Sex av tio patienter tycker det är lätt att få hjälp, enligt en Novus-undersökning som SR låtit göra. 40 procent inte, alltså.

Sjukvårdsforskare Ulrika Winblad vid Uppsala universitet säger till SR att de flesta svenskar är nöjda med själva vården, men att de inte får den service de förväntar sig.

När vi blir riktigt sjuka upplever vi oftast en medicinsk vård i världsklass. Men när vi sitter i telefonkön, väntar på remissen, eller när äldre släktingar blir föremål för vårdplanering mellan landsting och kommun – ja, då är vi mindre nöjda. Vi känner oss inte delaktiga, tycker inte att vi får information och får inte vara med tillräckligt i planeringen. Dessa negativa upplevelser skapar sämre legitimitet för hela detta jättestora, skattefinansierade system, menar Winblad.

Svenskar upplever dessutom sämre vårdtillgänglighet än invånare i andra länder. Är vi mer kräsna och har större förväntningar? Knappast. Alla länder i Europa har ju skattefinansierad sjukvård på en relativt sett hög nivå. Troligast är att det i Sverige – positivt uttryckt – finns en stor förbättrings­potential på viktiga områden där andra länder ligger före.

Enligt Euro Health Consumer Index hade Nederländerna, Schweiz och Danmark totalt sett bäst sjukvård 2017. Sverige var först på 12:e plats. När det gällde väntetider låg Sverige i ”röda zonen”, bland de sämsta. ”Det finns”, skriver rapporten, ”inget synligt samband mellan pengar och tillgänglighet i vården … Det kan förklara den begränsade effekten av att ösa miljarder över svenska landsting för att få dem att minska väntetiderna.” Förbättringar handlar alltså om annat än resurser, till exempel organisation.

I Skottland har sjukvård och äldreomsorg gått ihop för att minska kostnaderna och höja kvaliteten. Socialminister Annika Strandhäll (S) lovar nu att tvinga ihop kommunal omsorg och landstingssjukvård i Sverige om S bildar regering efter valet.

Varför inte helt avskaffa landstingen?