Hemläxor som är så komplexa att inte ens högutbildade föräldrar kan hjälpa sina barn med uppgifterna. Betygskriterier som är så diffusa att inte ens lärarna kan tolka dem. Katarina Gunnarssons uppmärksammade reportageserie i Sveriges Radio är en angelägen skildring av Skolsverige – och en berättelse om skrivbordsprodukter som krockar med verkligheten.

Vi har bland annat fått lyssna på föräldern Carolina, själv docent och universitetslektor. Hon berättar att hennes 12-årige son får hemuppgifter som är så komplicerade att hon inte ens skulle ha gett dem till sina egna elever på universitet. Barn i 12-årsåldern är helt enkelt inte mentalt kapabla att göra de slags analyser som dagens skola kräver av dem, menar hon. Vid ett tillfälle såg Carolina sig tvungen att helt på egen hand försöka göra sonens läxa – han fick betyget D på den uppgiften.

Tonårsmamman Madelene, till yrket jurist, berättar om svårbegripliga betygskriterier och att det tar henne en kvart att överhuvudtaget förstå hur betygsmatriserna till proven ska användas: ”När jag gick i skolan fick man ett högt betyg om man hade goda faktakunskaper, men nuförtiden räcker inte det”. Och Madelene är inte ensam om att ha problem med att tyda betygskriterierna. Också lärare vittnar om att det är svårt att konkretisera kunskapskraven. De styrdokument som reglerar skolans verksamhet är i princip ”omöjliga att tolka på ett rättvist sätt”, som läraren och skoldebattören Isak Skogstad utrycker saken. Olika lärare gör olika tolkningar av betygskriterierna, menar Skogstad.

Dagens skola kräver att eleven ska kunna utvärdera, jämföra, analysera och ifrågasätta kunskap. Gedigna faktakunskaper är inte nog enligt den konstruktivistiska pedagogik som vunnit insteg i läro-och kursplaner sedan 1990-talet. Som vittnesmålen i reportageserien visar skapar de abstrakta kunskapsmålen en rad problem i mötet med verkligheten i klassrummen och i barnens hemmiljö. Dessutom hotas likvärdigheten: Hur ska eleverna kunna få rättvisa betyg om betygskriterierna är så diffusa att tolkningarna kan skifta från lärare till lärare? Hur ska elever från studieovana hem klara hemuppgifterna om inte ens föräldrar med en doktorsexamen klarar av att hjälpa sina barn med läxorna?

Skolverket har nu meddelat att man ska se över kursplanerna och göra dem mer tydliga. De nya kursplanerna ska lägga större vikt vid faktakunskap. Det är välkommet.

Men ställer inte dagens samhälle helt andra krav än att bara kunna rabbla årtal och placera ut Boren, Roxen och Glan på kartan? Är det inte viktigt att kunna sätta in sin kunskap i en kontext? Självklart, men problemet är att de abstrakta kunskapskraven kommer alldeles för tidigt, innan eleven hunnit lägga en stabil grund av faktakunskaper. I takt med att eleven lär sig mer fakta är det helt rätt att lägga större vikt vid analysförmåga och liknande. Men utan faktakunskaper går det inte att göra några analyser.