Publicerad: 2010-09-16 10:00, senaste uppdaterad: 2010-09-22 12:09
De senaste årens hårdnande attityder inom barnuppfostran har fått barnläkaren och åttabarnspappan Lars H Gustafsson att reagera. - Förtryckande barnuppfostringsmetoder är en kränkning av barnet och riskerar att sänka barnets självkänsla, säger han.
Grundidén med auktoritär gränssättning är att den vuxne vet bäst och att det därför inte finns någon anledning att förhandla med barnet. Metoder som belönings- och bestraffningssystem och time-out är vanliga. Men den våg av auktoritära uppfostringsmetoder som fått fäste kan få våra barn att ta skada, menar barnläkaren Lars H Gustafsson. Under sina över 40 år inom yrket har han kommit fram till att målet med barnuppfostran inte bör vara att få barnen att lyda, utan att de ska växa.
- Vi vill ju att barnen ska stiga ut i livet som självständiga varelser som inte lyder oss, utan tänker själva och tar eget ansvar, kommenterar han.
Genom åren har Lars H Gustafsson börjat se uppfostran som en dialog mellan förälder och barn. En möjlighet inte bara för barnet, utan även för den vuxne, att växa. Att tro barn om gott och att alltid finnas till hands och backa upp sitt barn, är det allra viktigaste i föräldraskapet, menar han.
- Barn ska känna att vad de än hittar på och vad som än händer i livet, så har de alltid föräldrarna med sig.
Som en reaktion på den våg av auktoritära metoder som bland annat lanserats i media via tv-program som Nannyakuten och Supernanny, skrev Lars H Gustafsson boken Växa inte lyda, som kom tidigare i år. Här beskriver han baksidan av de auktoritära uppfostringsmetoderna och lägger samtidigt fram sina egna idéer om barnuppfostran.
Som exempel på metoder som kan skada barnets självkänsla nämner han time-out, som han kallar den nya tidens skamvrå.
- Att överge ett ledset och förtvivlat barn med ett kaotiskt inre genom att köra in det på sitt rum eller frysa ut det på annat sätt, kränker barnet och får det att känna sig värdelöst. Däremot kan det som förälder vara motiverat att ta en time-out och gå ur en situation om man blir för arg, tycker han.
Som förälder kan det vara lätt att känna sig vilsen bland alla metoder och tips om hur man blir en bra förälder. Att dagens föräldrar har ett stort engagemang kan skapa en ännu större osäkerhet, tror Lars H Gustafsson.
- Ju fler uppfattningar det finns, desto svårare blir det att veta vad man ska tr o. Man är väldigt mån om att göra rätt och blir beroende av experter, i stället för att lyssna till sin egen röst.
Grundidén med auktoritär gränssättning är att den vuxne vet bäst och att det därför inte finns någon anledning att förhandla med barnet. Metoder som belönings- och bestraffningssystem och time-out är vanliga. Men den våg av auktoritära uppfostringsmetoder som fått fäste kan få våra barn att ta skada, menar barnläkaren Lars H Gustafsson. Under sina över 40 år inom yrket har han kommit fram till att målet med barnuppfostran inte bör vara att få barnen att lyda, utan att de ska växa.
– Vi vill ju att barnen ska stiga ut i livet som självständiga varelser som inte lyder oss, utan tänker själva och tar eget ansvar.
Genom åren har Lars H Gustafsson börjat se uppfostran som en dialog mellan förälder och barn. En möjlighet inte bara för barnet, utan även för den vuxne, att växa. Att tro barn om gott och att alltid finnas till hands och backa upp sitt barn, är det allra viktigaste i föräldraskapet, menar han.
– Barn ska känna att vad de än hittar på och vad som än händer i livet, så har de alltid föräldrarna med sig.
Som en reaktion på den våg av auktoritära metoder som bland annat lanserats i medierna via tv-program som Nannyakuten och Supernanny, skrev Lars H Gustafsson boken Växa inte lyda, som kom tidigare i år. Här beskriver han baksidan av de auktoritära uppfostringsmetoderna och lägger samtidigt fram sina egna idéer om barnuppfostran.
Som exempel på metoder som kan skada barnets självkänsla nämner han time-out, som han kallar den nya tidens skamvrå.
– Att överge ett ledset och förtvivlat barn med ett kaotiskt inre genom att köra in det på sitt rum eller frysa ut det på annat sätt, kränker barnet och får det att känna sig värdelöst. Däremot kan det som förälder vara motiverat att ta en time-out och gå ur en situation om man blir för arg, tycker han.
Som förälder kan det vara lätt att känna sig vilsen bland alla metoder och tips om hur man blir en bra förälder. Att dagens föräldrar har ett stort engagemang kan skapa en ännu större osäkerhet, tror Lars H Gustafsson.
– Ju fler uppfattningar det finns, desto svårare blir det att veta vad man ska tro. Man är väldigt mån om att göra rätt och blir beroende av experter, i stället för att lyssna till sin egen röst.
Av: Ann-Cathrine Johnsson/TT Spektra