Bild på bloggaren

Kent Westman - frispråkig hockeybloggare


Kent Westman bloggar om hockey, lokalt, nationellt och internationellt



TILLBAKA TILL UNT.SE/SPORT


Månadsarkiv


« Tidigare inlägg   Senare inlägg »
Publiceras: 2014-04-16 08:53:12

Lite om läget

I skuggan av lite mer dagsaktuella sporter i Uppsala så pågår det en inte allt för het silly season för Almtunas del i hockeyallsvenskan - vad är det egentligen man är ute efter och vilka spelare kan tänkas vara aktuella? Tänkte ge mig på en liten genomgång kopplat till tryout-campen man hade måndag - torsdag förra veckan och lite annat.

Tränarsidan
Almtuna har nu hittat en helhetslösning för Tobias Pehrsson som tålmodigt väntat på kontraktsförslag samtidigt som det har funnits intresse från SHL-klubbar. Enligt Almtunas sportchef Björn Danielsson så är förhoppningen att allt ska vara klart nu på fredag.

Målvaktssidan
Erik Hanses lämnade Almtuna för SAIK och här behöver man hitta en likvärdig ersättare. Eller? Jag tycker att Alexander Sahlin gjorde ett stabilt intryck förra säsongen som back up - frågan är dock om det är en kille man vill använda som förste man bakom stolparna nästa säsong? Mest troligt kommer man att värva någon talangfull och utvecklingsbar målvakt som kan ta upp kampen med Sahlin - ekonomin tillåter nog inga större utsväningar i Hanses-klassen.

Viktor Östlund, som höll nollan i sin debutmatch för Almtuna, känns som en liten outsider. Marcus Due-Boje var en av flera spelare som imponerade under tryout-campen enligt Björn Danielsson - kan eventuell vara aktuell?

Backsidan
Det Almtuna söker efter i första hand är en spelskicklig back samt två tuffingar enligt Danielsson. Att hitta en ersättare till Marcus Högström är näst intill omöjligt på den här nivån, men det man är på jakt efter är alltså någon som ska in och göra jobbet i förstafemman i första hand.

På tryout-campen gjorde bland annat Dennis Fröland (Västerviks IK), Carl-Johan Meyer (Brynäs) samt Marcus Magnusson (Luleå J18), Jonas Halvarsson (Tierp) ett stabilt intryck och skulle kunna hamna bland namnen man lär diskutera inom klubben. Om någon av dessa faktiskt blir aktuella återstår dock att se - men klart är att 1-3 spelare kan vara aktuell att erbjudas kontrakt av dem som deltog på campen (cirka 60 stycken spelare deltog totalt från bland annat SuperElit och Division ett) enligt Danielsson.

Robin Press är också en spelare som kommit upp på tapeten under silly season. Men vart hamnar han i sådana fall med perspektiv på "en spelskicklig back och två tuffingar"? Som jag ser det skulle Press kunna vara den spelskicklige backen man är ute efter... om ett par år. Men just nu? Finns det plats? Almtuna är dock intresserade.

Forwardsidan
Man är på jakt efter en förste center i första hand. Ludvig Rensfeldt är ett namn man diskuterat och fört samtal med. Nu när han brutit upp med Malmö så är det inte alls omöjligt att han hamnar i Almtuna eftersom man säkerligen kan lova honom mycket speltid och en roll som förstecenter i kommande säsong lagbygge. 

Det som jag kan tycka talar för Almtuna (tydligen så har ungefär fem hockeyallsvenska klubbat visat intresse för Rensfeldt) är just att man kan ge honom mycket speltid, ge honom det han vill ha - rollen som förste center, att man har en av Sveriges bästa utbildningar. Dessutom har man en ung trupp med spelare i ungefär samma ålder - någonting som säkerligen kommer att underlätta en hel del.

En annan talangfull spelare som nämnts är Victor Ekarv - men liksom i fallet Robin Press, är han rätt man just nu? Kanske om ett par år? På tryout-campen har bland annat egna juniorer i överlag visat framfötterna - där bland Sebastian Borg som varit en av J20:s mest framstående spelare; i kvalet till Superelit spelade han t.ex. non-stop i powerplay. Frågan är dock om han är aktuell för nästa säsong? Ligger på gränsen helt klart. Det som talar emot att en spelare som t.ex. Niklas Rigelius får ta klivet upp i A-laget kommande säsong är att han påminner allt för mycket om Johan Berggrens spelartyp. Det är inte direkt det man förmodligen vill komplettera forwardssidan med skulle jag tro.

På tryout-campen stack Marcus Modigs och Björn Jonasson (Vimmerby), Marcus Waldehagen och Kim Nässling Eidenert (Arlanda Wings), Sebastian Selin (Sundsvall), Sebastian Benker (Nybro), Pontus Andersson (Väsby), ut på ett positivt sätt.

***
Jag tycker att Almtuna kommit igång bra med lagbygget inför nästa säsong. Man har bland annat förlängt kontraktet med Emil Ripstrand som verkligen visade att han är av det rätta virket då Almtuna J20 kvalspelade mot SuperElit. Dessvärre misslyckades laget då man slutligen föll mot Mora i den sista kvalrundan.

Vidare har man spetsat backsidan med Patrik Norén som tillhörde Timrå IK förra säsongen - har mycket potential och kan mycket väl blomma ut rejält i Almtuna. På forwardssidan har man spetsat till det ytterligare med Martin Janolhs som mycket sannolikt kommer att matchas tillsammans i en kedja med Simon Mattsson och eventuellt en förstecenter. Om Almtuna lyckas ro Ludvid Rensfeldt i hamn så är kommande säsongs uppsättning framåt bra mycket bättre än på länge skulle jag vilja påstå. 

Ett namn jag tror mycket på från tryout-campen är Sebastian Selin. Om det nu kommer att signas mellan 1-3 spelare så lär absolut Selin vara en av spelarna. Målvakten Marcus Due-Boje en annan, kanske också Dennis Fröland kan vara en av dem? Återstår att se.

Några frågetecken finns fortfarande framförallt på målvaktssidan och backsidan. Hur blir det t.ex. med Robin Press? Vilka är de två tyngre tuffingarna som ska in bakåt? Vem ska vara den spelskicklige backen som ska spetsa till lagbygget? Med tanke på att Almtuna siktat in sig på Ludvig Renstedt så säger det också en hel del om vilken typ av spelare man vill ha som förstecenter kommande säsong - talangfull, utvecklingsbar som vill framåt i karriären. Om man nu inte lyckas värva honom så lär man ha liknande spelare på "listan".

Men sammanfattningsvis. Laget, som visserligen är ungt, kryllar av ungdomlig entusiasm som vill framåt och utvecklas - jag tror att Almtuna kommer att kunna ge samtliga spelare rätt förutsättningar att lyckas på sikt med rätt tålamod från både ledare och spelare. Så visserligen har silly season startat lite tråkigt, men av det som kommit fram genom diverse olika kanaler, så känns läget och lagbygget ändå intressant nog för att eventuellt kunna konkurrera på lite mer allvar nästa säsong.

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (9)
Publiceras: 2014-03-20 08:19:21

Gästbloggare: Tobias Pehrsson

På begäran utav Kent Westman, UNT, så kommer här en någorlunda detaljerad redovisning och beskrivning utav den process vi haft i Uppsala/Almtuna IS Elitishockeygymnasium de senaste 6-7 åren då vi haft ett nationellt Elit-certifierat Ishockeygymnasium. Kent efterfrågade en beskrivning i tre dimensioner; historik, nuläge och framtidsblick – hur verksamheten utvecklats och resan sett ut. 

Vid tangentbordet sitter jag Tobias Pehrsson och utifrån mina erfarenheter utav att tränat Ishockeyklasser, U15, U16 lag, Elitishockeygymnasiet, Juniorelitlag samt A-laget i Almtuna IS senaste året, så kommer jag nu beskriva processen i den sportsliga vardagen. Häng med genom ris och ros… om du blir trött ta en kopp kaffe för nu kommer en ”långfilm”…

Historik
Almtuna IS tog för ca 7 år sedan in Christer Höglund som konsult åt vår Juniorelitverksamhet. Detta för att få den första Elitcertifieringen utav Svenska Ishockeyförbundet – att få tillhandahålla ett Elitishockeygymnasium. Samarbetet skedde med Upplands Idrottsförbund och Celsiusskolan. Christer Höglund tog in Mats Emanuelsson och mig själv till klubben för att vi skulle fortsätta bygga vår Idrottsliga verksamhet, med talangutveckling i fokus genom Elitishockeygymnasiet.

Vid intaget utav 91 respektive 92 kullen hade vi i Almtuna IS en ansökningsbild mellan 15-25 elever cirka som ville till Almtuna IS. Idag har vi lyckats få ett attraktionsvärde utav en ansökningsbild på ca 300 ansökningar. Statistiskt är vi med de siffrorna det mest och störst växande Elitishockeygymnasiet i Sverige. 

I samarbete med Uppland Idrottsförbund, skapades ett resursteam med Kostrådgivare med en kostscreening utav individerna, sjukgymnast med biomekaniska rörelsescreeningar, Idrottspsykologer med individuella karriärsamtal i fokus, nutrition med matlagningskurser - resurser som varit fantastiska att ha parallellt med själva ishockeyutbildningen.

Under de senaste åren har vår idrottsliga verksamhet med Elitishockeygymnasiet i centrum bidragit till att 14-17 spelare cirka har representerat vårt A-lag i Hockeyallsvenskan, detta sett bara till de senaste 4 åren. Ett statistik resultat där vi ligger i toppen av Sveriges samtliga Elitklubbar att lyfta fram egna spelare som under så kort tid som på bara 4-5 år representera vårt A-lag.

Almtuna har haft många duktiga, ambitiösa tränare i juniorleden senaste åren så som Jan Carlsson, Hasse Bauman, Mikael Granqvist, Mats Ericsson, Peter Andersson, Martin Rahlén, Magnus Olesjö, Bengt Lundin och Pelle Hånberg. Alla har varit med och bidragit med sin erfarenhet, kunskap och engagemang i klubben.

Den gångna säsongen i Almtuna IS A-lag har vi haft hela 11-12 stycken egna fostrade spelare representerat vårt A-lag. Spelare som genomgått vårt Elitishockeygymnasium och som sagt ända upp till A-laget där de presterat med stort hjärta och hårt jobb.

Till kommande säsong får vi se hur många spelare som kommer fortsätta representera vårt A-lag, men det rör sig om mellan 8-10 stycken spelare som fostrats i vårt egna utbildningsprogram Elitishockeygymnasiet. Och med den statistiken ligger vi i topp utav Sveriges samtliga Elitklubbar att ha egenfostrade spelare i vårt A-lag på Elitnivå.

Men en sak är säker än fler kommer underifrån och jagar med entusiasm, engagemang, drivkraft och med en positiv anda. 

Historien kan beskrivas med statistik och den är av nationell toppklass. Den kan givetvis beskrivas på många olika sätt och allt har inte varit guld och gröna skogar. Vi har gjort misstag, vi har gjort fel, tagit felbeslut i olika frågor – det är en del i processen att få framgång. Men vi har alltid försökt analysera och utvärdera vår verksamhet med kritiska ögon – allt för att få en så bra idrottslig verksamhet som möjligt, vilket jag tycker vi har fått idag om vi skall se till ovan nämnd statistik.

Men vi är inte nöjda, vi har en plan med fem förbättringspunkter som kan och behöver utvecklas vidare i vår verksamhet. Kommer tillbaka till det i slutet.

Nuläge
Skall vi fortsätta titta in i Elitishockeygymnasiets verksamhet ett tag innan vi blickar in i samarbetet med vår A-lagsverksamhet, så har vi den gångna säsongen genomfört ett STORT arbete då Almtuna IS Elitcertifiering för Elitishockeygymnasiet har gått ut. Detta var något jag som ansvarig kände viss oro men samtidigt ödmjukhet inför – utmaningen att presentera en verksamhet som gör att vi kommer få en förlängd certifiering som Elitishockeygymnasium i Almtuna IS. Detta var något jag ”grubblade” över mycket – hur skall detta presenteras på bästa möjliga sätt?

Det hela innebär att jag som Ansvarig för vårt Elitishockeygymnasiet i Almtuna IS/Celsiuskolan/Upplands Idrottsförbund har varit tvungen att lägga ner mycket tid och funderingar över vår framtida verksamhet. Men med hjälp utav min vapendragare Mats Emanuelsson så kom vi fram till vissa saker; dokumentation och redovisningar för hur vi i Almtuna IS har för avsikt att fortsätta utveckla vår Elitishockeygymnasieverksamhet i Uppsala i framtiden om vi får en förlängd Elitcertifiering. Detta givetvis i samarbete med Celsiusskolan och Upplands Idrottsförbund. Redovisning till Svenska Ishockeyförbundet bestod bland annat utav:

- Vilka kommer vara instruktörer och ansvariga tränare/utbildare på Elitishockeygymnasiet i framtiden?
- Hur har Er ansökningsbild sett ut senaste åren?
- Hur många spelare har lyfts fram till A-laget bara senaste åren?
- Hur många egen fostrade Elitishockeygymnasielever representerar A-laget idag? 
- Hur ser ert utbildningskoncept ut?
- Hur jobbar ni med isträningar? Individuell träning? 
- Förhållande isträning med teoretiska kurser i Idrottsspecifik Träningslära?
- Samt ett flertal andra faktorer som skulle redovisas i en dokumentation som uppgick i 30-40 tal sidor.

Glädjande nog ledde detta arbete till att vi i Almtuna IS idag fick en förlängd Elitcertifiering till 2021. Och utifrån den redovisningen till Svenska Ishockeyförbundet som vi gjorde utav vår verksamhet och hur vi jobbar med utbildning, så blev det tummen upp till det arbete vi gjort, någonting som jag tillsammans med Mats Emanuelsson m.fl andra kommer att fortsätta utveckla i framtiden.

Men som sagt jag/vi är inte nöjda, vi vet att vi kan bli ännu bättre på att utveckla individer i sitt spel genom att öka användandet utav video för att ge feedback, att jobba än mer med dialog i diskussionen kring tekniska, taktiska, fysiska och mentala processer som spelarna genomgår. Att hitta en metodik som ökar inlärningen än mer utav allt det vi lär ut. Det finns framtida pedagogiska utmaningar, som gör oss ännu lite bättre.

