Men sommarens extrema väder visar ändå på betydelsen av rejäla grönområden när temperaturen vecka efter vecka ligger nära 40 plus och moln och regn uteblir. Klimatexperter varnar för att somrarna framöver mycket väl kan komma att likna sommaren 2018. Oroande är bara förnamnet.

Reportage från olika städer under värmeböljan visar samtidigt att temperaturen i städernas centrala och hårdast exploaterade delar kan ligger flera grader över genomsnittet. Det handlar till stor del om att ”hårdgjorda” ytor magasinerar värme och om att luftcirkulationen blir svag när bebyggelsen är alltför tät och hög. Vintertid uppstår andra problem.

Trenden mot större förtätning har nu pågått under ganska många år, som en behövlig kontrast mot den typ av stadsplanering där nya områden kastats ut på gärdena allt längre från varandra. UNT har på ledarplats vid flera tillfällen påmint om att förtätning både har miljömässiga fördelar och bidrar till att skapa mer levande stadsmiljöer.

Men hus och bostäder kan inte stå hur nära varandra som helst och förtätningen måste förenas med en genomtänkt plan för att utveckla grönområden som är tillräckligt stora för att kunna erbjuda verklig rekreation för alla som kommer att bo i de förtätade stadsdelarna. Idealet är stora parker som Hyde Park och Regent´s Park i London, mitt inne i storstaden. Sådana parker kan också påverka det lokala klimatet till det bättre.

I Uppsala finns Stadsskogen och ett långt grönt stråk längs ån, liksom ett antal mindre grönområden, som Seminarieparken, någorlunda nära stadsbebyggelsen. Men fördelningen över staden är ojämn. I de nya områden som jnu växer upp är avståndet mellan husen ofta uppseendeväckande litet.

Hyde Park kommer aldrig att ligga någon annan stans än i London. Men behovet av stora sammanhängande grönområden finns också i städer av Uppsalas mer blygsamma storlek. Förtätning är inte svaret på alla frågor om framtidens stadsplanering.

Håkan Holmberg