Ett konstmuseum finns visserligen – därtill placerat i ett av stadens mest synliga och kända hus, alltså i Slottet. Men placeringen är från början ett provisorium och många Uppsalabor är förmodligen bara svagt medvetna om att museet finns och var det ligger.

Provisorier har en förmåga att bli permanenta. Det kan vara svårt att nå tillräcklig enighet om en annan lösning och det finns alltid andra angelägna behov som måste tillgodoses. I Uppsala finns också en tradition av att viktiga frågor kan utredas i det oändliga innan något resultat uppnås – Konserthuset är inte det enda exemplet.

Men nu har den förstudie av hur konstmuseet ska kunna utvecklas, som inleddes i somras, presenterats. Utredaren, Jane Nilsson, har samarbetat med en lokalt förankrad styrgrupp och en referensgrupp av sakkunniga från andra konstmuseer. Hon presenterar en rad förslag på hur museets verksamhet ska kunna utvecklas, och konstaterar att det då behövs större utrymme och bättre lokaler.

Lokalfrågan är naturligtvis avgörande, både för museet och för stadens utveckling. Fyra förslag presenteras, och dessutom ett förslag från Statens fastighetsverk på ombyggnad och expansion av Slottet. De fyra övriga förslagen innebär alla att ett nytt konstmuseum förläggs till någon plats i anslutning till stadskärnan.

Att utveckla Slottet som besöksmål är angeläget, men det finns ändå starka skäl att förlägga ett nytt konstmuseum nere i staden. Två av förslagen, kvarteret Hugin (där bland annat Länsstyrelsen länge funnits) och kvarteret Ångkvarnen längre ned vid Östra Ågatan, framstår som särskilt intressanta.

I båda fallen kopplar man ihop stadskärnan och det nybyggda området i Kungsängen med varandra och ger denna del av staden en tydligare identitet. Väljer man Ångkvarnen kan gamla industrilokaler få nytt liv, väljer man Hugin blir kopplingen till innerstaden tydligare.

Ett tredje alternativ är att lägga museet vid Svandamshallarna, nära mer bekanta byggnader som Svettis och Flustret, och ett fjärde att omvandla det så kallade Söderbergska huset i Boländerna. Men ingen av dessa lokaliseringar ger ett lika påtagligt bidrag till stadsutvecklingen som de två förstnämnda och omvandlingen av Boländerna ligger än så länge i framtiden.

Förstudien förordar därför en fördjupad utredning av Hugin och Ångkvarnen och en separat studie av hur slottet kan utvecklas. Kulturnämnden kommer att ta in synpunkter innan det kan bli dags för beslut.

Det är viktigt inte bara för konstintresserade utan för hela staden att processen inte stannar av. Ett konstmuseum av nationell klass borde vara en självklarhet i Uppsala. Den oändliga väntan som föregick beslutet om Konserthuset får inte upprepas.

Håkan Holmberg