Nuläge, egna spelare utbildning i A-lagsverksamheten
När jag själv gick in i en beslutsfattande Sportgrupp tillsammans med Ragnarsson och Leto så tog vi in Björn Danielsson som Chefsscout av kommande A-lagsspelare. Jag personligen gick in med en ambition att skapa sex framgångsfaktorer i klubben, något som vi internt pratade mycket om:

1. Genom vårt sätt att jobba skapa en koppling mellan Elitishockeygymnasiet och vårt A-lag. I och med att målet med vår verksamhet är att få fram spelare till vårt A-lag så behövs en röd tråd i vår utbildning från A-lag till våra juniorspelare. Hur vi utbildar spelare fysiskt, taktiskt och mentalt samt rollbeskrivningar.

2. Att öppna upp dörrar, ge en öppenhet i klimatet mellan Almtuna IS A-lag och publik, fans, sponsorer m.fl. genom att utåt berätta hur man tänker kring vissa spelare, deras roller, förväntningar på dem och någonstans ge en bild över spelaren ifråga. Att uppvisa en öppenhet har sina fördelar som nackdelar. Personligen tror jag på ärlighet, öppenhet, ödmjukhet inför förändringar, mod att våga satsa på egna spelare. Som i alla andra sammanhang så infrias ibland ens förväntningar på spelare och ibland inte. Det är Elitidrott där utvecklingen kan ta olika riktningar positivt som negativt.

3. Vi startade en försäsong där vi bjöd hem så många egna spelare som möjligt – spelare födda 91, 92, 93, 94, 95 där cirka 20 spelare var med under en period från april-augusti och ta del utav den välutvecklade fysträningen vi har. Resultatet på testerna från april till augusti förbättrades med cirka 20 %; ett initiativ för att sända budskap till Almtuna IS ungdomar och Uppland att i Uppsala och Almtuna IS där vill vi satsa på egna spelare och absolut ta ett ansvar över deras utveckling. Ett budskap som ligger i linje med att stärka klubbens varumärke lokalt och regionalt.

4. Vi försökte från Almtuna IS sida bidra och öppna upp för lokala samarbeten med klubbarna i division ett runt omkring för att kunna göra så gott vi kan som ”större” klubb för att bidra med spelare ut till klubbarna i division ett; spelare som kommer från bra utbildning och genomgått en bra fysisk förberedelseperiod med bra träning i ryggsäcken. 

Vi satte också ihop den första try-outen till A-laget med cirka 90 spelare på besök i tre dagar. En try-out som bland annat resulterade i Linus Rotbakken, Emil Larsson, Jesper Danielsson, Andreas Näsman, Magnus Svanberg (de sist två nämnda spelade bara enstaka matcher, men de breddade truppen på ett bra sätt), en try-out som gjorde att agenter fick upp en positiv bild till Almtuna IS och idag ringer agenter och vill ”proppa” på med många duktiga, unga, hungriga spelare som vill hit och visa upp sig.

5. Vi startade en Elitutvecklingsgrupp, som bestod utav egna juniorer samt spelare från division ett runt om i Uppland som en gång i veckan fick komma in och ha privatträning med Mats Emanuelsson, som jobbat med individuell träning i A-laget.

6. På matchdagar satta vi ett koncept att bjuda in ett flertal olika juniorer som fick träning utav mig, Ragnarsson och Eriksson. Ett koncept som jag själv tyckte var bra utifrån att ge möjlighet till vidareutveckling utav våra juniorspelare som redan idag skall jaga en plats i J20 SuperElit.

Nåväl det var en tillbakablick utifrån den gångna säsongen och dess innehåll sett ur ett A-lags perspektiv kopplat till vår egen ambition att hitta vägar och möjligheter för att ge förutsättningar sportsligt till att lyckas få fram så många egen producerade spelare som möjligt. 

Framtid
Med tidigare nämnd information och bakgrund så tycker jag framtiden ser ljus ut. 
Jag och mina kollegor försöker hela tiden hitta förbättringar på vår verksamhet som vi byggt upp under 6-7 års tid. Utmaningen ligger i att hela tiden försöka bli lite bättre. 

Idag har vi en utvärdering utav fem förbättringspunkter med vår Elitishockeygymnasieverksamhet, kortfattat:

1. Hur får vi spelarna till att lära in – allt det vi lära ut på ett bättre sätt? Hur får vi spelarna till att ”snabbare” lära in – det vi lära ut?

2. Hur får vi spelarna genom pedagogik och metodik att öka sin medvetenhet kring att prestera bygger på att dels (1) Göra rätt tekniskt och taktiskt men också (2) Vara rätt mentalt i balansen mellan adrenalin och anspänning?

3. Att hitta möjligheter för ännu bättre kost i samband med träning för att få bättre återhämtning?

4. Öka dialogen mellan mig som Ansvarig för Elitishockeygymnasiet samt Mats Emanuelsson med vår J18 och J20 tränare? Allt för att få en så bra bild som möjligt utav spelaren ifråga?

5. Öka dialogen med mellan ishockeyn och skolan – genom att säkerställa att eleverna/spelarna sköter sin skolgång på bästa tänkbara sätt?
 
Jag vill avsluta med att säga att vi haft en extremt spännande resa senaste åren med vårt Elitishockeygymnasium som växt explosionsartat i Sverige, med ökat intresse, högre status och attraktionsvärde, en hög verkningsgrad att få fram egna spelare till A-laget över tid där vi har en framtid med ännu mer spelare som är på väg in i A-laget. 

Men att konkurrera med SHL klubbar är inte lätt. Det kräver sitt och vi har en lång bit kvar ekonomiskt men detta får bli en annan berättelse… 

Men vem vet? Om ett par år kanske vi är i SHL med 50-60-70% egenproducerade spelare och en självförsörjning som idag till A-laget i Hockeyallsvenskan, fast då i SHL? Många tycker det låter som en utopi och det kanske det är. Men jag ser det mer som en utmaning att sikta högt och träffa lite lägre, så då är 50-60-70% egenproducerat material fullt möjligt och realistiskt, den analysen gör jag utifrån resan för sex år sedan fram till idag, om vi kan fortsätta få samma utveckling på spelarna från idag till om sex år, då ser jag det som fullt möjligt. 

Man måste tro på det man gör säger många, jag tycker det låter vettigare om man vet vad man gör och där är vi i Almtuna IS en bit på väg. Men vi skall vara ödmjuka och fortsätta bli lite bättre för varje dag. Och jag önskar för Uppsala, Almtuna, ishockeyn, ungdomar, sponsorer, fans och du som läser m.fl. att jag har rätt i visionen beskriven ovan, att den kan bli ett faktum – att i framtiden ha den försörjningen utav egen fostrade spelare till ett förhoppningsvis Almtuna IS, ett SHL-lag.

Jag ber om ursäkt om jag tråkat ut någon, men förhoppningsvis har någon anammat något och om inte annat, i alla fall fått en inblick i hur vår Elitishockeygymnasieverksamhet och A-lagsverksamhet utvecklats och idag fått en bra interaktion.


Med Vänliga Hälsningar
TOBIAS PEHRSSON

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (14)
Publiceras: 2014-03-16 12:57:53

J20 och Pehrsson

Nu står det klart att det blir Björklöven som Almtuna J20 kommer att få möta i bäst av tre matcher i förkvalet till playoff. Almtuna kommer att inleda kvalspelet på bortaplan och följa upp det hela med en till två hemmamatcher beroende på hur det går i den första matchen.

Förkval till playoff - Almtuna vs. Björklöven

2014-03-20
Björklöven - Almtuna  

2014-03-22
Almtuna - Björklöven

2014-03-23 (eventuellt)
Almtuna - Björklöven

Om nu Almtuna skulle lyckas vinna mot Björklöven väntar ytterligare ett kvalspel i bäst av tre matcher mot ett av de "två sämsta lagen" från SuperElit fortsättningsserie som inte har ett lag i SHL nästa säsong - Luleå som hamnade sist i tabellen behöver alltså inte kvala sig kvar utan behåller sin plats.

Almtuna kommer antingen att få möta Tingsryd eller Mora. Eftersom det är SuperElit-lagen som får välja motståndare i kvalet så tror jag att det blir Mora för Almtunas del eftersom det blir en billigare historia. 

Playoff till J20 SuperElit

2014-03-27
Almtuna/Björklöven - Mora/Tingsryd

2014-03-29
Mora/Tingsryd - Almtuna/Björklöven

2014-03-30
Mora/Tingsryd - Almtuna/Björklöven

Känslan säger att det är now or never för Almtunas del. Man ska kunna slå Björklöven, Mora och Tingsryd. Ska bli mycket spännande att följa kvalspelet framöver! Lär återkomma kring det hela mer framöver!

***
Almtuna J20, som är något matchotränade, har mött "A-laget" och lite blandat material i två internmatcher som man vunnit med 4-3 och 8-4. Robert Lif, som har stuckit ut hakan inför kvalet, kommer nu att specialstudera Björklöven inför den kommande drabbningen på torsdag.

Fallet Pehrsson

Det är många som undrat varför Almtuna inte valt att förlänga kontraktet med Tobias Pehrsson. Hörde mig för med Almtunas sportchef Björn Danielsson om det hela. Daniesson låter meddela att man håller på att komma överens med honom nu och att anledningen till varför det dragit ut på tiden beror på att Tobias har en tjänst som är kombinerad med andra uppgifter i klubben - som bekant är Tobias förutom assisterande tränare i Almtuna även ansvarig för ishockeyklass och elitishockeygymnasiet. 

Det man gör just nu är att jobba på att hitta en helhetslösning för Tobias Pehrsson - Vi håller på med den biten just nu. Inte klart exakt hur det ska se ut. Jag kan återkomma i början av nästa vecka. Då vet jag mer, säger Danielsson som därmed sätter stopp för spekulationerna och bekräftar att den tänkta tränaruppställningen även kommande säsong kommer att bestå av Niklas ErikssonMarcus Ragnarsson och Tobias Pehrsson.

Tänkta nyförvärv

Passade även på att fråga lite om Robin PressEmil Ripstrand och Victor Ekarv som alla, enligt uppgift, är intresserade av spel i Almtuna nästa säsong. Samtliga spelare är "av intresse" enligt Danielsson. Men intressant är en sak och aktuella en annan. - Intressant är bästa svaret jag kan ge just nu. Vi vill ha en bra roll till alla vi tar in och sen måste dom vilja själva också avslutar Danielsson.

Om man nu ska spekulera lite kring dessa tre namn så tror jag följande:
Robin Press
 skulle mycket väl kunna ta en plats i nästa säsongs Almtuna med regelbunden speltid - kan mycket väl bli aktuell inför kommande säsong. 

Victor Ekarv
, som är mycket talangfull, är lite knivigare - han har absolut den kvalitet som krävs för att kunna hävda sig i både Almtuna och i hockeyallsvenskan. Hans stora "problem" är dock att han alltid varit en given stjärna tillhörande topp 1-2 centrar där han spelat - är det en roll han kommer att få i Almtuna som förmodligen kommer att sikta in sig på att värva en förstecenter, med bra ålder och viss erfarenhet till laget? 

Om nu Ekarv är ok med att göra en Milton/Johansson/Aronsson - dvs. eventuellt lånas ut till division ett och växa/utvecklas där så absolut. Men frågan är vilka krav han själv har? Steget från att vara nära till spel i SHL med AIK till att leda en kedja i division ett är väldigt stor - allt för stor? 

Ska bli intressant och se hur det hela slutar... Tänkbart är ju att Almtuna inte värvar den där "förstecentern" jag resonerar om ovan och utgår ifrån att Victor Rollin-Carlsson blir #1, Tobias Hage #3 och Mattias Johansson #4. Då öppnas en plats åt Ekarv. Men ja... Låt se som sagt. Mitt tips är dock att man kommer att sikta in sig på en halvetablerad förstecenter, med bra ålder och SHL-rutin som vill framåt i karriären och då finns det tyvärr ingen plats för Ekarv som behöver spela topp 1-2 för att fortsätta utvecklas.

Emil Ripstrand kommer nog mest troligt att gå samma väg som Milton/Johansson/Aronsson gått den här säsongen - dvs. kontrakt och utlåning.

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Publiceras: 2014-03-09 21:25:20

Intervju Robert Lif inför förkvalet

Hockeysäsongen är som bekant inte över riktigt än för Almtunas del. Inom kort väntar t.ex. förkval till superelit för J20-laget. Den första matchen kommer att spelas på bortaplan torsdagen den 20/3 klockan 19.00, därefter väntar två hemmamatcher lördagen och eventuellt söndagen den 22/3 och 23/3 klockan 15.00 mot antingen Björklöven eller Östersund.

Som bekant kommer J20-laget inte möta några andra lag under uppehållet fram till förkvalet - division ett lagen har antingen tagit semester eller är i kval, detsamma gäller intressanta lag från division två och de lag från juniorserierna, som är i liknande situation som Almtuna, har inte råd med dubbelmöte - så det är bara att gilla läget och göra det bästa av situationen.

Almtuna J20 kommer att köra mycket matchliknande träningar och genomföra några internmatcher mot "A-laget", eller ja, något slags hopplock kanske man skulle kunna säga; a-lagsspelare samt spelare från division ett som vill visa upp sig etc.

Hur som haver, för den som nu är intresserad eller har alldeles för stor abstinens så är två internmatcher inplanerade nu på tisdag och torsdag klockan 10.00 - 12.00 i a-hallen!

Robert Lif, ungdomssportchef och tränare för J20-laget, har du något kul att dela med dig utav?

- Nja, de enda är väl att vi tränar mycket powerplay och boxplay samt försvarspel vilket kommer att bli superviktigt i kvalet. A-lagspelare deltar med för att öka tempot på träningarna, Victor Aronsson var med idag. Vi filmar träningarna - t.ex. spel, powerplay och boxplay. Därefter går vi igenom det efteråt, dvs. fokus på detaljer som kommer att vara "skillnaden som gör skillnaden" i ett kval. Olle Alsing kommer att gå in i laget från och med imorgon - han kommer att bli viktig i det offensiva spelet och i powerplay tillsammans med Sebastian Hartmann och Emil Ripstrand.

