AI, artificiell intelligens, har blivit ett modeord, både i näringslivet och politiken. I veckan ägde världens största konferens om AI rum i Stockholm. 8000 experter samlades för att diskutera vad som förutspås bli vårt nästa stora innovationsdrivna epokskifte.

Men vad är då AI? Väldigt många olika saker är svaret. Det kan vara kartfunktionen i mobiltelefonen eller en algoritm som kör en bil. AI finns överallt i ett modernt samhälle.

Det är häpnadsväckande med en teknik där datorer kan tolka information, dra avancerade slutsatser och i viss mån bli självlärande. Ofta är det just den där självständigheten som skrämmer många. AI kommer ta nya utvecklingssteg och påverka vår arbetsmarknad. Arbetsuppgifter kommer effektiviseras och förändras.

Regeringen kom i våras med en senkommen AI-strategi med det uttalade målet att Sverige ska bli världsledande på AI. Det är en ganska fåfäng önskedröm. Sverige har bra expertis på området, men när det kommer till datadrivna ekonomin USA och tillväxtjätten Kina, framstår Sverige som ett ifrånsprunget korpen-gäng. Det är både volym- och kvalitetsskillnad.

En av de centrala aspekterna gällande AI är de etiska frågorna, som ofta handlar om bristen på transparens och juridik. En teknik kan åstadkomma mycket men för att fungera i ett samhälle måste teknik samspela med människor och våra övriga regelverk. Hur ska samverkan mellan AI-teknik och samhälle se ut och hur garanteras den personliga integriteten? Hanteringen av persondata är en avgörande men underskattad fråga i den breda samhällsdiskussionen.

Det finns utrymme för rättsliga och filosofiska diskussioner som är grundläggande för hur tekniken ska fungera. Vem bär ansvaret om en självkörande bil krockar? Hur använder mobilapplikationen våra personuppgifter?

Utveckling av AI kräver mycket data. I EU har vi bland de hårdaste dataskyddslagarna i världen, GDPR, som infördes tidigare i år. Det är en lag som reglerar användandet av personuppgifter, och som i bästa fall kan fungera som en standard för datahantering. När det gäller sådana regleringar, som syftar till att skapa förtroende och hållbar användning av teknik kan inte diktaturen Kina, som inte tar hänsyn till personlig integritet och mänskliga rättigheter över huvud taget, hävda sig. Där har vi i Europa potentiellt en konkurrensfördel. Det är något som vi bör utnyttja.

Teknik ska jobba för människan, människan ska inte jobba för tekniken. Utvecklingen är inte förutbestämd. Vi styr över den och vilka standarder som tekniken lyder under. Det gäller också att ta tillvara andra, kulturella och demokratiska intressen. Där kan Sverige och Europa vara drivande i utvecklingen av AI.