Det är bra att regeringen vill ha fler universitet i Sverige. Men frågan är hur man har tänkt sig att detta ska ske. Beslutet att göra Malmö högskola till universitet reser ett antal frågor som regeringen måste kunna besvara.
Regeringen aviserade i förra veckan att Malmö högskola ska bli universitet 2018. Det är ett bra beslut. Att inrätta fler universitet gynnar Sverige, då högre utbildning och forskning är ett av de mest betydelsefulla instrumenten för samhällelig och individuell utvecklig.
Men beslutet reser en rad frågor om hur regeringen har tänkt sig att statliga högskolor ska kunna bli universitet. Sverige hade fram till 2008 en ordning där högskolor som ville ha en egen forskarutbildning ansökte hos regeringen om att bli kvalitetsprövning för att få axla detta ansvar. Denna kvalitetsgranskning genomfördes av regeringens expertorgan på utvärdering av högre utbildning, Högskoleverket, som sedermera blev Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Detta borgade för att forsknings- och utbildningsinsatser var likvärdiga runtom i landet och främjade rörligheten av studenter och forskarstuderande på såväl nationell som internationell nivå.
Denna rätt att bli bedömd togs bort av alliansregeringen 2008 och istället inrättades ett system där högskolorna kunde ansöka om att få examenstillstånd för avgränsade ämnesområden. Även möjligheten för högskolor att bli universitet togs bort. Reformen var en halvmesyr som i och för sig gjorde att flera högskolor mycket snabbt kunde bli prövade för enskilda ämnesområden, men de skulle fortfarande kalla sig högskolor på svenska. Men eftersom det engelska begreppet University inte är skyddat valde flera högskolor ganska omgående att ändra sitt engelska namn från University College till University, eftersom de mycket riktigt hade utbildning på alla tre nivåer (grund-, avancerad och forskarnivå). När Högskolan i Jönköping tidigare i år gick ännu längre och valde att helt sonika använda sitt engelska namn även på svenska ”Jönköping University”, anmälde språkrådet högskolan till JO, som i dagarna valt att inte ta upp ärendet.
I och med den nuvarande regeringens beslut att ge Malmö högskola rätten att benämna sig Malmö universitet, uppkommer nu ett antal frågeställningar:
• Varför får bara Malmö högskola denna möjlighet och inte andra jämförbara högskolor som Södertörns högskola, Mälardalens högskola och Högskolan i Borås?
• Kommer regeringen att ge Universitetskanslersämbetet det viktiga uppdraget att bedöma högskolans kvalitetsmässiga förutsättningar?
• Hur ser regeringen på att svenska högskolor använder sitt engelska namn även på svenska?
• Anser regeringen att det ska finnas skillnader mellan högskolor och universitet och kan man specificera vilka skillnader det i så fall rör sig om?
Universitetskanslersämbetet har i sina utvärderingar inte kunnat finna några systematiska kvalitetsskillnader mellan statliga högskolor och universitet. I myndighetens årsrapport från 2015 framgår att det finns både högskolor som har utbildningar av mycket hög kvalitet och universitet med en stor andel bristfälliga utbildningar.
Regeringens beslut att ge Malmö högskola rätten att bli Malmö universitet 2018 ställer därför regeringen inför två alternativ:
• Antingen bör UKÄ få pröva om Malmö högskola och andra lärosäten som strävar efter universitetsstatus har de kvalitetsmässiga förutsättningarna som krävs.
• Eller också kan regeringen välja att inte pröva de kvalitetsmässiga förutsättningarna och då bör alla högskolor som idag har examenstillstånd på forskarnivå få kalla sig universitet. Då skulle man också kunna tillåta att de statliga svenska högskolor som så vill använda sitt engelska namn på svenska.
Joakim Palestro,
VD Priolys AB (en konsultbyrå för kvalitetsbedömning och kvalitetsutveckling i högre utbildning och vuxenutbildning)