Vilka är det som framförallt jobbar med J20-lagets förberedelser inför kvalet framöver?

- Det är Conny Aronsson som hjälper mig med backarna och Henrik Törmä som gör ett strålande jobb med målvakterna. Dessutom är Martin Gudmundsson, tränare i J18, ett enastående bollplank på daglig basis - han tar någon träning ibland och tittar även på träningar för att man inte ska bli "hemma blind" och uppmärksamma saker som man man inte själv ser. Jonas "nutte" Eriksson, som är lagledare, är också en grym resurs för mig!

Har Almtuna en realistisk chans att gå upp till superelit den här säsongen?

- 
Realistisk chans? Viktor Östlund i mål, tre backar som spelat allsvenskan, flera av spelarna har gjort det riktigt bra i Väsby, Tierp och Arlanda, dessutom Hartmann och Ripstrand, Sebastian Borg och Jacob Hansson som gjort 124 poäng i J20 tillsammans - om vi inte går upp nu så vet jag inte vad?

Så vi ska alltså se Almtuna som favoriter då framöver?

- Kaxigt, ja, vi är favoriter som skall leva upp till det - 11 spelare som spelat superelit förra året, två stycken som är ordinarie i hockeyallsvenskan, 9 stycken som spelat i Div. 1 i år men va fan, ja sa ju i UNT i somras att superelit är ett måste! Sen kanske jag får äta upp det - men, man måste våga satsa för att vinna!

***
Lite förvånad över att Almtuna släpper både Jimmie Kraft och Joachim Gellerstedt utan att göra någon större notis om det hela. Visserligen intervjuas Jimmie lite kort på hemsidan, men Joachim Gellerstedt då? Han fick en kort liten mening i UNT och hittills har man inte skrivit en rad om det hela på hemsidan. 

Jag utgår kallt från att man jobbar på "världens största" reportage/intervju och kommer släppa den framöver på både UNT/Almtunas hemsida. "Gella" förtjänar mer uppmärksamhet i media nu när han inte får nytt kontrakt med Almtuna - han är ju typ Mr Almtuna i modern tid. 

Förövrigt stänger inte Gella några dörrar för att fortsätta i föreningen på något annat sätt - växlade några snabba ord med han här om dagen.

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (1)
Publiceras: 2014-03-07 09:35:38

Gästbloggare: Mats Emanuelsson

För att höja temperaturen inför J20-lagets kval framöver så har jag temporärt draftat Mats "Emma" Emanuelsson till bloggen. I sitt första inlägg (hoppas på fler!) berättar Emma om sina tankar kring juniorverksamheten och hur han själv arbetar i klubben. Han avslöjar även att flera spelare som lämnat Almtuna för SHL, återvänder till honom genom Sweden hockey Institute för individuell träning eftersom de inte får någon hjälp i de föreningar de nu representerar.

Håll till godo!

***
Hej i vårsolen värmande tid!

Bloggmaster Kent Westman bad mig skriva om mina tankar kring AIS juniorprogram, eftersom jag varit en av de personer som jobbat med AIS utvecklingsprogram för Hockeyklasser och Gymnasieutbildning under 15 år (vissa år har jag varit borta av olika anledningar).

Jag väljer att beskriva lite om mycket annars blir det en bok av det här!

Syftet har hela tiden varit att skapa mer utbildning i form av isträning, mental och fysträning åt de som vill satsa lite mer. Att ge spelarna förutsättningar för att utvecklas mot AIS representationslag och vidare mot sina hockeydrömmars slutmål i Hockey. Den resan kräver kvantitet (mängd) och kvalitet (att göra rätt). I huvudsak är skolishockey präglad av, som skolan, att ha individen i centrum.

Samtidigt som skolhockeyn förbättrats så har en liknande process pågått i klubben i A-lag, A-juniorer, B- juniorer och A-pojkar.

Den röda tråden från klubben om hur lagen ska utbildas från A-lag och nedåt har börjat ta form. Det bör påminnas att den processes hela tiden är under förändring, den som är färdig kan inte se klart! Här krävs fler intresserade människor för att hinna med alla ansvarsområden. (Det ska filmas och redigeras, matlagningsteam, så spelarna kan äta direkt efter träning på kvällen, o.s.v.).

De resurser som AIS har på A-lag och juniorlagen är relativt små jämfört med andra elitföreningar i landet, därav ställs stora krav på spelare, ledare, föräldrar att ta ansvar för att skapa de förutsättningar som krävs för att hålla kvalitet. De blir alltså mycket jobb för att kunna genomföra verksamheten inför kommande säsong AIS.

De ledare som funnits på juniorlagen har ju delvis ändrats under säsongen och ledarstaberna måste förstärkas i antal ledare utifrån de krav som finns på bra verksamhet.

Min Roll under året
Under den gångna säsongen har jag varit med lite i bakgrunden på olika ställen i föreningen. En gång i veckan (minst) har jag varit med och jobbat med spelarna individuellt i A-laget. En gång i veckan har jag varit tillgänglig på is för de spelare vi har haft ute i Div. 1 samt sista års A-juniorer -94:or i föreningen, tillkommer 5 stycken -95:or som haft den möjligheten. 

Sista års B-juniorer -96or har jag haft individuellt samtal med en gång i veckan under den gångna säsongen, likaså tre stycken -97:or. Denna verksamhet har delvis bedrivits med ekonomiska medel från IGU som syftar till att ge individuell stimulans till elever på Elit Gymnasiet (NIU).

Under tre dagar i veckan har jag undervisat på Hockeygymnasiet (NIU), där Almtuna IS genomför utbildning under lärarhandledning av Svenska Ishockeyförbundet.

Får se vad som händer nu, det ryktas om förändringar i organisation av skolishockeyn, kanske kan mer medel tillfalla AIS från de medel som varje elev inbringar till respektive skola.

Juniorerna
A-juniorerna skall ju snart in i Kval till J20 Superelit och frågan är om den matchning våra juniorer fått via A-laget ska räcka för att ta sig hela vägen fram.

Den modellen att hålla ett J20 Superelitlag kommer att ge oss bättre förutsättningar för rekrytering av talanger till Hockeygymnasiet. Det kanske inte är det bästa ur utbildningssynpunkt, Div. 1 seniorishockey kanske ger bättre skolning inför Allsvenska men som sagt, Superelit smäller nog högre i rekrytering till Ishockeygymnaiet!

Som det ser ut nu så tappar vi fortfarande spelare från AIS som vill till andra Gymnasier, hoppas att Olle Alsings framgångar i AIS kan få våra egna talanger att tänka om i framtiden.  Det kommer ett antal spelare till mig för individuell träning via Sweden Hockey Institute från dessa SHL klubbar, de får ingen individuell hjälp där, enligt deras utsaga.

Vägen till SHL för spelarna går oftast via Allsvenskan!

Det bör nog poängteras att spel i superelit kräver mer kronor, det kostar ca 1 miljon mer än vad dagens J20elit Div 1 östra och dessa pengar bör inte tas från en redan snål budget för A-lagets verksamhet, då blir det kannibalism.

Kanske bättre att utveckla samarbetet med Div1 lagen och behålla J20 elit?

Den högsta serien i Sverige spelar för närvarande våra B juniorer, de har chans i helgen att komma top 4a i norra Bjun serien, men de är redan garanterade att få vara med om att kvalspela om SM, fin fint!

Tack
Grattis alla vi som genom åren varit med och bidragit till AIS framgångar, för det som händer nu är en produkt av det som varit!

Det tar år att bygga upp en förening, det tar få månader att förstöra det du byggt!

Håll koll på sabotörerna, de bygger bara åt sig själva!


Er ödmjuke tjänare

Mats Emanuelsson

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (2)
Publiceras: 2014-03-03 22:20:59

Framtiden

Imorgon avslutas en svängig säsong för Almtuna då man tar sig an Västerås på bortaplan - det mesta lutar emot att man kommer att sluta på antingen nionde eller tionde plats i tabellen vilket är ett helt klart godkänt resultat. 

I matchen mot Oskarshamn mönstrade man, enligt många, ett "b-betonat" lag då man lånat ut/sålt en hel radda med spelare - inför matchen var det många hatiska toner mot Almtunas agerande i frågan. Men efter det att Almtuna lyckades sno åt sig tre pinnar och dessutom nollade Oskarshamn så har det varit en skum tystnad - inte ens de klassiska trollen som kommenterar dagligen om hockeyallsvenskans eller Almtunas kvalitet har haft någonting "klokt" att kläcka ur sig - det är väl en match jante-folket snabbt vill glömma.

Men jag glömmer inte.

I vinstmatchen mot Oskarshamn fick man lite försmak inför det som kan komma att vänta i framtiden. Visst, även fast man vann matchen med 3-0, så speglar det väl inte matchbilden på ett rättvist sätt. Almtuna dominerade absolut inte matchen, men kämparglöden, stöttningen och kärleken i båset var enorm och med sådan sammanhållning kommer man långt. Man mönstrade ett manskap där de flesta sedan barnsben både kämpat och nått framgång tillsammans, sådant märks – kontinuitet är så fantastiskt underskattat i lagidrott.

Matchresultatet och insatsen var ett skönt bevis på att det man har underifrån mycket väl kan komma att bli någonting riktigt bra i framtiden - det visar även att Almtuna har en riktigt bra utbildning för sina yngre spelare samt att steget upp, med utbildningen i fråga, inte är så stor trots allt. Det märks att man satsat mycket på att ha en taktisk röd tråd ända från ungdomsled till A-lagsverksamhet vilket kommer att gynna föreningen en hel del i framtiden.

Jag tycker att samtliga juniorer som deltog klarade av matchtempot och fysiken utan större problem - däremot finns det ju självklart andra saker man måste bli bättre på - men det handlar ju mer om att dom just är juniorer och inte är färdigutvecklade ännu. Men jag är helt klart imponerad!

Nyligen har Almtuna kritat på ett nytt kontrakt med Alexander Sahlin, men underifrån kan mycket väl Viktor Östlund, som alltså höll nollan, utgöra ett realistiskt hot inom sin tid. Jag tycker han var placeringssäker och hade bra blick för spelet - läste situationerna bra. Det som imponerade på mig mest var hans lugn och kylighet - man skulle ju kunna tro att a-lagsdebuten skulle präglas av nervositet, men icke - lugnet själv - även då Oskarshamn tryckte på som mest. Starkt psyke och dessutom duktig med plock och sidledsförflyttningar.

Niklas Rigelius, som varit och nosat på en del speltid i a-laget tidigare, imponerade med sin snabbhet och fysiska spel. Måste helt klart vara en jobbig kille att möta på isen - smällde ofta på, checkade hårt och stressade motståndarna till en del misstag. Jag tror Niklas kommer att ta klivet upp i a-laget mer på allvar nästa eller näst nästa säsong. 

Olle Alsing spelade otroligt moget för sin ålder. Även fast han är en liten kille som behöver lägga på sig en hel del, så var han ändå väldigt stabil och stod upp på ett bra sätt mot de större biffarna. Det som imponerade på mig mest var dock Alsings förmåga att läsa spelet och göra rätt bedömningar/förutse spelet utifrån det som skedde på isen - positionssäker och ligger ofta steget före i tanken. Dessutom hade han kvicka skär - ska bli spännande och se hur det hela utvecklar sig i framtiden, helt klart ett stort framtidsnamn i både Almtuna och förhoppningsvis även inom svensk hockey på landslagsnivå.

Sam Perstedt var också en "ny" kille man fick bekanta sig med - gjorde det mesta bra utan att sticka ut allt för mycket. Hade bra blick och stod för några sköna öppna passningar. Jacob Hansson och Sebastian Borg, fick inte ut allt för mycket av sitt fina spel man uppvisat i J20. Inte för att man gjorde en dålig insats eller så, men man var lite för anonyma för att kommentera med allt för stora ord. Slutligen så gjorde Jacob Aronsson debut - det resulterade i ett byte och komiskt nog en utvisning då han hamnade i en liten fight framför Viktor Östling i matchens slutminut.

***
Här näst tar Almtunas J20 siktet upp mot superelit - många av spelarna vi såg mot Oskarshamn (alla nämnda ovan) kommer att vara med då. Tanken är att Sebastian Hartmann och Emil Ripstrand ska utgöra lagets första-line och leda laget mot juniorernas finrum superelit som sagt. Det känns som att det är lite "now or never" - det lag man kommer att mönstra på isen om en två veckor kommer nog att vara det starkaste man ställt upp med på väldigt lång tid. Lite synd är det att laget inte kommer att ”förkvals-matchas” mot andra lag innan kvalet sätter igång – det kostar alldeles för mycket tyvärr, så man för nöja sig med internmatcher helt enkelt.

Just det där med Almtunas framfart i hockeyallsvenskan (även J20), där man bland annat satsat på ungt och eget material har gjort att många lovande juniorer som flytt klubben till SHL tidigare nu börjat blicka hemåt. Så tar Almtuna klivet upp till superelit så kommer det att bli intressant och se vad man kommer att vaska fram till nästa säsong.

***
Jag tror att Jimmie Kraft kommer att göra sin sista match i Almtuna-dressen mot Västerås imorgon. Det var länge sedan han stack ut ur mängden och bevisligen har Almtuna mycket på gång underifrån och med tanke på hur man vill satsa i framtiden så tror jag inte Kraft kommer att få en plats.

Har en känsla av att även Joachim Gellerstedt kan ha gjort sitt sista framträdande i Almtuna. Tyvärr dras han med skador och börjar dessutom komma till ålders - en epok kommer förmodligen att gå i graven imorgon och jag hoppas att alla Almtunafans kommer att komma ihåg dom båda som de stora räddarna som kom in i laget och stod för stabilitet och rutin när Almtuna höll sig kvar i serien förra säsongen. 

***
Även fast Jesper Olofsson i grund och botten är en modoit (heh…) så hoppas jag att Almtuna satsar vidare på honom - har fått stora delar av säsongen förstörd pga. skador. Men när han väl är fit for fight så är han en otroligt kompetent hockeyspelare trots sin ringa ålder – två grymma mål mot Oskarshamn får väl sportchefer som ville toppa lagen vid transferdeadline att slita sig i håret. Vilken miss!

