Det är glädjande och överraskande att rättschefen på Migrationsverket Fredrik Beijer svarar på UNT Debatt (10/10). Han kommenterar dessutom, för ovanligheten skull, även det enskilda fallet Xhixho. Däremot blir jag besviken på rättschefens läsning av vår artikel. I svepande formuleringar påstår Beijer att vi blandar samma olika begrepp och att vi inte känner till lagarna. Det hade varit bra om vi fått en närmare förklaring på vad som avses.

Beijer skriver att vi är omedvetna om att Migrationsverkets beslut kan överklagas. Att Xhixhos har överklagat framgår dock helt klart i vår artikel, åtminstone för den som känner arbetsgången inom Migrationsverket. Om man får avslag på asylansökan av Migrationsverket kan man överklaga till Migrationsdomstolen (vilken Beijer av någon anledning hellre kallar ”svensk domstol”). Xhixho gjorde det och vi berättade att Migrationsdomstolen dömde till utvisning och återvändandeförbud på två år. Utan överklagande skulle fallet alltså inte ha kommit upp i domstolen och som då följaktligen inte hade avgett någon dom. Ansökan om prövningstillstånd för att få ta upp fallet för prövning i högsta instans, Migrationsöverdomstolen, skedde också men avslogs. Underligt nog visar Beijer lite senare i sitt svar att han faktiskt vet om att Migrationsverkets beslut har överklagats.

Det viktigaste ärendet i vår debattartikel gäller barnperspektivet. Som Beijer skriver finns i dag krav på” synnerligen ömmande” omständigheter för att bevilja en sökande, som har återvändarförbud, arbetstillstånd. (En ny öppnare formulering till ”särskilt ömmande” är på väg och skall gälla från och med 1 juli )

Vi menar att det faktiskt fanns ”juridiskt utrymme” att upphäva återvändandeförbudet. i fallet Xhhixho. Barnens situation är så allvarlig att den borde få fälla utslaget. Barnen ryckts upp ur den miljö där de känner sig hemma, tas från sin skola mitt i en termin och utvisas till ett land där de saknar förankring och inte ens kan språket.

Vår debattartikel ställer endast en viktigt fråga: Vart tog barnperspektivet vägen i fallet Xhixho? I vår artikel citeras den grundläggande paragrafen i svensk lag ”... skall särskilt beaktas vad hänsyn till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver”. Vi påstår inte, eftersom vi känner reglerna, att ett arbete automatiskt skall ge arbetstillstånd, men vi tycker att om sökande både har fast arbete och familj med barn som har ett invant liv i Sverige borde detta räcka som ”ömmande” skäl för att upphäva ett återvändandeförbud.

Det är mycket uppseendeväckande att Migrationsverkets handläggare själv faktiskt sade till Xhioxhos att de kan övergå från asylansökan till ansökan om arbetstillstånd, men sedan avslår denna ansökan med den enda angivna motiveringen att familjen varit gömd.

Beijer skriver att i varje enskilt ärende skall en ”proportionalitetsbedömning mellan följderna för ett barn som utvisas, med beaktande av barnkonventionen och Sveriges intresse att upprätthålla den reglerade invandringen” göras.

Vi hävdar att det saknas proportionialitet mellan straffet för att familjen varit gömd och följderna, speciellt för barnen. Hänsynen till barnens situation borde fått fälla utslaget.

Beijer framhåller i stället att i den nya tillämpningen av lagen, som Migrationsverket nu infört, är det viktigt att återvändandeförbudet får tjäna till att avskräcka andra flyktingar från att gömma sig i landet. Den som varit gömd kan normalt inte få arbetstillstånd i Sverige. Beijer vidgår att en ny tillämpning av asyllagen införts och att det nu skall bli svårare att få arbetstillstånd i Sverige. Vår fråga efter motiveringen för att denna hårdare tolkning av lagen införts besvaras inte.

Viktiga frågor väntar fortfarande på svar:

Hur beaktas regeln om att se till vad ”... barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver?” Kan utvisning med återvändandeförbud vara de fyra barnens bästa? Hur främjar det deras utveckling och hälsa att de utvisas till ett främmande land, att deras skolgång i svensk skola abrupt avbryts och de tvingas börja i en ny skolform utan att ens kunna språket? Och detta med bakgrund att de redan har bytt land från USA till Sverige en gång tidigare.

Hur bedömer Beijer proportionaliteten mellan ”brottet”, att familjen varit gömd, och ”straffet” att utvisa hela familjen och därmed spoliera ett eller flera år av barnens skolgång?

Olle Christoffersson pastor, teol dr

UNT 6/11 2013