Publicerad: 2010-10-07 10:00
Läs upp
Barns demokratiska röst kommer inte med bröstmjölken.
Foto: Istockphoto
Laddar...

Barn behöver demokrati

Det finns en föreställning om att barn i Sverige får demokratiska värderingar med bröstmjölken. Att de blir demokrater bara av att suga åt sig av sina föräldrars värderingar. Men det stämmer inte, enligt forskning.

– Det stämmer inte, säger psykologiforskaren Stefan Persson vid Örebro universitet.
Hans forskning visar i stället att det viktigaste är föräldrar som lyssnar och ger barnen inflytande över beslut i familjen.
– Då känner barnen att de kan berätta vad de tycker. Min forskning visar att barn som säger att föräldrarna lyssnar också upplever att de lever i demokratiska familjer. Mest demokratiska upplevs de familjer där både barn och föräldrar är öppna i sin kommunikation.

Det kan vara bra med familjeråd när viktiga frågor i familjen ska avhandlas, men för Stefan Persson är det här mer ett förhållningssätt man ska ha i alla små beslut som tas i vardagen.
När man säger familjedemokrati känner nog vissa föräldrar oro och ser en framtid där man äter godis till frukost och där barnen går och lägger sig efter midnatt.
– Självklart finns det saker barn inte kan bestämma över. Men de måste få fatta beslut de klarar av. En treåring kanske kan bestämma färgen på kläderna. Får de aldrig bestämma något själva förlorar de tron på sin egen förmåga.
Samtidigt kan äldre barn behöva stöd för att kunna fatta egna beslut.
– Föräldrar kan känna att äldre barn behöver bestämma saker själva för att blir självständiga. Här gäller det att vara lyhörd, för ibland behöver de stöd. Annars kan det lätt bli en form av tvång till att vara oberoende.

För Stefan Persson handlar familjedemokrati inte så mycket om vem som bestämmer, utan om vägen dit.
– Det viktigaste är att barnen får känna att de har inflytande över beslut och att de kan påverka. Då lär de sig också samspelet som leder fram till beslutet.
Föräldrar som tar sig tid att lyssna får också veta mer om sina barn.

Rädda Barnens ungdomsförbund driver frågan om att sänka rösträttsåldern till 16 år.
– Det är en viktig demokratifråga. I dag har barnen ingen möjlighet att välja sina representanter, säger Mikaela Wikström, talesperson i frågan på Rädda Barnens ungdomsförbund.

Men är 16-åringar mogna att rösta?
– Absolut. Det visar också mycket forskning. Regeringens åldersgränsutredning från 1996 föreslog en sänkning av rösträttsåldern till 16 år. Det här är också en het fråga i Europa. Det finns flera länder som har 16 år som rösträttsålder och i
Storbritannien och Norge kommer de att ha provval för 16-åringar i nästa val.
Mikaela Wikström menar att rösträttsåldern på sikt kan vara än lägre.

Av: TT Spektra

Kommentarer till artikeln
Höj åldern för rösträtt
Jag håller med Hillevi helt och lite till. Det hjälper inte hur demokratiskt och nonviolent vi uppfostrar våra barn, så har de en vilsen tonårsperiod när de påverkas av andra saker. Ursäkta mina självupplevda fördomar men unga pojkar som tror att de är vuxna är en stark målgrupp för SD. Så jag föreslår istället att åldersgränsen för rösträtt höjs!
Anna Johansson, 09 okt 2010 kl 18:11
rösträtt
Tyvärr kan jag inte ställa upp på sänkt ålder för rösträtt. I skolvalet i Kalmar län röstade 30% av ungdomarna på fascistoida partier (SD och andra ännu värre). Jag har hört att i vissa Kommuner (Söderhamn) var siffran 50%.

Det här visar väl i första hand att allt för många ungdomar inte fått just det Ylva pratar om. Åtgärden kan väl inte i första hand vara att sänka rösträtten utan att ändra själva kulturen både i hemmen och i skolor. Hmm. Mycket svårare förstås. Men nödvändigt.
Hillevi
Hillevi Helmfrid, 09 okt 2010 kl 7:36
Nonviolent communication underlättar för demo...
Så viktigt att denna forskning blir allmän kunskap! Att låta barnen uppleva delaktighet och att bli sedda kan underlättas genom förhållningssättet och metoden nonviolent communication. Där finns bland annat antagandet att alla människor främst är lika, oavsett ålder, kulturell tillhörighet eller yrkesroll. Genom att fokusera på det som är levande i oss: vilka känslor vi har och vad vi längtar efter, kan vi lättare skapa kontakt. Och tack vara kontakten finns en naturlig delaktighet och vilja att bidra till det som är bra för hela gruppen.
Visst kan barn som fått förtroenden och kunskap i att vara i kontakt med sig själva och andra vara med och påverka även vid röstningar!
Ylva Bergstad, 07 okt 2010 kl 20:25
barn & föräldrar

MEST KOMMENTERAT PÅ BARN & FÖRÄLDRAR


Kontakta oss

Synpunkter, förslag, tips? Kontakta redaktör Lotta Frithiof på barnochforaldrar@unt.se.


 

Nyheter

Kultur & Nöje

Sport

Seriebloggen

Svart humor på vit bakgrund. Se fler på Isabelle Söders blogg »