Hon ansåg inte att frågan om socialdemokratiskt stöd till en alliansregering hade prövats med tillräcklig energi och det framgick att hon själv haft samtal – som företrädare för hela alliansen – med statsminister Stefan Löfven.

Ulf Kristersson har säkert rätt i att Socialdemokraterna inte avser att ge något stöd till en alliansregering. Och det gäller förmodligen både att ställa upp som ett direkt ”stödparti” och att förhandla fråga för fråga i riksdagen.

Vad Annie Lööf vill åstadkomma är förstås att bidra till att skapa ett intryck av att Kristersson inte försökt tillräckligt – och att Socialdemokraterna uppvisar en orimlig oresonlig inställning åtminstone vad gäller möjligheten att förhandla sakfråga för sakfråga. På det sättet hoppas hon att det blir lättare att i ett senare skede pröva en annan lösning på regeringsfrågan – det är inte hon som har gett upp alliansalternativet med någon form av S-stöd för lättvindigt.

Så rör sig spelet framåt, fas för fas. Och varje senare fas förutsätter att de föregående först körts i botten eller in i kaklet utan framgång.

Håkan Holmberg