***
Almtuna valde tidigt att förlänga kontraktet med Niklas Eriksson, men varför har man inte kritat på nya kontrakt med Marcus Ragnarsson och Tobias Pehrsson? Antar att man fokuserar på spelarna i första hand, men ändå. Varför drar en så solklar förlängning ut på tiden? Skärpning Almtuna!

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (3)
Publiceras: 2014-02-26 19:42:04

Cirkus HA

Pga. de nya transferreglerna i hockeyallsvenskan pågår det i detta nu en värvnings- och utlåningscirkus man sällan skådat. Avhängda lag ser möjligheter att spara/tjäna sig en hacka samtidigt som eventuella och befintliga slutspels- eller kvallag ser möjligheterna i att toppa inför det som komma skall - detta med en förskjuten transferdeadline kommer med all sannolikhet att debatteras friskt och utvärderas framöver. 

Men hur som helst - Win win helt klart för berörda föreningar, men hur känns det egentligen inombords hos supportrarna som värdesätter och tror på det där man kallar för "hjärta" och "klubbkänsla"? Det är också en sak att debattera helt klart.

Jag ska ge min syn på det hela och kring det som sker i Almtuna just nu:

Legoknektar kommer och går
I dagarna har det blivit klart att bland annat Marcus Högström lämnar klubben för Djurgården - han ville helt enkelt inte förlänga med Almtuna, så varför då behålla honom när någon annan klubb redan nu är villig att ta över hans lön och eventuellt betala en mindre summa pengar? Det vore ju idiotiskt att inte släppa honom samtidigt som det öppnar upp för juniorer att få speltid - framtidsmannen Olle Alsing fick t.ex. speltid mot Södertälje pga. detta.

Min förhoppning var ändå att Högström skulle värdesätta kvalitetsutvecklingen han genomgått i Almtuna och därmed krita på ett nytt kontrakt, men så blev inte fallet. Visserligen är jag inte allt för förvånad eftersom detta pågått hela hans korta karriär - en klassisk legoknekt utan "hjärta" som något egoistiskt (?) enbart strävar uppåt. Men vad ska man egentligen förvänta sig? Att alla spelare ska kära ner sig i Almtuna? Legoknektar kommer och går som sagt - så är det.

Helt klart synd dock att Almtuna går miste om en klassisk spelande back som vågar hålla i och transportera puck in i offensiv zon på ett alldeles utmärkt sätt - sådana spelare växer tyvärr inte på trädena. Jag vet att Almtuna erbjöds Sean Michel Sunnqvist inför säsongen men tackade nej - hade gärna sett att man satsat på honom, har offensiva kvalitéer han förmodligen skulle kunna utveckla bra i Almtuna... 

Nåväl, det positiva med fallet Högström är att man lämnar varandra som goda vänner och förhoppningsvis kommer han också sprida bilden "i Almtuna kan man utvecklas och ta steget vidare" vilket självklart kommer gynna klubben i framtiden. Visserligen surt så klart när dessa spelare (legoknektar) väljer att just gå vidare, men dom behövs för att man som helhet ska kunna fungera - låt oss inte lura oss själva där; ingenting att sörja.

Konsten att bygga rätt?
Någon hockeykunnig med bred erfarenhet sade (kommer inte ihåg vem det var) något i stil med: "Man bör bygga ett lag med tre femmor som består av egna produkter eller spelare från regionen och spetsa detta med en toppfemma bestående av legoknektar". 

Även fast säsongen inte är helt färdigspelad än så har jag ändå sett tillräckligt mycket för att köpa den tanken - tycker dagens Almtuna, som består av väldigt mycket ungdomlig entusiasm med eget material eller spelare med lokal anknytning, har vad som krävs för att göra bra ifrån sig i hockeyallsvenskan. Den som tvivlar på de egna produkternas kvalitet i förhållande till den hockeyallsvenska nivån kan inte mycket om hockey.

Almtuna har som uttalad strategi att på lång sikt bygga ett lag med egna produkter - man har kommit en bra bit på vägen och lite legoknektstoppning på det så kan man gå långt i framtiden.

Ett smart drag?
Vidare, Alen Bibic, utlånad från Leksand går vidare till Rögle - här har Almtuna väldigt lite att säga till om så klart eftersom han just är på lån. Att han sedan hamnar i Rögle känns ganska så naturligt med tanke på att Almen Bibic spelar där. När säsongen ändå är "färdigspelad", varför då han kvar en onödig lönekostnad som någon annan klubb kan ta över? Dessutom, om man nu är intresserad av Alen nästa säsong, så varför då inte ge honom detta - alltså chansen att få spela tillsammans med brorsan? Relationen mellan klubb och spelare måste ha blivit bättre än bäst genom den schysta gesten.

Erik Hanses lämnar för Skellefteå och där kan man heller inte göra så mycket åt det hela - samtliga spelare med kontrakt i Almtuna har SHL-klausuler. Att lämna redan nu? Ja, varför inte? Säsongen är som sagt redan färdigspelad och detta har ju varit klart en längre tid - alltså att han kommer att lämna klubben efter säsongen för just "hela sveriges AIK" - nu slipper man onödiga utgifter och lönekostnader.

Almtuna lånar ut
Slutligen har Almtuna satt ut Daniel Hermansson på lånemarknaden och det i sig känns väl kanske inte så konstigt i och med att han är en väldigt duktig spelare som dessutom kostar klubben väldigt mycket pengar - pengar man kan spara in genom en eventuell utlåning. Detsamma görs gällande Victor Rollin Carlsson som just kritat på ett nytt tvårskontrakt men kommer att lånas ut till Brynäs resterande del av säsong. Båda spelarna förväntas återvända nästa säsong eftersom det enbart handlar om utlåningar denna säsong för att just spara/tjäna sig en hacka pengar.

Som jag ser på saken så "försvinner" Hermansson och VRC därför dom har ett sådant stort hjärta för föreningen - om det nu gynnar klubben ekonomiskt, varför inte ställa upp?

Avslutningsvis, hur som helst så tror jag mycket på konceptet att bygga laget som nämnt ovan - tre femmor med egna produkter/ungdomlig entusiasm/regional anknytning och spets i form av en toppfemma bestående av legoknektar.

De sistnämnda kommer för alltid att komma och gå, det viktiga är att man får behålla hörnstenarna i bygget - och det handlar inte om folk som Marcus Högström utan t.ex. Victor Aronsson, Victor Rollin-Carlsson, Linus Rotbakken, Jesper OlofssonTobias Hage, Sebastian Hartmann, Martin KarlssonMattias Johansson, Oscar Milton, Emil Ripstrand, etc. 

Det är dessa namn ni ska gråta floder över om dom lämnar klubben - det är dessa grabbar som kommer att bygga och göra Almtuna framgångsrika i framtiden. Om man dessutom lyckas vinna över legoknektar på rätt sida (läs Hermansson) så är det enbart en skön bonus.

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (4)
Publiceras: 2014-02-23 20:50:36

Nja det räcker inte...

Två hemmavinster senare så återstår det nu bara fyra omgångar av säsongens hockeyallsvenska där förmodligen fyra lag kommer att ta steget upp i SHL - den stora frågan är ju om Almtuna har en rimlig chans att sno åt sig en av playoffplatserna?

Om man nu enbart lägger fokus på lagen ovanför Almtuna så ser tabellen och spelschemat ut så här för Rögle, Mora, Timrå och Almtuna:

6. Rögle (73 poäng, -9)
Matcher: BIK Karlskoga (h), Asplöven (B), Björklöven (B), Djurgården (H).

Jag tror Rögle kommer att få det svårt mot både Karlskoga och Djurgården. Asplöven har man klarat av tre gånger den här säsongen och om Björklöven, som inte har någonting att spela för (lär försöka hitta ett fungerande grundspel till kvalserien), lyckas vinna så gör man det riktigt bra. Mitt tips är att Rögle kommer som bäst att hamna på 79 poäng. Känslan säger att det kommer att gå tungt för Rögle dock - kan hamna på mindre... Men låt säga 79.

7. Mora (71 poäng, + 15)
Matcher: Troja/Ljungby (B), Västerås (B), Malmö (H), Oskarshamn (H).

Jag tror att Mora kommer att få det riktigt tungt mot både Västerås och Malmö. Given seger mot Troja/Ljungby och eventuellt också mot Oskarshamn. I bästa fall kommer man nog lyckas skrapa ihop totalt sex poäng och hamnar därmed på 77 poäng.

8. Timrå (70 poäng, -3)
Matcher: Karlskrona (B), Oskarshamn (H), Troja/Ljungby (H), Malmö (B).

Timrå känns som en liten joker då man hittat fin form inför slutspurten. Två vinster i rad och 9-1 i målskillnad. Tror Timrå kommer att vinna mot både Oskarshamn och Troja/Ljungby. Eventuellt kan man ta en-två pinnar mot Karlskrona och Malmö. Låt säga totalt åtta poäng vilket ger 78 poäng. Känslan säger dock att man kan komma att ta fler poäng... Men låt säga 78 - det känns mer realistiskt.

9. Almtuna (66 poäng, -9)
Matcher: Malmö (B), Södertälje (B), Oskarshamn (H), Västerås (B).

Kvar har vi Almtuna som då måste gå om Timrå som enligt mitt tips kommer att landa på 78 poäng. Vinner Almtuna samtliga matcher så kommer man att hamna på just 78 poäng och då kommer det hela att avgöras på målskillnad - så visst finns det en mikroskopisk chans. Men jag har väldigt svårt att se att det kommer att gå vägen. Nu är man visserligen stärkta av två raka vinster och mirakel har ju hänt förr... Men nej, Almtuna kan nog redan nu börja blicka fram emot nästa säsong istället tyvärr.

Det största hotet bland lagen ovan (räknar kallt bort både Oskarshamn och Asplöven) underifrån är enligt mitt tycke Timrå IK som har någonting på gång nu, både Mora och Rögle känns alldeles för svajiga enligt mitt tycke. Återstår och se om jag har rätt eller inte. Vad tror ni?

***
Inför matchen mot Rögle antydde jag det hela; alltså om man verkligen satsar rätt på målvaktssidan just nu. Ingen skugga över Erik Hanses, men Alexander Sahlin har känts het på senare tid och har verkligen visat att han förtjänar chansen på allvar - den chansen har han nu fått och tagit kan man lätt säga och jag hoppas han även får chansen mot Malmö här näst.

***
Tycker det är riktigt kul att Oscar Milton, Sebastian Hartmann och Mattias Johansson hamnat en hel del i fokus på senare tid - alla tre har i princip kommit från "ingenstans" och spelat sig till en stabil plats i laget. Värdefullt med tanke på att de alla är egenfostrade produkter - någonting klubben vill satsa mycket på i framtiden.

Sebastian Hartmann har som jag skrivit tidigare någonting speciellt som jag fastnat för, det har gått lite tungt till och från men trots det har han varit stabil. Med förtroendet har han vuxit/fått ta större ansvar och utvecklingskurvan pekar absolut uppåt - ska bli spännande och se vart det landar i framtiden - kommer tillsammans med Emil Ripstrand bli viktiga pjäser i Almtuna J20 när man kvalar framöver.

Men just Hartmann har ju för övrigt visat sig vara en riktigt skön kille - ingen har väl t.ex. missat intervjun med UNT för nån vecka sedan?

Att han är en liten retsticka som spelar på gränsen har nog de flesta också lagt märke till, i vinstmatchen mot Troja/Ljungby fick han t.ex. frågan "vill du slåss" av Joakim Nettelbladt. Den alltid klockrena Hartmann svarade: "nej det är bättre att du spar dig till kvalet mot division 1 lagen". Snacka om att ha förmågan att reta gallfebern på folk!

***
Victor Rollin Carlsson förlänger sitt kontrakt med två år och det känns som att man börjat bra. Hoppas man jobbar stenhårt med att få Marcus Högström att krita på liknande inom kort - det var bra länge sedan man fick se en spelande back i Almtuna av hans kaliber, i förlustmatchen mot Rögle märktes det hur mycket han saknades i laget.

***
Sverige förlorade mot ett välorganiserat och smått överlägset Kanada i OS-finalen, det var inget snack om saken. Avslutningsvis så är det ju alltid upp till diskussion om Nicklas Bäckströms farmor hade rätt eller inte då hon slängde ur sig orden "han kommer att göra bort sig"...

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (2)
Publiceras: 2014-02-17 08:44:17

Viktig omgång!

Rögle, som ikväll gästar metallåtervinning arena, är ett av många lag som liksom Almtuna gör allt för att sno åt sig och säkra en av de fyra playoffplatserna. Inför kvällens omgång ligger laget på sjätte plats i tabellen med fem mer inspelade poäng än Almtuna. 

Beroende på övriga resultat i kvällens olika omgångar så är matchen av stor betydelse för båda lagen - Almtuna, som har tappat en del mark efter de knappa förlusterna mot Djurgården och Asplöven, har chansen att komma ikapp på allvar. Rögle har i sin tur chansen att göra ett litet ryck och därigenom få lite andrum - det är förmodligen redan i kvällens eller nästa omgång Almtunas öde kommer att avgöras; är man ett lag som har en rimlig chans att nå playoff eller inte? Ja det är den stora frågan...

Även fast Almtuna är något skadedrabbat (liksom många andra lag så klart) så känner jag mig inte särskilt orolig att laget ska hamna i ett eventuellt negativt kval, försprånget och glappet är för stort neråt samtidigt som Almtuna, trots de senaste förlusterna och skadorna, är ett alldeles för bra lag för att hamna där samtidigt som bottenlagen inte tycks hitta formen. 

Varför jag ens tar upp det hela med skador är för att jag tror det eventuellt kan sätta käppar i hjulen för ett vidare avancemang - även fast man har en bred trupp så är man väldigt beroende av att "rätt" spelare ska vara tillgängliga för att lyckas på allvar.

Till Almtunas fördel är dock just detta att man kan släppa den mentala pressen att hamna i ett negativt kval - man slipper spela med kniven på strupen och har ingenting att förlora. Dessutom har man nu tre raka hemmamatcher vilket man måste vända till sin fördel - hittills har man enbart mäktat med att ta 26 poäng på 22 omgångar på hemmaplan! Den siffran måste man förbättra redan ikväll!

