Att få skapa och använda både händer och huvud kan bli ett andningshål när de teoretiska ämnena staplas på varandra och kraven i skolan är tuffare än någonsin.

2011 togs estetisk verksamhet bort som kärnämne och på fler och fler gymnasieskolor riskerar de estetiska valen att försvinna helt. Elever som egentligen vill läsa ett estetiskt ämne väljer bort det eftersom det inte ger extra meritpoäng som till exempel matematik och språk gör.

Även slöjdämnet har ifrågasatts och finns i dag knappt att välja till efter grundskolan. Men vad händer när skapandet försvinner från skolan?

– För att utbilda framtidens entreprenörer och tekniker krävs en skola där teoretiska och estetiska ämnen samverkar, båda sidor behövs, säger Marcus Vildir, lärare i årskurs 6-9 på Blommensbergsskolan i Stockholm.

Han är förutom trä- och metallslöjdslärare även lärare i NO-ämnena och kan ge många exempel på hur ämnen kompletterar varandra. I hans slöjdsal möts vi av den välbekanta trädoften och rummet med alla verktyg och material gör det lätt att förstå varför eleverna trivs och får ny lust att lära.

– Slöjdämnet är unikt på det sättet att det förenar kroppens alla sinnen. Det handlar om både estetik och teknik och förklarar avancerade saker på ett mycket konkret sätt, vilket eleverna också har nytta av i andra ämnen, säger Marcus Vildir.

Han möter dagligen elever med olika förutsättningar, gemensamt är att de allra flesta tycker att slöjdandet är väldigt roligt, men att de tar till sig ämnet på olika sätt.

– Elever som till exempel har svårt för matte kan med slöjdens hjälp lära sig att förstå det på ett mer greppbart sätt. Och elever som redan har lätt för sig i de teoretiska ämnena får ett komplement här när de får arbeta med händerna, säger han.

En stor risk han ser med att dra ned på slöjd och andra estetiska ämnen är att vi riskerar att tappa elever, de som redan har svårt med motivationen.

– De elever som i dag orkar ta sig igenom skolan tack vare dessa ämnen riskerar att tappa sugen helt.

Ingrid Bergqvist är utbildad textilslöjdlärare och universitetsadjunkt på institutionen för kultur och kommunikation på Linköpings universitet. Hon tror att den negativa utvecklingen för de estetiska ämnena inom skolan har med vår samhällssyn att göra.

– Synen på kunskap i dag är att den ska vara mätbar och syfta till att förbereda eleverna för yrkeslivet, snarare än att se till att de får en bred grund av allmänbildning att stå på och möjlighet att utveckla sig inom många områden. Att välja yrke kommer senare i livet.

Slöjd är ett av de ämnen som eleverna tycker är allra roligast, men också ett ämne som de har svårt att se hur de kommer att ha användning av i framtiden, visar Skolverkets nationella utvärdering från 2015.

– Vi slöjdlärare behöver bli bättre på att kommunicera vad det är vi sysslar med. Jag tror att det finns en förlegad bild av ämnet. Vi behöver prata om att vi gör så mycket mera än att tälja smörknivar, att slöjdämnet är ett jätteviktigt komplement till andra ämnen, säger Marcus Vildir.

Även Ingrid Bergqvist tror att nyckeln till förändring ligger där.

– De behöver också i större utsträckning få tillgång till kompetensutveckling och möjlighet att prata med varandra. Slöjdläraryrket har länge varit ensamt och många har saknat utbildning. Men det ser annorlunda ut i dag, med bland annat aktiva facebookgrupper och annat nätverkande mellan lärare. Det är också vanligare att slöjdlärarna undervisar i flera ämnen.

Att inte låta elever få möjlighet att bekanta sig med estetiska ämnen kan ha stor inverkan på många plan, menar både Ingrid Bergqvist och Marcus Vildir.

– Vad är det vi är kända för här i Sverige och vad har vi varit framstående inom när det gäller internationell export? Jo, bland annat musik, teknik och design. Vad händer då om vi tar bort musik, slöjd och bild från skolan? undrar Marcus Vildir. (TT)