Sverige har näst högst narkotikarelaterad dödlighet i hela EU enligt statistik från unionens narkotikabyrå EMCDDA. Det senaste decenniet har antalet drogrelaterade dödsfall i Sverige mer än fördubblats. De dystra siffrorna har fått alltfler att ifrågasätta den svenska drogpolitiken och efterlysa ett förändrat synsätt – från nolltolerans mot droger till mer av skadereducerande åtgärder.

Många vänder nu blickarna mot vårt grannland. I Norge, som liksom Sverige har en hög narkotikadödlighet, omprövas nämligen drogpolitiken. En majoritet av partierna i norska stortinget vill avkriminalisera droganvändande och i stället fokusera på vårdinsatser. Syftet är att flytta arbetet mot drogmissbruk från rättssalen till sjukvården: narkotikamissbruk ska ses som en hälsopolitisk fråga i stället för en kriminalpolitisk. Norrmännen hämtar inspiration från Portugal där droganvändande avkriminaliserades redan 2001 samtidigt som resurserna till vården tredubblades. Effekterna där verkar ha varit goda då de drogrelaterade dödsfallen minskat.

Att avkriminalisera droganvändande är dock inte samma sak som att legalisera droger. Den nya norska politiken betyder alltså inte att droger blir lagliga, utan att den som använder dem eller innehar en mindre mängd för eget bruk kommer att mötas med vårdinsatser i stället för att straffas. Det är viktigt att minnas, inte minst för alla dem som menar att en human narkotikapolitik förutsätter att ”lätta droger” som cannabis legaliseras. Det finns starka skäl att fortsatt avvisa en legalisering av cannabis. Efter att den amerikanska delstaten Colorado legaliserade marijuana för allmänt bruk 2014 har försäljningen och konsumtionen ökat explosionsartat. Med tanke på de dokumenterat negativa hälsoeffekter som drogen har visar exemplet Colorado tydligt att legalisering är fel väg att gå.

Däremot bör Sverige, precis som Norge, satsa mer på skademinimering. Svenska politiker har länge satt visionen om ett drogfritt samhälle före verkningsfulla skadereducerande åtgärder som sprututbytesprogram och Laro (läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende). Det har fått förödande konsekvenser.

Som tur är har mycket hänt de senaste åren. Laro-behandlingar har blivit mer tillgängliga och kommunernas vetorätt mot sprututbyte har slopats. Nyligen blev det också lagligt för läkare att skriva ut naloxon till heroinmissbrukare. Det var inte en en sekund för tidigt. Tillgången till naloxon kan innebära skillnaden mellan liv och död för den som drabbats av en överdos.

Om den svenska drogdöden ska minska måste Sverige fortsätta att ompröva drogpolitiken och satsa mer på skademinimering. Visionen om det drogfria samhället är det inget fel på men en human narkotikapolitik måste i första hand syfta till att minska det drogrelaterade lidandet.