Ett par dagar i rad har resenärerna drabbats av konsekvenserna av en nedriven kontaktledning. Många har berättat om effekterna av haveriet i UNT:s Facebookgrupp Pendlingskollen. Och samtidigt utbröt kaos i Skåne när tågtrafiken över Öresundsbron inte kom fram.

De konkreta orsakerna är givetvis olika i olika delar av landet. Men det gemensamma mönstret är att infrastrukturen är eftersatt både här och där och inte klarar ett allt hårdare tryck från fler och fler resenärer. Och situationen blir naturligtvis inte bättre av att informationen från tågbolagen ofta uteblir. Pendlingskollen på UNT tycks ofta ger bättre och snabbare besked.

Det dröjer innan vi får fyrspår hela vägen mellan Uppsala och Stockholm. Men den infrastruktur som finns måste förbättras nu. Fungerande tågtrafik är avgörande för att ett modernt samhälle ska kunna fungera. Och huvudansvaret ligger just nu hos Trafikverket.

Det förnyade pendlingskaoset illustrerar också närmast övertydligt hur verklighetsfrämmande planerna på så kallade höghastighetståg är, med ett helt nytt bansystem mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Det är ett projekt som kommer att binda väldiga resurser under lång tid framåt och som riskerar att tränga ut andra investeringar i ny eller förbättrad infrastruktur.

Höghastighetstågen försvaras med argumentet att det är viktigt för miljön att tåget kan konkurrera med flyget på sträckor av detta slag. Men också den vanliga tågtrafiken, den som faktiskt finns, är miljöpolitiskt viktig. Om den trafiken inte fungerar så kommer allt färre att ta tåget och i stället försöka ta sig fram med bil, trots köer på motorvägarna.

Medan höghastighetstågen kan ha en miljöpolitisk betydelse i teorin så har den vanliga tågtrafiken en miljöpolitisk betydelse här och nu. Den måste ha högsta prioritet för framtidens trafikplanering.

Håkan Holmberg