Som sagt, oerhört viktiga poäng står på spel och känslan säger att Almtuna kommer att vinna en förmodligen väldigt jämn kamp mot skåningarna med 2-1!

***
Även fast Alexander Sahlin övertygat på senare tid så väljer Almtuna att satsa på Erik Hanses i kvällens match - antar att man har stenkoll på vem som visat bäst form på träningarna eftersom den bästa för dagen bör stå.

***
Niklas Andersson gör alltså comeback i Almtuna - ska bli intressant och se hur han ser ut ikväll! När man ändå är inne på backar, även fast Elias Fälth skiljer sig en hel del från Marcus Högström så kan man inte låta bli att se likheterna. Jag tycker att Högström utvecklats väldigt mycket i Almtuna och jag hoppas att han även märker det själv och även i framtiden vill fortsätta att utvecklas i klubben. 

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (2)
Publiceras: 2014-02-15 22:20:35

Konståkning!

Vilken sportspäckad dag full av framgångar! Först kollar man in damhockeyn mellan Sverige och Finland - undra om man kommer att han någon som helst chans mot USA? Blir nog väldigt svårt men man vet ju aldrig - kommer inte missa den matchen dock! 

Därefter skriker man halsen av sig när Charlotte Kalla och co. tar guld i stafetten, stressar direkt iväg till barnkalas i Helenelund och möts av en påslagen TV och halvglor på Ryssland - USA samtidigt som man följer bland annat Asplöven - Almtuna på mobilen. På vägen hem slår man på radion och lyssnar på Sveriges match i curling (!) och kommer hem lägligt till Sverige - Lettland. 

Dessa dagar blir det sjukt mycket sport och visst är det underbart! Har börjat få någon slags sjuk passion för sport generellt - något överdriven sådan skulle jag vilja påstå eftersom jag börjat gilla i princip allt.

Såg t.ex. konståkning här om dagen - en sport jag inte förstår mig på över huvud taget, men en sport jag kommit att respektera en hel del efter en tids grubblande. 

En kommentator kommenterade någons uppträdande med ord som "han är helt fantastisk, om han inte höll på med detta skulle han kunna bli vad som helst; skådespelare, sångare eller dansar blah blah..." - ja han bara öste på medans en annan satt som ett frågetecken och försökte förstå och se storheten som inte existerar i en okunnig människas lilla hockeyvärld. 

Säkerligen var karln konståkningens Brad Pitt med sina schyssta kläder och "kaxiga" stil - vad vet jag! Men kommentatorn var iaf. helt extas och tycktes dyrka honom totalt.

Det hela fick mig att bli intresserad - började tittade extra på vad konståkarna egentligen gör... Jag ville så gärna försöka se och förstå storheten! Det var fullt fokus... Man gick in i rollerna som var kopplade till konståkningsnummret... En kille ställde sig t.ex. och gjorde någon slags sur min typ tio sekunder innan musiken startade för att hitta känslan och kopplingen till musiken... 

Såg reaktioner efteråt som kändes förbluffande - ungefär som att hela världen plötsligt rasat samman när poängskörden blivit för skral. Vuxna män gråter floder och blir tröstade av äldre gubbar och tanter när domarna redovisat sina poäng... En helt främmande värld som sagt och snacka om kulturkrock i jämförelse med hockey där man inte ens gråter när man bokstavligt talat fått äta puck.

Kom till insikt att det hela ändå mynnar ut i respekt - det handlar om flera års förberedelser inför någonting som är så kort och vackert som en välspelad melodi i en väldfylld arena i Ryssland. Det som dock känns så tragiskt är det faktum att det säkerligen är flera än jag som ändå inte riktigt förstår eller visar större förståelse för fallande tårar efter ett misslyckat nummer - det hela är så främmande och jag kan ärligt säga att jag avundas dem som är superkunniga inom sporten konståkning - det finns alltid något tjusigt i allt!

Men som sagt, hur man än vrider och vänder på saker och ting så mynnar det ut i respekt eftersom det hela handlar om helhjärtad passion och kärlek till det man gör, alltså sport! 

Hade inte dessa tokdårar tränat år efter år så hade inte folk som jag kunnat njuta framför TV:n som jag gör just nu. Galet när man tänker på det hela egentligen - här sitter man med en massa åsikter om både det ena och det andra utan att behöva lyfta ett finger, ibland har man koll, ibland har man ingen aning - oftast får man dock njuta av spänningen sporten för med sig och det är jag tacksam över alla dagar i veckan och det känns härligt!

***
Även fast Almtuna förlorade mot både Djurgården och Asplöven så har inte tabelläget förändrats nämnvärt - man har fortfarande en chans på playoff samtidigt som avståndet neråt är betryggande. Känns verkligen skumt att man ändå har den turen att rätt lag tycks förlora/vinna vid rätt tillfälle då det går tungt. Frågan är ju om man kommer lyckas hitta ett vinnande spel? Nu är det tre hemmamatcher i rad som gäller och här näst kommer Rögle på besök till Metallåtervinning Arena - nu eller aldrig som gäller; Almtunas öde avgörs kommande vecka!

***
Almtuna J20 vann serien i helgen - kommer återkomma med J20´s satsning mot högre höjder framöver helt klart! För min del är inte A-laget och ett eventuellt avancemang till playoff det viktigaste just nu, utan det är att J20 tar steget upp - otroligt viktigt för föreningens framtid skulle jag vilja påstå!

***
Som bekant har jag ju inte alltid tid att blogga så mycket som jag egentligen skulle vilja blogga, det är bland annat därför dam-hockeyn hamnat på sidan av den här bloggen - jag hittar ingen tid till att sätta mig in och bli kunnig på ett ärligt sätt och jag ogillar att göra någonting halvdant, därför är det bäst att låta bli. 

Till min stora glädje har dock UNT startat igång bloggen "På hal is" där Mathilda Gustafsson, spelare i Almtuna, bloggar på för fulla muggar. Tycker ni ska kolla in den bloggen och därgenom följa och supporta Almtunas damlags framfart och sikte mot riksserien - grymt kul och läsvärt!

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (3)
Publiceras: 2014-02-13 09:38:23

Dags att enbart sikta uppåt?

Äntligen hemmamatch igen för Almtuna som ikväll tar sig an Djurgården som ligger på en av playoffplatserna som Almtuna hoppas kunna nå innan säsongen är färdigspelad - efter 43 omgångar så är det enbart två poäng upp till Oskarshamn som ligger på sjunde plats och frågan är om man kommer lyckas ta sig upp ovanför strecket?

Jag tror Almtuna kommer att ha chansen helt klart men att det också kommer att krävas väldigt väldigt mycket för att lyckas - som bekant är det ju fler än en handfull lag som förmodligen kommer att vara med i racet om sjätte, sjunde ja, till och med förmodligen femteplatsen i tabellen vilket gör att det hela känns väldigt oförutsägbart - förmodligen kommer något lags formkurva att bli avgörande och frågan är då vart vi har Almtuna?

Vinsten mot Björklöven bör ses som en liten bonus med tanke på hur spelet såg ut, men trots det hittar man en väg till tre poäng och det är en styrka i sig.

Det är ett litet frågetecken kring lagets form då man tagit sju poäng på de fem senaste matcherna och min förhoppning är att vinsten mot Björklöven ger laget fortsatt energi att kämpa vidare med nytt självförtroende - man ska ju aldrig säga aldrig, men nu känns det ändå som att Troja Ljungby och Björklöven har för stort avstånd upp till Almtuna sett till antalet omgångar kvar i serien för att utgöra ett allt för stort hot.

Är man nu i ett läge där ett nederlagtippat Almtuna kan släppa ångestpressen att eventuellt hamna i ett negativt kval och enbart fokusera på att ta sig upp ovanför playoffstrecket? Vart man mentalt lägger fokus på rätt saker är viktigare än vad man kan tro i sånt här tight läge.

Ikväll spelar man den första av fyra hemmamatcher på totalt fem matcher på tio dagar och jag tror att med rätt publikstöd och positiv känsla på hemmaplan så kan man hamna i en positiv trend som tar laget upp ovanför playoffstrecket. Ikväll bör det dyka upp bra med folk till Metallåtervinning Arena och förhoppningsvis inleder man den positiva trenden redan ikväll med hjälp av publikens stöd? Den som lever får se...

***
I dagens UNT går det att läsa att Almtuna siktar på ett nollresultat och att ett eventuellt playoff inte kommer att ge några större intäkter med tanke på utgifterna matcherna kommer att föra med sig. Undra hur mycket folk det krävs för att göra en vinst då kan man ju undra? I artikeln utgår man från 5000 personer på tre hemmamatcher...

***
Inom kort kommer det nog att ramla in några kontraktsförlängningar av både ledare och spelare. Enligt uppgift så vill Björn Danielsson behålla både Tobias Pehrsson och Marcus Ragnarsson i ledarstabben i ytterligare två år vilket är en viktig förutsättning för framtidens uppbyggnad av Almtunas verksamhet. Nu har jag inte riktigt snokat runt så mycket, men en spelare jag varit nyfiken på är Simon Mattsson och enligt uppgift ska både Almtuna och spelaren i fråga vara intresserad av en förlängning.

Att över huvud taget satsa vidare på kedjeformationen med Mattsson, Tobias Hage och Martin Karlsson är en viktig hörnsten i kommande säsongs bygge och detta bör prioriteras i första hand bland forwards. Bakåt är det framförallt viktigt att säkra upp Linus Rotbakken och Marcus Högström till och börja med - två viktiga pjäser i laget. Fredrik Sandgren och Victor Aronsson känns som "säkra" redan på förhand.

Lär återkomma om detta framöver.

***
Almtuna J20 vann den otroligt viktiga matchen mot Huddinge i helgen med 4-1 vilket gör att man nu leder serien med fyra poäng just före Huddinge som har en match mindre spelad. För Almtunas del så återstår det bara en omgång kvar av serien som man kommer att avsluta på lördag i Metallåtervinning Arena då Enköping kommer på besök - vinst där och seriesegern är säkrad!

***
OS har dragit igång och det känns förträffligt att man nu är föräldraledig två dagar och  att det vankas sportlov nästa vecka! Har inga större problem att titta på egentligen vad som helst - all sport är underbar, speciellt när Sverige deltar! Hur kommer egentligen Sverige att lyckas i hockeyn då? Damerna kommer nog få det tungt lite längre fram i turneringen och herrarna kan mycket väl gå hela vägen till final - det är mitt tips.

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (1)
Publiceras: 2014-01-31 19:28:55

Publiktappet

Efter gårdagens match mot Timrå då det enligt rapporterna var 2795 åskådare på läktaren i EON Arena, en siffra som förmodligen inte stämmer över huvud taget, så jag bestämde jag mig för att kolla in Almtunas publiksnitt hittills den här säsongen. Snittet för Almtunas hemmamatcher landar på blygsamma 1283 åskådare - man ligger alltså sist i serien. 

Förmodligen stämmer heller inte den siffran särskilt bra med verkligheten; ja ni vet ju hur det där fungerar vid det här laget med hur man räknar åskådare... Men i jämförelse med föregående säsong så har ändå Almtuna tappat 221 personer i snitt per hemmamatch vilket är oroväckande, inte bara med ett perspektiv på ekonomin utan även kring intresset för hockey generellt i Uppsala som helt klart är under spännande utveckling.

Frågade Almtunas ordförande Janne Karlsson hur pass mycket publiktappet kommer att påverka ekonomin den här säsongen och om elitlicensen återigen är i fara - det påverkar förstås men säsongen är ju inte slut ännu. Elitlicensen är inte i fara. Med dom orden lämnar ordförande ändå ett skönt besked trots de dystra siffrorna - bygget rullar med all säkerhet vidare även nästa säsong utan ekonomiska bekymmer och vem vet, kanske det höjs en aning innan säsongen är slut? Vad vet jag?

Klart är dock att det på söndag är det dags för en gratismatch då sponsorerna bjuder på inträdet mot BIK Karlskoga. Kanske man då kommer att räkna siffrorna på ett mer korrekt sätt vilket möjligtvis gör att man kan avläsa hur åtminstone intresset ser ut i staden? För Almtunas del hoppas jag innerligt att snittet kommer att höjas en hel del innan säsongen är färdigspelad - det ger ju nämligen en liten hint om hur man bör budgetera inför kommande säsong...

***
Niklas Eriksson och Björn Danielsson, som dessutom nu blir sportchef, har förlängt sina kontrakt. Förstår dock inte varför man inte väljer att förlänga med Tobias Pehrsson och Marcus Ragnarsson i samma veva för att inte skapa eventuella oroligheter? Nåväl, det är väl bara en tidsfråga innan man gör det skulle jag tro - allt annat vore Uppsalahistoriens största skräll och blunder!

***
"Den här Alexander Sahlin alltså"
"GÖR HAN NÅT ANNAT ÄN RÄDDAR DEN DÄR JÄVLA SAHLIN???"
"Äre inte lika bra Almtuna ställer in en tegelvägg i målet stället för Sahlin?"
"Ja, det skulle nog inte göra någon större skillnad."


Är alla matchkommentarer om Almtunas målvakt i matchen mot Timrå från Sundsvalls tidning. Är det fler än jag som får lite vibbar från säsongen 2009-2010 då Almtuna värvade Gusten Törnqvist (som till och med fick en egen parkering på Gränby centrum) fniss... och en totalt okänd Fredrik Pettersson Wentzel kom in och snodde åt sig platsen som förstemålvakt?

På någon vänster lyckas alltid Almtuna hitta guldkornen - läckert!

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (7)
Publiceras: 2014-01-26 13:34:42

Arrividerci

Det tycks ha slagit ner som en bomb för många att Marcus Leto väljer att kliva av det nya bygget efter den här säsongen, ett bygge som både utvecklats och tagit form till någonting riktigt bra, ett bygge som många vågar tro på med hela sitt hjärta, ett bygge som Marcus i allra högsta grad varit delaktig i att forma till vad det är idag.

