Antalet sjukskrivningar med psykiatriska diagnoser har ökat med 111 procent på fem år och utgör nästan hälften av pågående sjukskrivningar i landet, rapporterade Försäkringskassan tidigare i år (24/3). Självmorden diskuteras mer än någonsin tidigare efter uppmärksammade böcker och reportage. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) är i ständig kris, inte minst i Uppsala. Trots allt detta är psykiatrin märkligt frånvarande i sjukvårdsdebatten på riksplanet, som mest kommit att handla om köerna.

Därför är det inte alls illa tänkt av Liberalerna att betona psykiatrin i sin nya sjukvårdspolitik som behandlades av landsmötet i helgen. Erfarenheter från de landsting som lyckats bäst på de olika områdena har lett fram till förslaget om en moderniserad psykiatri där patienter behandlas på samma villkor som i den övriga sjukvården.

Det som fått mest uppmärksamhet är ”psykiatriambulanserna”, som bland annat testats i Stockholms län. Det är en utmärkt idé, men inte så mycket värd om man inte får adekvat vård efter transporten till sjukhuset. Därför är förslaget om evidensbaserad behandling, en behandling som byggs på vetenskaplig grund, lika viktigt.

Det kan tyckas självklart att den som tar emot en svårt sjuk patient ska veta vad hen gör, men så är det inte inom psykiatrin i dag. Den som kommer till sjukvården med fysiska skador får förstås hjälp av en läkare eller en sjuksköterska, medan den psykiskt sjuke kan tas om hand av den som finns till hands. Vem som helst kan väl sitta och prata en stund med någon som ”mår dåligt”? Liberalerna kräver att psykiskt sjuka tas om hand av en legitimerad läkare eller en sjuksköterska inom psykiatrin. Dessutom ska självvald inläggning erbjudas över hela landet, för att motverka behovet av tvångsåtgärder.

Psykiatrin behöver fasta riktlinjer när den ska utföras av de hårt pressade landstingen. Det behövs en nationell politik och en sådan erbjuds nu av Liberalerna. Det är klokt av taktiska skäl, men framför allt av mänsklig hänsyn till alla som far illa.