Uppsalaprofessorn Ulf Danielsson är en, men det finns många fler. Alltså forskare som gjort komplicerad vetenskap tillgänglig för allmänheten, genom böcker, tv-program och otaliga framträdanden i olika sammanhang. De gör det genom sitt sätt att vara och förklara. Inte genom att förställa sig, vara folkliga, eller förenkla alltför mycket. Vetenskap är intressant i sig, hur världen är beskaffad och var vi kommer ifrån. Att vi vågar tro på att den är gångbar som underhållning är en stor landvinning, liksom ett stort bakslag för dem som försöker slå i oss ovetenskapliga "fakta".

Det finns som sagt många kända forskare i dag. Men det finns en som var först, som har banat väg för de andra och som vi alla har att tacka för så mycket. På onsdagsmorgonen meddelades att den brittiske fysikern Stephen Hawking avlidit, 76 år gammal.

Hawking blev tidigt känd för sin banbrytande forskning om svarta hål och sina rön om universums uppkomst. För en bredare allmänhet var han forskaren som från sin rullstol med brittisk ironi klagade på den amerikanska accenten i sin röstmaskin. Hawking led av muskelsjukdomen ALS, en av ett fåtal som kunnat leva i många är med sjukdomen.

När Stephen Hawking gav ut Kosmos – en kort historik (A brief history of time) 1988 blev han en megakändis världen över. Boken sålde i över tio miljoner exemplar och låg på Sunday Times bästsäljarlista i över fyra år. Den välförtjänta stjärnstatusen höll i sig livet ut och hans gärning kan inte underskattas.