Den psykiska ohälsan ökar i Sverige, särskilt bland unga och särskilt bland unga flickor. Ökningen har varit konstant sedan 1990-talet men accelererat de senaste fem åren. Vad beror det på att 190 000 barn och unga vuxna (10-24 år) lider av någon form av psykisk ohälsa (Socialstyrelsens rapport 13/12)? Depression och olika former av ångestsyndrom är de sjukdomar som ökar mest.

Förklaringarna kan vara många och en av dessa är faktiskt positiv, att vi pratar mer om psykisk ohälsa. Tabun kring allt från lättare depressioner till självmord har hävts vilket gör att fler söker hjälp. Andra möjliga förklaringar är en betydligt tuffare arbetsmarknad de senaste decennierna. Samtidigt har skolan krisat vilket gjort att fler fallit bort redan före gymnasiet. Kommer man inte snabbt på rätt spår igen riskerar man ett långvarigt utanförskap, och psykisk ohälsa.

Men det är frestande att söka en huvudförklaring, och en sådan presenterades också i flera reportage i SVT i tisdags, i Aktuellt och Vetenskapens värld. Den branta uppgången för ungas ohälsa från 2012 sammanfaller med det breda genombrottet för smarta telefoner, och därmed även sociala medier, i västländerna.

Forskarvärlden är splittrad. Vissa svenska och amerikanska forskare ser ett närmast övertydligt samband mellan smartphones och ohälsa. Från att ha skickat sms och mejl, och tillbringat några timmar framför tv:n eller datorn, började unga att vara tillgängliga dygnet runt. Man jämför sig ständigt med andra, och finner att man inte räcker till. Man har slutat umgås med kompisar (ansikte mot ansikte) och fått sömnstörningar. Det är väl klart att många mår dåligt!

Andra forskare pekar på bristen på studier. Förändringen har skett väldigt snabbt och det saknas jämförelsematerial när ”alla” är med på tåget. I SVT-reportaget drar en forskare i USA historiska paralleller till när serietidningarna ansågs förstöra ungdomen. Man kan räkna upp många liknande exempel (radio, tv, videovåld) på att vuxenvärlden förfasat sig över nya företeelser i den yngre generationen. Det brukar gå över.

En viktig skillnad med smartphones är att också äldre, eller åtminstone medelålders, är slavar under den nya uppfinningen. Hur bra förebilder eller uppfostrare är raden av föräldrar i idrottshallen som tittar ned i sitt knä i stället för på planen? Men vänta nu, föräldrar har väl alltid sagt ”vänta, jag ska bara…” också om det varit något intressant i tidningen eller på tv? Ja, men jag påstår ändå smartphonen har förändrat våra liv på ett sätt som vi ännu inte kan överblicka.

En sann föräldraklyscha är att barn inte gör som vi säger, de gör som vi gör (röker, dricker och så vidare). Och ingen är tvungen att vänta på den definitiva forskningsrapporten om kopplingen mellan smartphones och ohälsa. Det räcker med att försöka mildra ett i grunden osunt beteende och hoppas att barnen följer efter. Och att de bara därför också mår lite bättre.