För mig kom beskedet inte som någon större överraskning – redan inför säsongen hade jag på känn att något liknande skulle kunna inträffa varpå jag frågade Marcus om det hela och hur han ser på framtiden. Detta var alldeles innan man beslutade att bilda en sportgrupp om jag inte minns helt fel och beskedet jag fick då var ungefär ”hör av dig om några dagar så kan jag besvara din frågan med säkerhet – ska på styrelsemöte inom kort”. Marcus ställde krav och fick uppenbarligen igenom det han ville, därför en fortsättning blev det till sist - en fortsättning som efter den här säsongen kommer att ta slut.

Så hur ska man då sammanfatta Marcus Letos nästan treåriga resa i Almtuna? Därför det är väl ändå det som har varit hans signum - att resa tillsammans med oss andra? Vi alla var välkomna ombord bara vi ville följa med på äventyret.

Det hela blir mycket svårt så klart – tror inte jag ens kommer att komma i närheten av att summera det hela på ett rättvist sätt. Det finns massvis med olika saker och perspektiv att gå in på och ta upp. Av den anledningen så kommer jag att lägga fokus och återberätta det som jag tycker har varit viktigt för mig själv och förhoppningsvis också är av betydelse för Almtunas framtid.

Vi tar det från början.

Från sluten till öppen verksamhet
Jag kom i kontakt med Marcus i ett tidigt skede när han tillträdde tjänsten som klubbchef i Almtuna. Under årens gång har vi haft kontakt med varandra på flera olika sätt; vi har pratat i telefon, mailat, skrivit sms, träffats på läktaren och druckit Coca Cola och stressat förbi varandra i hallen med en kort nick då det varit match. Vi har ofta fört öppna och ärliga diskussioner med varandra, ibland off the record och ibland on the record, alltid med en ömsesidig tilltro och respekt för varandra.

Jag tror att Marcus tidigt såg värdet med att vidhålla god kontakt och det märktes att han strävade efter att införa mer öppenhet i föreningen som oftast uppfattades som sluten – han värdesatte öppenhet och dialog istället för stängda dörrar och såg vinningen och värdet med det hela. Jag vet inte hur många gånger jag förvånades över just hans öppenhet då jag djupintervjuade honom i olika omgångar under årens gång – det var ju som natt och dag till skillnad mot hur det fungerade förut.

Det fanns en tid då man t.ex. såg eventuell kritik som ett stort misslyckande som i sin tur per automatik svärtade ner klubben till eventuellt förfall. På den gamla goda tiden kunde det mycket väl komma ett argt sms (inte från Marcus) mitt i natten då man varit ”allt för hård” eller ”orättvis” med kritik då man skrivit om Almtuna.

Detta förändrades dock med Marcus Leto som införde filosofin att ”all publicitet är bra publicitet” i klubben samtidigt som han förespråkade just det här med öppenhet. När jag t.ex. skrev att Almtuna ser ut som ett gäng föråldrade dinosaurier tidigare den här säsongen så tog det inte lång tid innan jag fick ”…
Vi skall vända på det här. Ses vi ikväll i dinousarieparken?” tillbaka vilket på ett humoristiskt sätt också bekräftar den bilden.

Säkerligen var det många som slog pannan blodig över t.ex. namnbytet till Metalåtervinning Arena, ett namnbyte som förmodligen Marcus firade med pompa och ståt – all publicitet är bra publicitet som sagt.

Ödmjukhet, respekt och förenande
Under årens gång har jag lärt känna Marcus på det professionella planet på mitt sätt - säkerligen finns det andra som tycker helt annorlunda eller har en annan bild och det är helt ok. Det som har förvånat mig många gånger är Marcus förmåga att visa ödmjukhet och respekt inför både svåra, krävande och nästintill omöjliga uppgifter. Marcus har alltid haft en vision och en tydlig plan med det han velat göra, detta har i sin tur alltid varit kopplade till saker som ska gynna helheten utan större tänk på sig själv eller det egna välbefinnandet.

Marcus har inte alltid lyckats nå sina mål – det blev ju t.ex. ett jävla liv när han stack ut hakan och siktade på fullsatta läktare eller när han såg till att Almtunas varumärke kopplades till en rallybil. Vissa saker har han fått kritik för men allt för många gånger har Marcus själv öppet varit den största kritikern mot sig själv när det inte ens har behövts– återkommer till det i min avslutning av det här inlägget.

Men för min del har det aldrig varit det viktigaste; alltså att skapa något slags facit över vad som gick bra och vad som gick mindre bra. Helheten har alltid varit det viktigaste; att införa, förverkliga och faktiskt tro på visioner över huvud taget kändes inte allt för länge sedan som någonting helt främmande. Marcus fick många att tro genom sin entusiasm och sitt engagemang, han lyckades förena en skingrad skara ”barn” som med hink och spade gärna kastade sand i ögonen på varandra helt i onödan.

Kanske var det just detta med att inte tänka på det egna välbefinnandet som jag nämnde ovan som låg till grund för beslutet att avsluta resan redan nu? Eller vadå? Redan nu? Hur länge ska man orka med att jobba i princip 24 timmar om dygnet, i det stora hela året runt, utan att vila och återhämta sig? Därför det skulle nog på ett rättvist sätt beskriva Marcus tillvaro som klubbchef i Almtuna skulle jag tro.

Att vara klubbchef i en klubb som både sportsligt och ekonomiskt har haft det tungt genom åren kan inte vara den lättaste uppgiften samtidigt som man ska omorganisera, strukturera upp, prioritera/prioritera bort, bygga nytt, förena och sedan skapa harmoni. För att lyckas med liknande så krävs det förmodligen någonting extraordinärt och framförallt visionärt för att ens orka med att ta fighten i en endaste vecka skulle jag tro.

Framtiden - kartan och kompassen
Nu lämnar Marcus över stafettpinnen till förhoppningsvis en ny entusiastisk eldsjäl som delar liknande visioner och har en snarlik ambitionsnivå och därefter för det goda arvet vidare – Marcus har lagt en bottenplatta till bygget som med all sannolikhet tar Almtuna till en stabil framtid om man fortsätter på inslagen väg. Så nu är det ”bara” att bygga vidare och lära sig av historiens olika fallgropar ta reda på vart egentligen minfälten finns – Leto sitter på karta och vägbeskrivning och turligt nog finns det en kompass som med tiden kommer att guida till ny erfarenhet och rutin.

Det viktigaste man ska komma ihåg är att bottenplattan redan är lagd när det i framtiden blåser alldeles för kallt och bygget svajar rejält i motvinden. Då måste man även i fortsättningen stå enade, fortsätta att tro på det man gör, hjälpa varandra, vara beredd på att ta sitt ansvar, både ta och stå för konsekvenserna för att sedan ta lärdom och lära sig av misstagen med högt huvud och vara öppen och ärlig med det man gör. Ingen är perfekt, så man behöver inte låtsas som om att man är det heller – vi är alla människor med förståelse för eventuella misstag, glöm aldrig det.

Jag frågade Marcus inför säsongen om Karoline Ronnestål och så här sa Marcus då: ”
Jag gillar fotboll och Karolines roll är lättast att beskriva i sådana termer. Jag ser henne som en central mittfältare. Väldigt offensiva kvalitéer som kommer att bana väg för nya affärsmöjligheter för klubben såväl som ungdomsförbättringar för sporten i hennes jobb tillsammans med Robert Lif. Samtidigt så kommer hon att få ta ett stort ansvar i försvarsarbetet och rensa där jag eller andra gått bort oss.”.

Jag har aldrig pratat med Karoline, känner henne inte än så kan inte uttala mig, men hon har haft halva säsongen på sig att lära sig jobbet som stöttepelare till Marcus och har dessutom sluttampen kvar där Marcus kommer att stötta upp innan han lämnar för en förhoppningsvis lång och välförtjänt vila.

Som jag nämnde tidigare så har jag lärt känna Marcus Leto på det professionella planet och med det sagt så känner jag mig trygg med hans avsked då jag vet att Marcus inte lämnar någonting åt slumpen – jag litar fullt ut på Letos goda omdöme och vi alla vet ju om att Zlatan inte gör mål om mittfältet inte levererar – fråga bara Peter Jihde om den saken. Marcus hade inte ”kastat in handduken” om han inte känt sig trygg nog med att det även fortsättningen blir bra - det är vad åtminstone jag tror.

Det är bara att ta lärdom
Avslutningsvis, någonting jag skulle vilja ta upp innan jag avslutar det hela är någonting jag nämnde tidigare - det där med att vara självkritisk.

Jag vet inte hur många gånger jag har pratat med Marcus där han har kritiserat sig själv eller tagit smällen för andras misslyckanden; ”det får jag ta på mig…”, ”är det någon som har misslyckats och ska kritiseras så är det jag…” osv.

Det spelade ingen roll hur många gånger jag lyfte fram positiva saker som han har gjort så hamnade man ändå där till slut – att ta det fulla ansvaret med en alldeles (?) för stor portion ödmjukhet. Jag har ofta funderat över det hela – kanske det bara har att göra med att skydda andra och låta åtminstone dem få jobba i lugn och ro? Eller är det bara så att det är så här man ska agera som klubbchef? Eller är det så enkelt att Marcus bara till naturen är en sådan person? Svårt att sätta fingret på det hela – men helt klart ett unikt fenomen över huvud taget i dagens samhälle skulle jag vilja påstå.

Hur man än vrider och vänder på det hela så ska man ha klart för sig att det aldrig handlade om något klent ”tyck synd om mig” resonemang – så var aldrig fallet. Marcus såg alltid på saker och ting med stor professionalitet och var alltid välmedveten om sin ställning i hierarkin och sin roll i klubben och vad det egentligen innebär ansvarsmässigt på ett professionellt plan.

När Marcus avstod sin lön förra säsongen gjorde han det av egen vilja för att rädda klubben – den självkritiska Leto såg väl allt som sitt eget misslyckande? Vad vet jag, men det är både beundransvärt och anmärkningsvärt.

För att tydligöra det hela med ett annat exempel: tidigt under säsongen när Almtuna tagit väldigt få poäng så kritiserades Niklas Eriksson i UNT, hur såg Marcus Leto på det kan man ju undra utan att det faktiskt kom fram i media?
Jo ungefär så här: ”Ledargruppen är mitt ansvar så om någon ska kritiseras på ledarnivå så är det jag för att det är mitt jobb att få ut så mycket som möjligt av ledarna. Det är i sin tur ledarnas ansvar att få ut så mycket som möjligt av spelarna och styrelsen att få ut så mycket som möjligt av mig”.

På något sätt lyckades han hitta en väg där det i slutändan landande i att det var just hans eget fel och misslyckande – han var alltid förste man att ta smällen och/eller vara till undsättningen om det skulle behövas för att stå upp för någon annan. Skulle ett skepp sjunka vette fan om karln inte hade gett bort sin livväst till någon annan?

Beteendet är som sagt unikt i dagens samhälle skulle jag vilja påstå; att både vara beredd att ta smällen, stå för ödmjukhet, vara ansvarstagande och se sin roll i eventuella misslyckanden ur en chefsposition där helhetens och medarbetarnas välbefinnande alltid sätts i första hand.

Jag tror nog många har mycket att lära av Marcus Letos sätt att vara som person och ledare, just det där med ödmjukhet och ja, vad ska man säga… Solidaritet och lojalitet gentemot sina medarbetare? Folk bryr sig alldeles för lite om varandra generellt i dagens egoistiska samhälle och ser allt för mycket till sitt eget bästa – är det någonting som jag för alltid kommer att komma ihåg av visionären och kreatören Marcus Leto så är det just det där med ödmjukheten inför både uppgifter och andra människor – ett arv jag även i fortsättningen hoppas ska komma prägla framtidens Almtuna.

Med dom orden väljer jag att avsluta inlägget om Marcus Leto som förtjänar att få tröjan hissad i taket när förhoppningsvis Uppsala Arena står färdigbyggd i framtiden.

Arrividerci inom sin tid Marcus! Och stort tack för ett fantastiskt genomfört jobb!

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!
 

Visa kommentarer (3)
Publiceras: 2014-01-25 10:58:55

Vem ska in?

Förlust med flaggan i topp sammanfattar nog fredagens hemmamatch mot Västerås på ett bra sätt - trots förlusten förändrades inte tabelläget och Almtunas förutsättningar nämnvärt, det är fortfarande fem poäng upp till Asplöven och 11 poäng ner till Björklöven. Det positiva med det hela, även fast det nu blev förlust och att det bjöds på något onödigt läge, så spelade man ändå bra hockey med intensitet mot ett kvalificerat motstånd - Västerås är ett riktigt bra lag som med stor sannolikhet kommer att gå till kvalserien den här säsongen.

Vem ska vara tredjelänken?
Så vad reagerade jag på under matchen då? Jo till och börja med så valde man att laborera en del i kedjeformationerna inför matchen. Jesper Danielsson fick t.ex. nöja sig med att enbart spela boxplay, en uppgift han verkligen gick in för och löste på ett föredömligt sätt – tycker han utmärkte sig väldigt bra i den spelformen; täckte skott och stressade motståndarna på ett bra sätt. Vidare så valde man att testa Emil Ripstrand tillsammans med Daniel Hermansson och Fredrik Vestberg

Redan inför säsongen satte jag ett frågetecken där - vem ska vara den naturliga tredjelänken till Hermansson och Vestberg? Förra säsongen var det Ludwig Blomstrand som kompletterade duon på ett alldeles utmärkt sätt. Gårdagens chansning resulterade i att både Ripstrand, som kändes lite vilsen i sin omgivning och Vestberg (eller blev Vestberg skadad?) blev petad i den tredje perioden - kedjan i stort var anonym och fick inte det att klicka särskilt bra vilket känns lite si så där.

Vestberg tillsammans med Hermansson (och någon till) ska vara Almtunas vassaste kedja framåt och när den inte är det så skapas det en viss obalans i laget - det producerande ansvaret hamnar istället på någon annan. Visserligen är det ingenting fel med det - att andra också ”tvingas” att ta ansvar, men en naturlig tyngdpunkt och trygghet måste ligga på just Hermansson och Vestbergs line ska utgöra lagets produktionsmässiga stomme framåt, så frågan kvarstår - vem ska in för att kedjan ska nå sin fulla potential? Kommer Ripstrand att få fler chanser?

