– Det stämmer inte, säger psykologiforskaren Stefan Persson vid Örebro universitet.
Hans forskning visar i stället att det viktigaste är föräldrar som lyssnar och ger barnen inflytande över beslut i familjen.
– Då känner barnen att de kan berätta vad de tycker. Min forskning visar att barn som säger att föräldrarna lyssnar också upplever att de lever i demokratiska familjer. Mest demokratiska upplevs de familjer där både barn och föräldrar är öppna i sin kommunikation.

Det kan vara bra med familjeråd när viktiga frågor i familjen ska avhandlas, men för Stefan Persson är det här mer ett förhållningssätt man ska ha i alla små beslut som tas i vardagen.
När man säger familjedemokrati känner nog vissa föräldrar oro och ser en framtid där man äter godis till frukost och där barnen går och lägger sig efter midnatt.
– Självklart finns det saker barn inte kan bestämma över. Men de måste få fatta beslut de klarar av. En treåring kanske kan bestämma färgen på kläderna. Får de aldrig bestämma något själva förlorar de tron på sin egen förmåga.
Samtidigt kan äldre barn behöva stöd för att kunna fatta egna beslut.
– Föräldrar kan känna att äldre barn behöver bestämma saker själva för att blir självständiga. Här gäller det att vara lyhörd, för ibland behöver de stöd. Annars kan det lätt bli en form av tvång till att vara oberoende.

För Stefan Persson handlar familjedemokrati inte så mycket om vem som bestämmer, utan om vägen dit.
– Det viktigaste är att barnen får känna att de har inflytande över beslut och att de kan påverka. Då lär de sig också samspelet som leder fram till beslutet.
Föräldrar som tar sig tid att lyssna får också veta mer om sina barn.

Rädda Barnens ungdomsförbund driver frågan om att sänka rösträttsåldern till 16 år.
– Det är en viktig demokratifråga. I dag har barnen ingen möjlighet att välja sina representanter, säger Mikaela Wikström, talesperson i frågan på Rädda Barnens ungdomsförbund.

Men är 16-åringar mogna att rösta?
– Absolut. Det visar också mycket forskning. Regeringens åldersgränsutredning från 1996 föreslog en sänkning av rösträttsåldern till 16 år. Det här är också en het fråga i Europa. Det finns flera länder som har 16 år som rösträttsålder och i
Storbritannien och Norge kommer de att ha provval för 16-åringar i nästa val.
Mikaela Wikström menar att rösträttsåldern på sikt kan vara än lägre.