamla föreställningen att en äggfrukost är farlig och att en frukost med nyckelhålsmärkta varor som sockrade flingor, sockrad yoghurt eller lättmjölk är hälsosammare.

Remissvaret från det amerikanska dietistförbundet AND (Academy of Nutrition and Dietetics), världens största dietistförbund är intressant. De har tidigare, precis som dess svenska motsvarighet, varit lojala med rådande kostråd. Nu är kritiken i deras remissvar närmast dräpande. De avråder jordbruksdepartementet och hälsodepartementet – de som ska fastställa de nya kostråden i USA – från att utfärda en generell rekommendation om saltintag. Detta med motiveringen att nyare forskning har visat att för lågt saltintag kan resultera i ökad dödlighet i hela befolkningen även om det finns undergrupper såsom de med förhöjt blodtryck som har marginell nytta av saltreduktion i kosten. Remissvaret från AND publicerades ungefär samtidigt som Livsmedelsverket lanserade en kampanj för generell saltreduktion.

AND stödjer förslaget om att stryka kolesterol från listan över riskabla näringsämnen men går betydligt längre än så. De föreslår att även det mättade fettet stryks från denna lista. Det motiveras med att modern forskning inte lyckats hitta något samband mellan intag av mättat fett och hjärt- och kärlsjukdom.

11 augusti publicerades en studie i ansedda BMJ där man drar slutsatsen att det är de artificiella, vegetabiliska transfetterna och inte mättat fett som är skadligt för hjärthälsan. Transfetter fanns tidigare i hög mängd i margariner som rekommenderades istället för smör. Trots propåer från riksdagen har Livsmedelsverket inte tagit fram ett förslag till förbud mot transfetter, något som Danmark haft länge och som nu införs i USA.

Ännu ett dråpslag mot påståendet att kostråden baseras på internationell konsensus kom i våras från världshälsoorganisationen WHO. Livsmedelsverkets liberala inställning är att tillsatt socker får utgöra uppemot tio procent av kaloriinnehållet i maten.

Först en bra bit in på 1900-talet blev sockerkonsumtionen i Sverige så hög. Nu vill WHO mer än halvera sockerkonsumtionen till högst fem procent fritt socker. I begreppet fritt socker räknar WHO – till skillnad från Livsmedelsverket – även med honung och fruktjuice som blivit alltmer populära sötningsmedel i produkter som saluförs ”utan tillsatt socker”. Storbritannien verkar vara på väg att anamma WHO:s nya rekommendationer. Så icke Livsmedelsverket.

Vi har tidigare publicerat böcker på temat om den svaga vetenskapliga underbyggnaden för kostråden som kom på 1970-talet och hur de påverkades av kommersiella intressen (Forskningsfusket respektive Ideologin, pengarna, kostråden). 2014 utkom den undersökande journalisten Nina Teicholz med boken The Big Fat Surprise. Detta imponerande verk har inte bara fått stort och positivt genomslag i nyhetsmedia utan även i vetenskapliga tidskrifter såsom nutritionsvetenskapens kanske mest prestigefulla tidskrift, the American Journal of Clinical Nutrition. Återigen ingen vetenskaplig konsensus om Livsmedelsverkets kostråd.

När det varken finns konsensus eller vetenskapligt underlag för dagens kostråd är det dags att granska hur Livsmedelsverket skött sitt arbete. Hur kan vi i framtiden undvika dylika misslyckade experiment med folkhälsan?

2011 publicerade UNT Debatt en artikel där vi föreslog att en av Livsmedelsverket oberoende, statlig sanningskommission skulle tillsättas för att utreda kostråden och dess konsekvenser för folkhälsan. Dessa och liknande kostråd har sannolikt bidragit till en global epidemi av fetma, diabetes och relaterade sjukdomar. Det är kanske medicinhistoriens största skandal. Vi fick svar från Livsmedelsverket och en pensionerad medarbetare vid samma verk men inget svar från socialministern som förslaget egentligen var riktat till. Vi förnyar nu vårt krav till den nye folkhälsoministern Gabriel Wikström, tillsätt en sanningskommission om kostråden.

Ralf Sundberg, docent, kirurg, författare

Per Wikholm, författare

Lars-Erik Litsfeldt, författare

 
 

Debatt