• fredag 24 mars 2017
  • Familjeannonser
  • Grannar
  • Lokusjobb
  • Lokus
  • Grannar
  • Evenemangsguiden
  • Uppgång.se
Pastapytt med lax, broccoli och haricot ve... Malins matblogg Malins matblogg
Vädersponsor:

Utvärdera forskningens samhällsnytta

Bara hälften får jobb som är direkt relaterade till deras forskarutbildning. Forskningens samhällsnytta behöver utvärderas, skriver Mikaela Almerud ­m fl.

REPLIK. Det saknas incitament för kontakt mellan forskning och näringsliv, skriver Ivo Zander i UNT 12/2 och efterlyser ett mer aktivt och externt intresserat universitet.

I dag presenterar Svenskt Näringsliv en unik intervjuundersökning bland forskar­examinerade som ­förstärker den bilden. Forskarutbildningen brister i kontakten med näringslivet och incitamentsstrukturen leder till negativa konsekvenser för såväl den enskilde som samhället.

Forskarutbildningen i Sverige kostar varje år uppskattningsvis 13 miljarder kronor och omfattar cirka 17 000 personer. Den siffran ska jämföras med grundutbildningen, som kostar 21 miljarder kronor och som omfattar 316 000 studenter. Att forskarutbildningen per person är dyrare än grundutbildningen skulle i sig inte behöva vara något problem men det förutsätter att den kan påvisa ett positivt utfall för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Frågan är om de gemensamt finansierade satsningarna levererar det vi har rätt att förvänta?

För att få fram relevant data om hur forskningen kommer omgivande samhälle till nytta krävs mer än tillgänglig offi­ciell statistik. Svenskt Näringsliv har därför genomfört en undersökning som bygger på telefonintervjuer med 4 386 disputerade som tog forskarexamen under perioden 1/7 2006 till 30/6 2009. Urvalet omfattade alla de 8 537 som disputerade under perioden, vilket ger en svarsfrekvens på 51 procent.

När forskningskvalitet mäts på traditionellt sätt genom antal citeringar i vetenskapliga tidskrifter hävdar sig svenska forskarexaminerade väl. Fler än nio av tio får sina resultat publicerade i en vetenskaplig tidsskrift. Men denna vedertagna uppföljning tar alls inte hänsyn till hur forskningen bidrar till tillväxt och ökad konkurrenskraft. Det borde vara självklart att utvärdera om även detta syfte uppnås.

I undersökningen fick de examinerade frågan om huruvida resultatet av deras forskning eller avhandling lett till ett jobb för dem själva eller någon annan. Endast drygt hälften, 54 procent, uppgav att så var fallet. Att uppenbart studiemotiverade, initiativrika och begåvade personer efter i genomsnitt nio terminers forskarutbildning inte lyckas bättre på arbetsmarknaden måste anses vara ett problem.

Givetvis kan inte samhällsnyttan av forskningen reduceras till att enbart handla om resultat i form av patent eller kommersialiserbara tjänster. Men det är relevant att förvänta sig att det samlade utfallet av en så stor samhällelig investering kontinuerligt utvärderas.

Fyra av tio forskarexaminerade stannar vid universitet eller högskola efter utbildningen. Ungefär lika många lämnar forskningen helt och hållet och bara 8 procent fortsätter sin karriär som forskare i privat sektor. Det är en låg siffra med tanke på det behov av forskarutbildad kompetens som finns i kunskapsintensiva företag. De forskare som utbildas matchar alltså inte det behov som finns i näringslivet.

Vår undersökning visar ett mycket starkt samband: forskare som samarbetat med företag under sina studier har avsevärt bättre chanser än övriga att etablera sig väl på arbetsmarknaden, få patent beviljade samt bidra till nya produkter och tjänster. Dessa möjligheter ökar med hela 266 procent om forskningen sker i samarbete med ett företag. Likväl är det i dag knappt var tredje forskarstuderande som samarbetar med företag.

Sverige behöver reformera utbildnings- och forskningsväsendet för att vi även i framtiden ska kunna konkurrera som kunskaps- och innovationsland. Låt oss börja med att mäta och utvärdera den offentligfinansierade forskningen.

Mikaela Almerud
ansvarig högskolefrågor Svenskt Näringsliv
Emil Görnerup
ansvarig forskningsfrågor Svenskt Näringsliv
Anna-Lena Holmström
regionchef Uppsala Svenskt Näringsliv
UNT 21/2 2011

 
 

Debatt