Det är med gott självförtroende som regeringen presenterar årets vårbudget. Miljöpartiets politik att hantera klimathotet och arbetslösheten i ett sammanhang, där investeringar för minskade utsläpp samtidigt skapar arbetstillfällen, har givit önskad utveckling.

Arbetslösheten har sedan den rödgröna regeringen tillträdde pressats ner från 7,9 till 6,9 procent, och Sverige har uppnått målet om högst sysselsättningsgrad i EU.

Målet att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer är vi inte framme vid än, men Sverige rankas nu som det EU-land som är bäst på att uppfylla målen i klimatavtalet från Paris.

Artikelbild

Vårbudgeten består egentligen av två delar. Den ena delen innefattar förändringar redan för 2017, den andra delen utgörs av riktlinjer inför 2018, där detaljerna kommer att preciseras i höst. Båda delarna har en stark klimatoffensiv.

Vad gäller förändringarna i budgeten för 2017 är den klimatpolitik som nog rönt störst uppmärksamhet de extraresurser som nu riktas till järnvägstrafiken. Men förstärkningen med ytterligare 500 miljoner kronor till det så kallade Klimatklivet – det vill säga statligt investeringsstöd till kommunala klimatinvesteringar – är det som kommer att ge störst effekt i form av minskade utsläpp.

Den förväntade effekten är årliga utsläppsminskningar på cirka 1,5 miljoner ton. Det motsvarar en femtedel av de totala årliga utsläppen från alla bensinbilar i Sverige.

Det som gör att förstärkningen av resurser till Klimatklivet kan ge snabb effekt är att det redan finns en stor mängd ansökningar från kommunerna som inte kunnat beviljas än inom den tidigare budgetramen. Kommuner runt om i landet har verkligen sett möjligheten att investera bort koldioxidutsläpp! I Uppsala län hittar vi bland de projekt som hittills tilldelats klimatklivspengar bland annat vidareutveckling av biogasproduktionen i Uppsala, utbyggnad av laddstolpar på en rad platser, konvertering till biobränsle och tankställe för biodrivmedel.

Artikelbild

Med de ytterligare resurser som regeringen nu skjuter till hoppas vi att samtliga kommuner i länet tar tillfället i akt att bygga bort koldioxidutsläpp.

Klimatoffensiven fortsätter även i vårbudgetens andra del, med åtgärder som flygskatt, beskattning av fossila bränslen i fjärrvärmesektorn, investeringsstöd till förnybar el, och byte till biobränslen inom ramen för det så kallade bränslebytet.

Artikelbild

Av dessa åtgärder är införandet av flygskatt det som skapat störst debatt. Vill vi begränsa klimatförändringarna är det förstås en orimlig tanke att låta en sektor fortsätta att utöka utsläppen utan att tillgripa ekonomiska styrmedel. Under det första kvartalet 2017 ökade antalet flygpassagerare på landets största flygplatser med 6 procent jämfört med samma period förra året. För att bryta den utvecklingen är en flygskatt nödvändig.

Argumentet att Sverige i stället för att införa flygskatt nationellt ska verka för en internationell flygskatt är direkt oseriöst.

Inget kommer att hända om inte länder törs gå före och visa på en politik som fungerar i praktiken. Utifrån att Sverige klassas som bäst i EU på klimatpolitik är det många som nu sneglar på Sveriges klimatpolitik för att lära och ta efter. Sverige har därför en mycket bättre möjlighet att påverka andra genom att gå före i faktisk handling, än vad vi har vid förhandlingsbord.

Det är samtidigt mycket positivt att flygskatten är en del av en grön skatteväxling, där intäkterna används för att sänka skatten för den första anställningen från 31 till 10 procent för handelsbolag och aktiebolag.

Detta kan, enligt beräkningarna, ge upp till 10 000 arbetstillfällen, när företag anställer arbetskraft man har behov av men inte tidigare kunnat finansiera.

De partier som säger nej till flygskatten säger därför samtidigt nej till förbättrade villkor för landets småföretag.

Att partier hotar med att kasta ut landet i ett politiskt kaos därför att man inte förstår att flygets klimatpåverkan måste hanteras med ekonomiska styrmedel, trots att flygskatten inte ens ökar de totala skatterna utan är en del av en grön skatteväxling, visar samtidigt att Miljöpartiet mer än någonsin behövs i Sveriges regering.

Vårbudgeten innehåller dock inte bara skatter och investeringar. En förändring som kan förefalla teoretisk, men som kan vara det som ger de allra största förändringarna på längre sikt, är att vi nu inför nya mått på välstånd som ska komplettera BNP. Problemet med BNP är uppenbart – det som mäts är enbart ekonomisk aktivitet, inte om aktiviteten i sig är positiv eller negativ för människor. Att hitta andra relevanta måttstockar, som fångar in miljömässiga och sociala aspekter, har dock varit komplicerat.

Med sådana jämförelsetal på plats kan politiken framöver blir mer pricksäker i att faktiskt uppnå förbättrad livskvalitet.

Med regeringens vårbudget har Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna därför levererat den viktigaste budgeten i Sverige på mycket, mycket länge.

Niclas Malmberg, riksdagsledamot (MP)Jenny Lundström, regionråd (MP)Maria Gardfjell, kommunalråd (MP)Rickard Malmström, kommunalråd (MP)