Klart är att Jesper Olofsson, som också blev bänkad i den tredje perioden, är på gång på allvar efter skada, kan han vara ett alternativ? Den som lever får se, men jag antar att det även i fortsättningen kommer att experimenteras en del framöver? Jakten på den klockrena tredje länken går nog vidare.

Nåväl, just Jesper Olofsson fick speltid tillsammans med Sebastian Hartmann och den alltid stabile Emil Larsson och samarbetet fungerade helt OK. Hartmann, som är en av Almtunas mest spännande spelare framåt på sikt har haft en intressant utveckling skulle jag vilja påstå - han har verkligen vuxit in i seniorhockey och anpassat sig till den hockeyallsvenska nivån och Almtunas spelidé. Han känns inte som en liten ängslig och nervös pojke nå mer – känns stabil och trygg på isen. 

Jag tycker mig se att spelstilen har förändrats (han har anpassat sig) en del till någonting som skulle kunna beskrivas som mer disciplinerat och eftertänksamt. Nu känns saker och ting mer kontrollerat och taktiskt smart än tidigare då mycket enbart handlade om att tuta, köra och smälla på och röra om i grytan. Jag gillar utvecklingen - att det blivit en jämnare balans och mix eftersom det är nödvändig på sikt för hans individuella utveckling - Hartmann är mer än bara tuta och kör. Ett bevis på mognadsprocessen och den goda utvecklingen och att man ser hans potential är förtroendet han också ges under matcherna i form av både toppning och powerplay - inom sin tid kommer det också att ge resultat, det är jag övertygad om. Är Hartmann ett alternativ till Hermansson och Vestberg?

Hur som helst så har man ändå en bra grund att stå på framåt. Den välfungerande kedja med Tobias HageSimon Mattsson och Martin Karlsson är för tillfället lagets bästa formation framåt - i föregående inlägg beklagade jag mig över Mattssons passningsspel vilket var felfritt ikväll! Bra värvning som jag hoppas man kommer satsa vidare på även nästa säsong.

Almtuna har också Johan Berggren och Jimmie Kraft tillsammans med Mattias Johansson som även den kedjan fungerar helt OK - men skillnaden mellan den och Hage-line är att man inte är en naturligt producerande kedja vilket gör att pressen ökar på tränarna att ”få ordning” på Hermanssons line. Om man nu på allvar vill fightas om en av playoff-platserna så måste man få den kedjan att fungera fullt ut - Vestberg är ingen spelare som ska nöta bänk i den tredje perioden (ja… om han nu inte blev skadad/sparad) – han ska vara en av topparna tillsammans med Hermansson i en kedja som fungerar bra sett till produktionen.

***
Mycket fokus på forwards idag, men måste även passa på att berömma Victor Aronsson som haft en fantastisk utveckling den här säsongen. Det har blivit spel i Arlanda Wings, Almtunas J20 och Almtunas A-lag. Aronsson kommer inom sin tid att utvecklas till Almtunas bästa backar om han fortsätter på inslagen väg. En annan kille som också går en ljus framtid till mötes är Martin Nilsson som förhoppningsvis kommer att vända hemåt igen nästa säsong med mycket värdefull erfarenhet av att vara en tongivande spelare i Enköping.

***
Ny termin i skolan vilket innebär alldeles för mycket jobb på alldeles för lite tid – önskar dygnet hade 48 timmar istället för 24... Saker och ting börjar dock lugna ner sig en aning nu – så min förhoppning är att kunna blogga i normal takt igen inom kort!

***
Återkommer i ett senare inlägg om Almtunas framtid och Marcus Letos avhopp.

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (3)
Publiceras: 2014-01-16 22:17:33

Bedrövligt passningsspel

Ibland blir man lite fundersam om man tittar på samma match som alla andra. När sponsorn utsåg matchens lirare till Marcus Högström så hade jag svårt att hålla mig för skratt. Vet inte hur många gånger jag noterade "nochalant passningsspel/agerande, framförallt i egen zon" eller liknande kring Almtunas #27 (även några till) i matchen mot Malmö. Nu vet jag att tränaren Niklas Eriksson är lugnet själv, men jag hade då blivit galen på vissa spelare i kvällens match.

Just det här med passningsspelet blev Almtunas stora fall ikväll - inte att Malmö gjorde två mål i powerplay. Man var absolut med i matchen sett till tempo, kamp och vilja - men passningsspelet var stundtals så bedrövligt att jag trodde skallen skulle spräckas av kylan i hallen. Satte man säsongsrekord i icings tro?

Hade ju lite extraspan på Simon Mattsson ikväll, visserligen gjorde han ett mål och hade bra chanser på fler - helt klart en smart kille som har lätt för att skapa chanser och målfarligheter. Men det var länge sedan jag såg någon chansa så mycket i passningsspelet som han gjorde ikväll - han måste börja spela enklare och smartare för att underlätta för sina kedjekamrater som blev nästan helt osynliga pga. detta. Lade man ens märke till Tobias Hage och Martin Karlsson? Knappt någonting alls och den stora anledning till det var just det här med misslyckade passningar. Kemin finns där absolut, men i framtiden måste Mattsson som sagt spela enklare och smartare för att få ut maximal potential i formationen som mycket väl skulle kunna bli Almtunas ledande i produktionen framåt.

Ett annat exempel på det det här med bedrövligt passningsspel; i powerplay fick äntligen Sebastian Hartmann chansen och vad händer? Ingenting. Den stora anledningen till det var just dessa nonchalanta passningar som ledde till just ingenting vilket gjorde att Hartmann även han kom bort i spelet - de tänkta uppspelen blir lidande och därmed ökar också frustrationen och då blir det lätt kaos som kan resultera i individuella enmans-shower. Visserligen kan dessa shower vara trevliga att titta på ibland om dom lyckas, men ett fungerande anfallsspel bygger på väluppbyggda uppspel med fart där passningarna sitter på bladet - detta fungerade inte ikväll! Både Mattsson och Högström (men även några fler) uppvisade dåligt passningsspel i både spel 5 mot 5 samt specialteams och det är bara att rycka upp sig och ta lärdom - beviserligen kan man spela så mycket bättre än vad man gjorde ikväll mot Malmö.

Förövrigt om powerplay; kan också tycka att det saknades en smart spelfördelare - Fredrik Vestberg bör få speltid där, smartare spelare med puck är svår att hitta i dagens Almtuna. Snabb och kvick med sina finter med grym spelförståelse och blick - har förmågan att bryta in mot slottet, dra på sig en eller två gubbar med fast blick mot målet samtidigt som han lägger en smörpass till back som skjuter på mål. Ja, det finns saker att bli bättre på där - men saknar som sagt en smart och driftig center i spelformen som kan göra det oväntade.

Egentligen finns det inte så mycket att klaga på (nu låter det kanske som att jag är galet förbannad - men så är absolut inte fallet) eller surna till så mycket över om man nu bortser från passningsspelet - hade Almtuna nåt upp till normal standard (passningarna hade suttit på bladet samtidigt som majoriteten av skotten inte hade fastnat på en täckande Malmö-spelare) så hade lika gärna Almtuna kunna ha vunnit den här matchen därför Almtuna spelar kreativ och bra smart hockey med fart.

Det märks att man har en tro på det man gör och att man är otroligt bra tränade för att ge topplagen en bra fight. Men så här är ju tyvärr hockeyn ibland - man kan inte alltid vara på topp och vinna jämt, ibland kommer dippar både på kollektiv och individuell nivå samtidigt som vi alla ska ha väldigt klart för sig att Malmö spelade briljant hockey i egen zon vilket gjorde Almtuna lite halvtama.

Jag känner mig helt övertygad om att Almtuna kommer resa sig redan till nästa match mot Södertälje på lördag och förhoppningsvis har man pratat om det här med passningsspelet då. Södertälje förresten - vilken omvandlig sedan tränarbytet! Vad är det? 12 poäng på de senaste fem omgångarna? Galet bra av ett lag i kris!

***
Det märks att Jesper Olofsson nyss kämpat sig tillbaka efter skada, tycker inte han är hundra fysiskt än - svårt att hänga med i tempot en hel match. Starkt jobbat ändå! En hundraprocentig Olofsson kan mycket väl bli en skön joker att räkna med framöver.

***
Blev lite paff när jag fick höra Erik de la Roses dialekt när han intervjuades inför tredje - njutbart! Lite Gubb-Jan är det allt!

***
Innan jag avslutar så måste jag bara passa på att hylla Björn Svensson (Rasmus Andersson, född -96, var också fantastisk att titta på) i Malmö - vilken lirare, måste vara en av hockeyallsvenskans bästa spelare. Satt bara och väntade på att han skulle göra mål och tillslut så kom det också. Otroligt värdefull spelare för Malmö i jakten på SHL.

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (3)
Publiceras: 2014-01-16 09:43:35

Inför Almtuna - Malmö

Äntligen dags för hemmamatch igen och den här gången kommer Malmö på besök till Återvinning arena. Senaste gången jag såg Malmö på plats så vann laget väldigt övertygande med 3-0 och det var väl ungefär då man också slog näven i bordet eftersom tålamodet började ta slut och den stora frustrationen började ta vid.

Mycket har dock hänt sedan dess och precis som Håkan Lundh skriver inför kvällens match i dagens UNT så är Almtuna ett av de formstarkaste lagen i serien (om man räknar bort alla matcher innan 3-0 förlusten mot just Malmö) och i dagsläget kommer man också att ge vilken motståndare som helst en bra fight. För mig är Malmö en het kandidat att lyckas den här säsongen, det känns som att man med rätt formtopp inför en eventuell kvalserie mycket väl skulle kunna matcha t.ex. AIK och Örebro.

Jag har tidigare skrivit om Almtunas förutsättningar och vad jag tror laget kan komma att hamna i tabellen när väl serien är färdigspelad - jag har vacklat lite fram och tillbaka. Men i grund och botten har jag alltid trott på laget och att man måste ge bygget den tid det behöver - i egentlig mening så har man ju ett helt nytt lag och ny organisation på det och med tanke på att man enbart ligger nåt fjuttigt poäng från playoff så har man presterat över förväntan.

Ett realistiskt tips inför säsongen har för mig legat strax under/ovanför playoff/negativt kval. Men med tanke på vad man har på gång nu så kan det sluta lite hur som helst - man har prickat in en bra form och frågan är om man kommer att få se en längre dipp igen? Det är förmodligen längre dippar och förmågan att ta sig ur dem som kommer avgöra serien i slutet av april och början av mars. Är Almtuna ett säkert kort att förlita sig på eller inte? Känslan säger att så är fallet, men hur det kommer att sluta är en helt annan femma.

En framgångsfaktor som man efterlyst är förbättrat box- och powerplay. Där har man blivit bättre men har ändå en bit kvar. Det man lyckats bra med är bredden i laget och kemin i kedjorna som gör att laget blir slagkraftiga i varje formation man matchar och just nu är kedjan med Tobias Hage, Martin Karlsson och nytillskottet Simon Mattsson det stora utropstecknet. I kväll ska jag titta lite extra på hur pass samspelta dom egentligen är.

***
För Almtunafansens stora glädje är äntligen studio Almtuna tillbaka och här senast så gästade Victor Rollin-Carlsson och Simon Mattsson programet - klart sevärt!

***
Erik Hanses ryktas vara "klar" för Skellefteå, men så är enligt mina källor inte fallet. Att SAIK däremot har koll på honom och många andra är dock fakta. Säkerligen är just Hanses med på många andra klubbars listor inför framtiden/nästa säsong - konstigt vore det annars; han är en duktig och utvecklingsbar målvakt med bra ålder. Det positiva med det hela är att Hanses uppenbarligen inte spelar för pengar - då hade han inte representerat Almtuna. Hanses spelar i Almtuna för att få en bra utbildning och regelbunden speltid, kommer man lyckas behålla honom dock?

Det finns många guldkorn i dagens Almtuna och förhoppningsvis kommer man lyckas behålla majoriteten av spelarna som man vill satsa vidare på med utgående kontrakt. Förhoppningsvis ser spelarna till sin egen utbildning och utveckling samt vad man får från tränarhåll i form av förtroende och feedback osv. i första hand istället för att tänka på pengar.

***
Tips: 2-1 till Almtuna efter straffar.

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (1)
Publiceras: 2014-01-10 09:40:26

En match kvar på bortaturnén

Almtuna inledde sin tre matcher långa bortaturné med en uddamålsförlust mot Rögle och igår vände man 2-0 underläge till vinst efter straffar mot topplaget Karlskrona - att Daniel Hermansson lyckas med bedriften att göra tre straffmål är ruskigt starkt! Det behövs ett bra kompliment till Tobias Hage där. Tycker förövrigt att Hermansson vuxit rejält nu när Fredrik Vestberg kommit tillbaka efter skada och det behövs helt klart i matcher som står och väger.

Matchen mot Rögle var ganska så svängning och hade lika gärna kunna ge Almtuna nåt poäng och här näst väntar bottenlaget Troja Ljungby imorgon. Hittills helt klart en godkänd insats och med rätt inställning kommer man också att vinna imorgon - det är mitt tips!

Det är lite svårt att summera på detaljnivå i säsongens hockeyallsvenska - allt går upp och ner för allt för många lag. Se t.ex. på Södertälje som för tillfället ligger näst sist i tabellen på 40 poäng - de tre senaste matcherna (med en ny röst i båset) har man lyckats ta sju poäng och fortsätter den positiva trenden så kan man mycket väl vara på en playoff-plats om fem-sex omgångar. Björklöven var ett lag som imponerade stort för ett tag sedan, sex matcher och tre poäng senare så ligger man tre poäng ovanför Södertälje - det går undan! 

Tabellen är ruskigt jämn så det gäller att snabbt resa sig när man antingen åker på en knock eller förlorar snöpligt - en match i taget och tillbaka och förlita sig på det man tränat på för att dipparna inte ska bli allt för långa som i t.ex. Björklövens fall som tycks sakna en trygg grund att stå på.

Det är här jag tycker Almtuna gjort ett riktigt bra jobb - förluster kommer att komma även i fortsättningen och då gäller det att blicka framåt, utvärdera, ta lärdom av misstagen och göra ett ännu bättre jobb i nästa match - detta är Almtuna uppenbarligen väldigt duktiga på att göra; vända på bladet och blicka framåt utan större ångest. Man har hittat en trygghet i spelet som man förlitar sig på - den tryggheten kommer att vara guld värd framöver och jag tror att det är just det som kommer att göra att Almtuna kommer att vara och nosa på en playoffplats en bit ifrån negativt kvalstreck när vi summerar grundserien 2013/2014.

