Det finns vittnesuppgifter om obehagliga incidenter. Är dessa tillräckligt påtagliga så kan den ansvarige för demonstrationen dömas till böter. Men det är långt ifrån säkert att någon ansvarig kan identifieras. Demonstrationen var ju just oannonserad och genomfördes utan tillstånd.

Frågan är om polisen i Göteborg fullt ut inser vad denna demonstration innebär – i Nordiska motståndsrörelsens förvrängda verklighetsbild. Organisationen är inte stor – enligt Expo är antalet medlemmar och sympatisörer några hundra. Vid demonstrationen i söndags deltog ett sjuttiotal personer. Men en välorganiserad liten grupp, till stor del bestående av personer som dömts för olika våldsbrott, kan ändå vara ett hot mot andra och mot den allmänna ordningen.

NMR säger nu att syftet med den oannonserade demonstrationen var att ”testa polisen” inför den demonstration som fått tillstånd i samband med att Bokmässan öppnas den 30 september. Man gick just den väg som polisen inte tillåtit detta datum. Avsikten var att pröva om polisen menade allvar med att ingripa vid misstanke om hets mot folkgrupp – och man anser att man fått bekräftat att polisens uttalanden bara är ”tomma hot”.

Detta måste ses i samband med NMR:s övergripande strategi, nämligen att skapa intrycket att polisen saknar både vilja och resurser att gripa in och att gaturummet alltså kontrolleras av nazisterna, som kan göra vad de vill för att sprida skräck – i detta fall nära Göteborgs synagoga. Mönstret från bland annat Uppsala häromåret är att man fotograferar motdemonstranter och själva går till fysisk attack mot dem. I bilden av NMR ingår också bombattentat och stridsutbildning utomlands. Tanken att en organisation av detta slag ens skulle vara intresserad av att demonstrera i fredliga och ofarliga former är naiv.

Inför demonstrationen den 30 september har Göteborgspolisen spridit en lista på sådant som deltagarna inte bör ägna sig åt: marschera i takt, bära fanor och sköldar, klä sig i uniform och använda rop och symboler som för tankarna till nazistdemonstrationer på 30- och 40-talen. Tanken har kanske varit att man på detta sätt skulle få lättare att gripa in.

Men vid den oannonserade demonstrationen i söndags ignorerades i princip alla punkter på listan, utom uniformsförbudet – utan att något hände. Det är detta som NMR syftar på när man säger att man testat polisens vilja att gripa in och funnit att det var fråga om tomma hot.

En rad organisationer och politiker har reagerat med skärpa mot Göteborgspolisens agerande. Samtidigt är det sannolikt omöjligt att med nya lagändringar täcka in allt som en grupp som NMR kan tänkas ta sig för. Däremot har polisens alla möjligheter att hindra en demonstration med hänvisning till hot mot den allmänna ordningen. Det borde vara fullt tillräckligt.

Håkan Holmberg

Politisk chefredaktör