Den rödgröna majoritetens främsta mål för skolan i Uppsala kommun är en skola där alla känner sig trygga, förbättrade kunskapsresultat och att fler ska få en gymnasieexamen.
Vi är ansvariga för att ge rätt förutsättningar för detta. Men det är skolledare, pedagoger, elevhälsans personal och alla andra viktiga yrkeskategorier i skolan som ytterst bidrar till att utvecklingen går åt rätt håll.
De senaste jämförelserna av kommunernas grundskolor visar att skolorna i Uppsala ligger högt vad gäller andel elever som nått målen och genomsnittligt meritvärde. I förskolorna sker ett aktivt kvalitetsarbete i linje med uppdraget att vara en egen skolform. I gymnasiet görs nu en stor omställning för att få rätsida på ekonomin och frigöra resurser.
Det finns mycket som är bra med skolan i Uppsala, men det oroar oss att stora skillnader i elevernas kunskaper består mellan skolor och även mellan klasser.
Så vill vi inte ha det. Skolan ska verka utjämnande för våra olika förutsättningar. Föräldrars socioekonomiska bakgrund ska inte avgöra barns studieresultat och i förlängningen deras framtidsutsikter. Skolan måste bli mer jämlik.
I kommunens mål och budget för 2016 slår vi nu fast att ökad likvärdighet ska uppnås genom att lägstanivån för elevernas kunskapsresultat i Uppsalas skolor höjs.
Det är ett ambitiöst mål som kräver insatser på flera nivåer.
Utjämnande resursfördelning:
Utbildningsnämnden fattar i morgon beslut om en ny socioekonomisk ersättning till förskolor, grundskolor och gymnasier. Skolor som har en elevsammansättning med större behov får mer resurser för att kunna ge varje elev en bra start i livet. Uppföljningar av hur resurserna används genomförs för att säkerställa att de bidrar till skolans utjämnande uppdrag. Men mer resurser till skolor med större behov räcker inte för att minska kunskapsgapet.
Lika viktigt är omställning av skolor som inte fungerar:
Det ska inte finnas dåliga skolor i Uppsala. Där kommunen är huvudman blir skolor som brottas med långvariga problem med kvalitet och ekonomi föremål för omstartsåtgärder. Det kan bland annat innebära stöd utifrån för att bättre kvalitetsarbete, elevhälsa och skolorganisation. Rektorer och pedagoger från andra verksamheter kan gå in och stödja i förändringsarbetet. Den yttersta utvägen är att se över ledningsfunktionen, flytta eller stänga skolan.
Jämlika förutsättningar i skolvalet:
Skolvalet har starkt segregerande effekter i skolan. Vi anser att regeringen har ett viktigt uppdrag att se över hur lagstiftningen kan förändras för att motverka de negativa effekterna av att skolan blivit en marknad. Tills dess ser vi över hur vi bättre kan stödja elever och föräldrar som av olika skäl inte gör ett aktivt val. Om skolvalet ska ha en styrande effekt på skillnader i resultat måste fler kunna göra aktiva och välinformerade val.
Rätt förutsättningar för lärare och rektorer:
I en mer jämlik skola måste varje pedagog och skolledare ges rätt förutsättningar och följas upp utifrån sina insatser. Vi vill ge mer tid för varje barn och elev genom ökad lärartäthet i de lägre årskurserna och mindre barngrupper i förskolan. Genom nationella satsningar på förstärkningar av bland annat matematik- och läslyftet möjliggör vi för fortbildning för lärare. Rektors ledarskap ska stärkas genom utvecklat samarbete med kommunen som huvudman.
Upprustning av skolmiljön:
Utbildningens kvalitet är avgörande för att lyfta elevernas kunskapsnivå. Men vi är övertygade om att också skolans arbetsmiljö bidrar till lusten att lära. I kommunens mål och budget satsar vi över 1,8 miljarder år 2016–2018 för att bland annat upprusta förskolor och skolor med stora renoveringsbehov. Vi avser också att ta del av den rödgröna regeringens nya satsning på förbättrad utemiljö.
Vi menar allvar med målet att alla elever ska ges goda och likvärdiga förutsättningar, ett arbete som startar redan i förskolan. Nu tar vi de första stegen.
Caroline Andersson (S), kommunalråd och ordförande i utbildningsnämnden
Linda Eskilsson (MP), förste vice ordförande utbildningsnämnden
Sverker Åslund (V), ledamot utbildningsnämnden