De vetenskapliga resultaten av offentligt finansierad forskning ska publiceras öppet tillgängliga. Detta försvåras av att de förlag som äger de vetenskapliga publikationer där resultaten publiceras tar ut stora avgifter av akademin, både för att publicera och för att få tillgång till att läsa artiklarna. På grund av detta säger nu Sverige genom det nationella konsortiet Bibsam upp sitt avtal med Elsevier, det förlag som dominerar marknaden för vetenskapliga publikationer. Vi vill förbättra förutsättningarna för spridning av vetenskapliga resultat och detta är ett stort steg på vägen.

För att kunna nå en förändring måste hela vetenskapssamhället stå enade nationellt och internationellt, och vår största påtryckningsmöjlighet är att inte teckna avtal med förlagen under rådande villkor.

Under de senaste åren har allt fler röster höjts i protest mot de ständigt ökande kostnaderna för att både läsa och publicera vetenskapliga resultat i tidskrifter från de internationella förlagen.

Artikelbild

Sven Stafström

Inom Bibsam, konsortiet som tecknar avtal för tidskrifter åt de svenska lärosätena, har man strävat efter att förlagen ska ge rimligare villkor och byta till en affärsmodell som möjliggör en ekonomiskt hållbar omställning till öppen tillgång till forskningsresultat.

Den nuvarande affärsmodellen som de stora internationella förlagen tillämpar är orimlig.Forskarna erbjuder sina artiklar, gör kvalitetsgranskningen samt tar ansvar som redaktörer för tidskrifterna, allt utan ekonomisk ersättning. Sedan köper lärosätena tillbaka det arbete forskarna utfört via höga avgifter för licenser som ger möjlighet att läsa artiklarna.

För övriga medborgare är emellertid forskningsresultaten inlåsta bakom betalväggar.

I ett öppet tillgängligt publiceringssystem betalar författaren i stället en avgift varefter artikeln blir fritt tillgänglig för alla att läsa.

Artikelbild

| Gunilla Herdenberg

Detta är i grund och botten en god demokratisk tanke som har stöd i vetenskapssamhället. Både från politiskt håll och från forskningsfinansiärer finns riktlinjer och tidsplaner för en övergång till denna nya modell, vilket gör licensavgifterna överflödiga. Samtidigt ökar viljan och behoven i forskarsamhället att publicera vetenskapliga artiklar öppet tillgängliga då det ger en effektivare spridning av forskningsresultat.

Förlagen har dock valt att motarbeta denna förändring och i stället sökt en väg som maximerar deras redan höga vinstmarginaler genom att behålla licensavgifterna och öka dem i samma takt som tidigare och därutöver ta ut författaravgifter. De fem största förlagen har vinstmarginaler som närmar sig 30–40 procent.

Ett av de vinstdrivande förlagshus som dominerar marknaden är Elsevier. Förlaget är den enskilt största leverantören om man ser till kostnaderna och 2017 betalade svenska lärosäten 130 miljoner kronor i licensavgifter för att läsa deras tidskrifter. Dessutom betalades 13 miljoner kronor i författaravgifter för att publicera en ringa del artiklar öppet tillgängliga för alla.

Förhandlingar mellan förlaget och det nationella Bibsamkonsortiet kring en acceptabel prismodell med rimliga prisökningar har förts under hösten och våren utan att parterna kunnat mötas. För att tydligt visa att hela vetenskapssamhället står bakom kraven bjöds Elsevier in till ett toppmöte med representanter från lärosäten, finansiärer, Kungliga biblioteket och Utbildningsdepartementet. Trots detta kunde vi inte nå fram till godtagbara villkor.

Sveriges lärosätens rektorer gav sitt stöd till beslutet att säga upp avtalet med Elsevier. Detta innebär att alla rektorer vid svenska lärosäten liksom forskningsfinansiärer och Kungliga Biblioteket nu har tagit ställning för en hållbar omställning till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Beslutet har rönt stor internationell uppmärksamhet. Flera andra länder – närmast Nederländerna och Norge – står på tur att förnya sina avtal och även där pågår samma diskussioner. Sverige har visat mod och vågat säga upp avtalet vilket med största sannolikhet kommer att få flera följare. Den internationella stridsviljan finns.

Beslutet får flera konsekvenser för forskarsamhället och det är av stor vikt att Sveriges lärosäten och forskningsfinansiärer samarbetar för att ge stöd till dem som påverkas av denna förändring.

Det uppsagda avtalet riskerar att från den första juli strypa tillgången till många av världens främsta vetenskapliga tidskrifter. Artiklar publicerade fram till detta datum förblir emellertid tillgängliga och forskare kan fortsätta att såväl publicera sig som redigera och granska artiklar i Elseviers tidskrifter. Lärosätenas bibliotek står rustade att hjälpa forskarna att komma åt de nya artiklarna genom alternativa vägar. Forskningen ska inte bli lidande av uppsägningen.

Elseviers tidskrifter är viktiga och av hög kvalitet, trots detta måste lärosätena reagera på de ökade kostnaderna och visa att gränsen är nådd. Medel avsedda för forskning ska inte gå till övervinster i stora multinationella förlag. Det är också hög tid att kunskap blir tillgänglig för allmänhetens bästa. Genom att vetenskapssamhället samlat ställer sig bakom kraven på både lägre kostnader och öppen tillgång har vi möjlighet att förändra. Nu är rätt tillfälle att göra detta!

Astrid Söderbergh-Widding

rektor Stockholms universitet, ordförande i Bibsams styrgrupp

Sven Stafström

generaldirektör Vetenskapsrådet

Gunilla Herdenberg

riksbibliotekarie