Terrordådet på Drottninggatan i Stockholm 7 april visade både styrkor och svagheter i våra myndigheters samlade förmåga att hantera extrema situationer. Det kanske tydligaste kvittot på att polisen gjorde ett bra jobb är att opinionsundersökningsföretaget Sifo visat att allmänhetens förtroende för polisen ökat för första gången på länge. Samtidigt blottade den allvarliga insatsen den mörka vårdagen en brist på nödvändig skyddsutrustning hos polisen, trots att myndigheterna övat för liknande terrorattacker.

Mot den bakgrunden är det välkommet att polisledningen nu meddelar att fler poliser i yttre tjänst ska få tillgång till bättre skydd och förstärkningsvapen. Om det smäller igen är det med största sannolikhet de som kommer att stå i främsta ledet, innan Nationella insatsstyrkan kan sättas in.

Beskedet kommer som en del i en satsning som rikspolischefen Dan Eliasson och chefen för den Nationella operativa avdelningen, Mats Löfving, presenterar på Dagens Nyheters debattsida (17/7). Totalt handlar det om 400 miljoner kronor som satsas under de närmaste tre åren för bättre förmåga att bekämpa terrorism.

Det är alltjämt Säkerhetspolisens uppgift att förhindra terroristbrott. Men den vanliga polisen ska jobba med att förebygga, försvåra och ingripa. För att kunna göra det behövs bättre utrustade poliser, i både bokstavlig och bildlig mening. Bättre utbildning och analysmöjligheter är nog så viktigt som ballistiska hjälmar och nya helikoptrar. En bred satsning ter sig nödvändig.

Viktigast av allt är dock att de kända bristerna i polisens sätt att organisera sitt arbete och nå resultat i det vanliga arbetet försvinner. Varaktigt ökat förtroende för polisen förutsätter att myndigheten klarar av sitt uppdrag överallt och under årets alla dagar. Att så inte är fallet illustreras alltför väl av statistiken över vikande brottsuppklarning och fler utsatta områden där gatans lag pressar undan trygghet för vanliga människor. Det är också allvarligt att problemen i polismyndighetens stora omorganisering gör att poliser lämnar yrket.

Så länge de interna bristerna finns kvar och hämmar effektivitet finns det anledning att förhålla sig avvaktande till de mer långtgående önskemål som polisledningen för fram vad gäller förmågor som påverkar den personliga integriteten. Regeringen har i princip redan gjort tummen upp för ökad kameraövervakning, men polisen vill även få nya verktyg i form av datalagring och hemlig dataavlyssning för att kunna förebygga och utreda grov brottslighet och terrorism.

Terrorism syftar enligt definition till att destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer. En sådan är att slippa bli övervakad dygnet runt.

Magnus Krantz