Jordbruket står inför den framtida utmaningen att producera mer mat på en krympande odlingsareal med minsta möjliga belastning på miljön, såväl i Sverige som globalt. För att kunna lösa den uppgiften krävs stora satsningar på jordbruksforskning. Ett inspel i debatten om att få fram ett uthålligt jordbruk har framförts i boken "Den ekologiska drömmen" (finns gratis att ladda ner, http://pub.epsilon.slu.se/11755), där en kritisk analys av den ekologiska odlingens för- och nackdelar presenteras.
Vi är glada över att boken har rönt ett så stort intresse och skapat en intensiv debatt i samhället.
I en nyligen publicerad artikel (UNT Debatt 9/2) skriver professor Jan Bengtsson att det är "tröttsamt och meningslöst med en anti-eko-debatt". I motsats till honom tror vi att kommunikation av nya forskningsrön leder utvecklingen framåt och en debatt ökar medvetenheten om ekosystemens komplexitet. Vi bemöter här två sakområden av det Bengtsson tar upp.
Ekoskördar:
Bengtsson påpekar hur resultaten i en fältstudie kan påverkas av platsens förutsättningar och hur detta problem kan undvikas med så kallade meta-analyser, där resultat från flera fältförsök studeras i en samlad syntes. Bengtsson citerar en sådan meta-analys (Ponisio et al., 2014) som anger att man bara får 20 procent lägre skörd vid ekoodling jämfört med konventionell odling. Han citerar denna artikel för att visa att de högre skördebortfall vi anför på basis av svensk officiell skördestatistik (upp emot 60 procent) inte skulle vara representativa.
En tidigare meta-analys publicerad i Nature (Seufert et al, 2012) visar dock att när man utesluter studier där man hade överfört organiska gödselmedel från konventionellt jordbruk för att gödsla ekologiska åkrar, så blev skördessänkningen betydligt större, nämligen 34 procent.
Överföring av organiska gödselmedel (stallgödsel, kompost, rötrester, slakteriavfall, med mera) från konventionellt till ekologiskt jordbruk har visat sig vara den avgörande faktorn för ekoskördarnas storlek, vilket vi också utförligt diskuterat i en tidigare publicerad bok ("Organic Crop Production – Ambitions and Limitations", kapitlet om skördenivåer kan laddas ner gratis, http://pub.epsilon.slu.se/3514).
Vi kan inte se att Bengtssons kritik av skördenivåer bekräftas av den meta-analys han hänvisar, till eftersom information om hur mycket gödsel som har tillförts från konventionell odling saknas i databasen som ligger till grund för analysen.
Dessutom kan man konstatera att huvuddelen av de studier som finns i databasen kommer från Nordamerika. Där tillåts en mycket större överföring av organiska gödselmedel från konventionell till ekologisk odling än i Sverige. Med andra ord, man måste vara försiktig när man tolkar en meta-analys. Meta-analyser kan inte vara bättre än studierna som ligger till grund för dem. En trovärdig analys och jämförelse av skördenivåer förutsätter att detta beaktas.
Om ekoodlingen skulle stå på egna ben, i enlighet med upphovsmännens grundfilosofi, utan inköp av organiska gödselmedel från konventionell produktion, skulle ekoskördarna minska dramatiskt.
Biologisk mångfald i ekologiska åkrar och i jordbrukslandskapet:
Den förmodligen mest omfattande meta-analysen om biodiversitet i odlingssystem, som nyligen har publicerats i tidskriften Nature (Schneider et al, 2014), visar att mångfalden är cirka 10 procent högre i ekologiska jämfört med konventionella åkrar.
Samma studie visade också att utanför åkern, det vill säga på gårds- eller landskapsnivå, påverkas inte mångfalden av att åkern odlas ekologiskt eller konventionellt.
Det bör påpekas att åkern i sig inte är en plats där man eftersträvar biologisk mångfald, utan syftet är att odla en enskild nyttogröda. Mer mångfald i ekoåkern betyder vanligen mer ogräs (tistlar, kvickrot, baldersbrå med mera), vilket man lätt kan observera om man kör runt i svenskt åkerlandskap under sensommaren. Jordbrukslandskapets biologiska mångfald gynnas främst av andra landskapselement än åkern såsom åkerholmar, diken, häckar, stenmurar medmera, där olika organismer hittar sina nischer. Det betyder att lantbrukarens kunnande och intresse att gynna den biologiska mångfalden är viktigare än om han driver sin gård ekologiskt eller konventionellt. Generella stöd till ekoodling är därför tveksamma för att öka den biologiska mångfalden – i stället behövs riktade stöd för att främja biodiversiteten vid all odling.
Enligt en ny rapport från Jordbruksverket är generella stöd till ekoodling inte heller samhällsekonomiskt lönsamma. De bör i stället omformas till riktade åtgärder för exempelvis anläggning av våtmarker och vegetationsytor som gynnar nyttiga och hotade kräldjur, insekter och fåglar.
En annan sak man bör tänka på är att betydligt större areal behövs för att producera lika mycket mat genom ekoodling. Detta innebär att naturmark, där den biologiska mångfalden som regel är mycket större än på åkern, måste odlas upp om livsmedelsförsörjningen ska kunna säkras. Ekoodling kan därför i själva verket minska den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet.
Bengtssom menar att ”det är meningslöst och tröttsamt att föra en diskussion med en grupp forskare som levererar vilseledande svar på alla komplexa frågor”.
Vi har aldrig haft ambitionen att ge svar på alla komplexa frågor. Ett av SLUs strategiska mål är att "forskningens resultat ska bli kända och nyttjas i samhället". Vi anser därför att framkomna forskningsresultat ska kommuniceras ut i samhället oavsett om forskningsresultaten går emot politiska strömningar, liksom människors önskningar och värderingar.
Vi känner inte heller igen oss i Bengtssons syn på SLU som ett "stackars universitet". Vi är stolta över att vara verksamma vid SLU där fri forskning med högt i tak kännetecknar verksamheten.
Holger Kirchmann, professor i växtnäringslära och markvård, SLU
Lars Bergström, professor i vattenvårdslära, SLU
Thomas Kätterer, professor i systemekologi, SLU
Rune Andersson, före detta programchef, SLU
Fotnot, källor:
Schneider, M. et al., (2014) Gains to species diversity in organically farmed fields are not propagated at the farm level. Nature Communications 5, 4151.
Seufert, V., Ramankutty, N. & Foley, A.E. (2012) Comparing the yields of organic and conventional agriculture. Nature 485, 229-232.