Semestertid är vilotid och fritid. Och högtid för det obetalda arbetet. Samt för könsrollerna. För kvinnan i en familj kan sommarlovets början betyda en lång rad av oätna luncher, matsäckar, packande av badkassar och insmörjning av solskydd. För mannen kan det betyda att en veranda ska byggas hemma eller vid sommarstugan – ett arbete som värderas högt med tanke på priset för att ta in en hantverkare.

Riktigt så illa är det inte 2018. Jämställdhetens landvinningar har varit stora, i ett internationellt perspektiv mycket stora, och vi delar på ansvaret för hem och familj på ett helt annat sätt än tidigare generationer. Under 20 år har pappans andel av föräldradagarna stigit från 10 till 28 procent. SCB:s senaste tidsanvändningsundersökning 2011 visar också att kvinnor jobbar mer per dygn (en halvtimme mer än 1991), att män jobbar mindre (45 minuter) samt att kvinnor utför mindre obetalt arbete i hemmet (cirka en timme).

På en punkt händer dock ingenting. Männen utför inte ett dugg mer obetalt hemarbete. Två och en halv timme på vardagarna 1991, två och en halv timme 2011. Tre timmar och 50 minuter på helgerna då, lika mycket nu. Ja, ingenting tyder på några stora förändringar när nästa tidsmätning ska göras av SCB 2020-2021.

I jämställdhetsdebatten ligger ett stort fokus på föräldraförsäkringen. Pappamånaderna, numera tre till antalet, har varit en framgång i att få pappor att ta ett större ansvar. Därför tycker en del att det naturliga steget är att gå vidare mot en helt individualiserad försäkring. En statlig utredning föreslog i december fem pappamånader som ett steg på vägen.

Men då glömmer man att pappornas föräldraledighet är mycket ojämnt fördelad. I vissa grupper ligger man på över 40 procent i uttag, men samtidigt tar en femtedel av papporna inte ut en enda ledig dag. Det säger sig självt att det är barnen i dessa familjer som drabbas av en kvotering, då pappornas andel fryser inne. Effekten skulle bli påtaglig redan vid fem pappamånader.

Det finns mycket mer att göra för jämställdheten förutom föräldraförsäkringen. Den 7 juni släppte SCB en något förbisedd statistik om antalet svenska män och kvinnor som ”arbetar deltid av orsak som vård av barn eller vård av anhörig”. Antalet kvinnor som gått ned i arbetstid för att ta hand om barn eller anhöriga var 138 000 2017, antalet män knappt 25 000. Kvinnorna tar 86,5 procent av ansvaret, män bara 13,5 procent.

Här läggs grunden till lägre pensioner och större risk för sjukskrivning för kvinnorna, under den långa period när barnen växer upp och föräldrarna börjar bli gamla. Detta sammanfaller med den mest yrkesverksamma åldern, 30-50, när det är tänkt att man ska göra karriär. Stressen att duga på jobbet, ta hand om de nära och samtidigt ha ett skinande rent hem kan bli för stor.

Grundproblemet är ändå normen att kvinnan är vd och mannen anställd i företaget Hem & Familj AB. Han kan vara hur duktig som helst, ställa upp i vått och torrt, men det är ändå kvinnan som vet vad som behöver göras och fördelar arbetet. Delvis behöver kvinnan lämna ifrån sig makt, men framför allt måste mannen kliva fram och bli en fullvärdig förälder, och därmed också en jämställd förebild för nästa generation.

Ett råd till alla män är att ta föräldraledigt i minst sex månader. Jobba 75 procent i december och maj när terminerna går mot sitt slut och allt ska fixas inför ledigheterna. I det obetalda arbetet finns också en enorm potential att spara pengar för familjen. Resultatet blir i bästa fall två goda inkomster och två någorlunda utvilade föräldrar. Verandan kan byggas med rotavdrag om den sitter ihop med fastigheten, då frigörs ännu mer värdefull tid.

Testa också att göra i ordning sallad, såser och duka fint på uteplatsen eller balkongen, och låt henne stå vid grillen. Av någon outgrundlig anledning är detta av de mest cementerade könsrollerna från midsommar och fem veckor framåt.