***
Läste på Almtuna hemsida att man börjat sälja sina spelare till sponsorer och det är väl ett koncept som är rätt så smart. Säkerligen är det alltid något företag som nappar vilket stärker Almtunas något osäkra ekonomi - publiksnittet har minskat den här säsongen trots att man spelar bättre än på länge, jag frågar mig varför?

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Publiceras: 2014-01-04 09:17:20

Bra start!

Tillbaka till Uppsala igen efter drygt två veckor i Norrland och man möts av ett höstliknandes väder! Vart är snön!? Usch så trist! Helt sjukt att man kan hämta tidningen på morgonen klädd i t-shirt i början på januari måste jag säga.

Nåväl, desto mer roligt är det att Almtuna har inlett starten efter juluppehållet med att ta totalt fem poäng på två matcher mot Djurgården och Asplöven - det är mer än ett godkänt resultat skulle jag vilja påstå och nu skiljer det enbart en poäng upp till playoffstrecket - andra toner var det för några månader sedan. Jag skulle inte bli allt för förvånad om Almtuna tillslut skulle lyckas ta sig till playoff när säsongen väl är färdigspelad - undra vad oddsen är på att Daniel Legue kommer att få äta upp sin hatt? Hehe…

Att det är en jämn tabell och att det kan vända fort råder det dock ingen tvivel om så man ska absolut inte ta ut någonting i förskott eller sväva iväg allt för mycket - Almtuna måste även i fortsättningen göra jobbet varje dag för att ens lyckas ta någon poäng. 

Men sanningen är ju också det att det tog det lång tid innan spelet började sätta sig för Almtunas del och ser man till de senaste 22 omgångarna så har Almtuna lyckats ta 35 poäng och ligger därmed på en femte plats i formtabellen (om nu min app över senaste spelade matcher stämmer) och sammanfattningsvis ska både spelare och tränare vara stolta över det man presterat hittills. 

Det känns som att Almtuna aldrig varit bättre förberedda - det är en hög nivå på både träningar och förberedelser inför match och spelarna responderar bra på det som sägs vilket i slutändan ger resultat. Att man tar match för match är positivt - absolut inte läge att bli övermodiga eller ta ut någonting i förskott, man måste även i fortsättningen vara noggrann i allt man gör för att lyckas på sikt som sagt.

***
Det känns som att Daniel Hermansson varit lite vilsen utan Fredrik Vestberg under säsongen och det är kanske ingen tillfällighet att just Vestberg legat bakom Hermanssons båda mål (1-1 mot Djurgården och 2-1 mot Asplöven) de två senaste matcherna? Dessa två herrar är väldigt samspelta och ger varandra trygghet i spelet. Hermansson som ska vara ledande i produktionen framåt med sitt skott och målfarlighet måste även i fortsättningen hålla hög nivå, så jag hoppas att den positiva trenden fortsätter med tanke på att Almtuna är väldigt duktiga på att bränna allt för många frilägen!

***
Inför säsongen gjorde jag en analys av Marcus Högström och kom fram till att man knytet till sig en oslipad diamant som på sikt mycket väl skulle kunna utvecklas till att bli en duktig elitserieback. 5 mål och 14 assist på 32 matcher är väl inte så dåligt ändå va i ett målsnålt lag?

***
Visserligen har Tobias Hage ett ruskigt skott och hans "specialare" då han lägger straffar är rätt så skön och brukar i regel sitta, men igår så missade han då han sköt över. Frågar mig hur länge han kan fortsätta med det hela innan han blir sönderläst av motståndarna?

***
Ett lag som har haft det väldigt tungt under säsongen är Södertälje som enbart mäktat med att ta 36 poäng på 32 matcher. Nu har man bytt tränare och vann den första matchen med 3-0 mot BIK Karlskoga. Frågan är om man kommer lyckas vända? Det brukar ju komma in positiv energi i början, men sedan då? Ska bli intressant och följa utvecklingen.

***
I eftermiddag är det semifinal för Sverige i JVM och man möter Ryssland. Tror den här matchen kommer att bli svårare än man kan tro. I gruppspelet vann visserligen Sverige med 3-2 efter en rivstart i den första perioden och ett sent mål i tredje. Men överlag så tycker jag att Ryssland var det bättre laget – man känns aningen tyngre och man har förmågan att äta sig in i matcherna, är Ryssland på tårna från start vette tusan hur det hela kommer att sluta. Mycket svår match...

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Publiceras: 2013-12-27 16:13:11

Inför Djurgården - Almtuna

Utlovade en liten rapport om läget inför morgondagens match mot Djurgården och här kommer den! 

Almtuna tränade för fullt igår och idag. Man tränar även imorgon före match. Träningspassen har bland annat innehållit is, fys och video samt teori etc. Rapporterna säger att det är stor energi i laget och att optimismen även den är stor inför omstarten av hockeyallsvenskan. Man är full med förhoppningarna inför matchen mot Djurgården samtidigt som man håller nere förväntningarna på en lämplig nivå.

Victor Rollin Carlsson är fortfarande skadad och tränar rehab för fulla muggar och beräknas åtminstone vara borta 10 dagar till. Däremot är Fredrik Vestberg återigen tillgänglig för spel efter en längre tids skada och bildar tillsammans med Oscar Milton och Daniel Hermansson lagets tredjeline. Klart är också att Victor Ekarv återvänder till AIK - av den anledningen så kliver Emil Larsson in som center i lagets fjärdeline tillsamman med Emil Ripstrand och Sebastian Hartmann. Lagets första och andraline är likadana som tidigare och backparen, med Victor Aronsson som sjudeback, är desamma som i matchen mot Björklöven senast.

En kille som haft en tung säsong och tränat sig tillbaka i hygglig form är Jesper Olofsson som dessvärre missar morgondagens match pga. sjukdom - inget allvarligt med honom dock. I övrigt, om man nu bortser från långtidsskadade Joachim Gellerstedt, så är laget intakt och man väljer att matcha Erik Hanses som målvakt.

***
Igår var jag i Skellefteå Kraft Arena och såg AIK förlora med hela 6-1 mot Frölunda - det är väl typiskt att Skellefte ska göra säsongens bottennapp bara därför jag åker dit! Dock var det trevligt att få uppleva en fullsatt arena med bra stämning och att få se så många mål så klart - förövrigt så hann jag med att både stå i AIK-klacken och sitta och häcka på bortastå i två perioder (var alldeles för trångt på hemmastå)!

***

Igår drog JVM igång för Sveriges del och det kunde inte ha börjat bättre då man "enbart" vann med 5-3 mot ett hårt kämpandes Schweiz. Sverige är en av guldfavoriterna och därför är det viktigt att man redan första matchen får sig en liten läxa att man måste vara konsekvent i allt man gör för att så småningom nå framgångar. Läckert att ungdomarna lockade hela 11 109 personer nere i Malmö till sin premiärmatch samtidigt som öppningsmatchen visades på SVT och inte motståndet var t.ex. Kanada eller USA.

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Publiceras: 2013-12-26 11:49:29

Annandagshockey x 2!!

HO HO alla glada! Hoppas alla haft en trevlig jul och kommer att ha en härlig fortsättning - det har iaf. jag hittills haft i ett någorlunda snötäckt Piteå uppe i norr! 

Inom kort drar hockeysäsongen återigen igång för Almtunas del och det är bara att hoppas att den positiva trenden håller i sig även efter juluppehållet - den som lever får se! Antar jag kommer höra mig för om lagets form och rapportera här på bloggen innan bortamatchen mot Djurgården på lördag.

Men innan dess, för min egen del så blir det annandagshockey x 2 idag i form av SHL på eftermiddagen och JVM till kvällen framför Tv:n.

Om några timmar kryssar jag till matchen mellan Skellefteå och Frölunda tillsammans med en annan hockeyskribent - Tobias Lindström (damens kusin) som rapporterar för Skellefteå hockeys räkning på svenska fans och till kvällen väntar som sagt JVM då Sverige tar sig an Schweiz.

En mycket händelserik och fantastisk hockeydag med andra ord!

Härligt härligt!

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Publiceras: 2013-12-15 22:09:50

Almtuna - Huddinge J20

Nu tar visserligen Almtunas A-lag ett uppehåll på några/flera dagar, men för er med lite för mycket abstines bör kolla in följande - toppmötet mellan Almtuna och Huddinge i J20 Elit östra i Metallåtervinning Arena klockan 19.15.

I måndags såg jag som sagt Almtuna - Nynäshamn på webben istället för att vara på plats - riktigt bra sändning bör tilläggas med matchkommentatorer!
Kostade bara 29 kronor!

Kan du inte vara på plats, kolla in matchen på följande länk.
Mer detaljerat hur man går till väga för att se matchen kan ni hitta här.

***
Återkommer framöver om A-laget och vinsten mot Björklöven mm.

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

 

Visa kommentarer (1)
Publiceras: 2013-12-12 10:41:57

Upp till bevis!

I måndags kikade jag på matchen mellan Almtuna J20 och Nynäshamn J20 på webben, en match som slutade 6-1 till Almtuna. Under matchens gång tittade jag lite extra på Sebastian Höglund som blivit petad från A-laget. Mitt intryck under matchens gång var att det var andra i laget som var betydligt bättre och att Höglund kändes aningen oinspirerad och loj. 

En kille som framförallt imponerade på mig var en annan Sebastian, nämligen Sebastian Borg (2+1) som fullkomligt dominerade matchen från början till slut. Sebastian Borg som leder den interna poängligan med totalt 43 inspelade poäng på 20 matcher (20+23) kändes väldigt mogen i spelet. Hade bra tyngd på skridskorna, var passningssäker, vågade hålla i pucken och var kreativ i tanken, en annan stor styrka verkar vara att han är oegoistisk och är en typisk lagspelare som gör att andra i hans närvaro blir bättre. Jag skulle inte bli allt för förvånad om Sebastian Borg är näste man att kliva upp i A-laget i framtiden.

Nåväl, det där med att vara aningen loj och oinspirerad - såg ju matchen mellan Almtuna och Timrå igår, också den här gången på webben, har nämligen fått magsjuka och håller precis på att återhämta mig från den - men det är en annan historia.

Känslan var att Almtuna inte var på tårna igår och matchen i sig kändes till större del avslagen, det var inte många som gjorde mycket rätt. Nu är det visserligen lite svårt att analysera en match som man inte sett på plats, men när jag tänker på saken lite närmre kommer jag ändå fram till att Almtuna taktiskt hamnade fel ganska så snabbt - kanske det beror på att man fick den start man just fick: ledningsmål efter drygt två minuter? Det kanske gick lite för lätt? Drygt en minut senare stod det 1-2 till Timrå och resten var bara en enda lång plåga i ofokuserat spel där man gick ifrån grundspelet man tidigare lagt under säsongen, om man nu bortser från den avslutande delen av den tredje perioden.

Almtuna hade förvånansvärt svårt att få ordning på uppspelen, man drällde med pucken i egen zon samtidigt som Timrå var alert och pressade högt. Timrå, som hade bra fart, tightade ihop laget och vann kamperna i mittzon där man dessutom täppte till bra och tvingade ut Almtuna längs sargerna och där vann Almtuna inte heller kamperna. När man väl fick pucken bakom Timrås kasse var man sällan först på puck osv.

Ja, rakt igenom gjorde Almtuna en dålig insats och det känns som att det delvis berodde på att Timrå gjorde Almtuna dåliga - man hade alldeles för mycket respekt för Timrå. Efter den skumma inledningen av matchen tillät man inte sig själva att spela det spel man ville spela och detta hela resulterade i tvivlande osäkerhet och därefter ett taktiskt kaos.

Nåväl, nu är det bara att utvärdera matchen, vända på bladet och gå vidare och inte göra en så stor grej av det hela. Man spelade uselt, det kan hända alla lag - synd att det händer på hemmaplan dock när man på senare tid fått mycket tid och varit uppsnackade i media. Frågan är bara om man kan resa sig lika fort som man taktiskt klappade ihop i matchen mot Timrå? 

Nu är det lite upp till bevis - man måste visa att man har ett stabilt grundspel att förlita sig på så det inte blir någon längre dipp. I säsongens upplaga av hockeyallsvenskan går det undan. Alla lag kan slå alla lag, tre-fyra vinster eller förluster i rad kan mycket väl betyda playoffplats eller en bottenplacering i tabellen.

Det lag som har det mest stabila grundspelet kommer att vinna i längden, vart står Almtuna efter förlustmatchen mot Timrå?

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (3)
Publiceras: 2013-12-08 23:00:00

Tobias Pehrsson om nuläget, framtiden och verksamheten

Inför säsongen 2013/2014 genomgick Almtuna en omorganisering där man bland annat tillsatte en beslutsfattande sportgrupp bestående av Marcus Leto, Tobias Pehrsson och Marcus Ragnarsson istället för att satsa på en renodlad sportchef. Man tog även in Robert Lif som ungdomssportchef samt Björn Danielsson som scoutingansvarig för A-lagsverksamheten och spetsade därefter till det hela med Niklas Eriksson som huvudtränare.

En given succé direkt? Knappast! 

Almtuna gjorde nog väldigt många besvikna de 10 första omgångarna av seriespelet; fem inspelade poäng på 10 matcher, 17 gjorda mål framåt och 38 insläppta bakåt. Samtidigt som paniken spreds sig bland fansen så spred sig glädjen hos Almtuna-hatarna som belåtet kunde slänga ur sig kommentarer som "vad var det jag sa..." på UNT-chatten. 

Själv drabbades jag av en temporär hockey-depression där jag ifrågasatte allt och alla förutom ungtupparna Sebastian Hartmann och Emil Ripstrand som visade framfötterna direkt i sin första A-lagsmatch - resten är historia.

Sett till de 15 senaste omgångarna så tillhör Almtuna toppen av tabellen - man har lyckats spela ihop laget på ett bra sätt samtidigt som man nog satt rekord i att satsa på egna produkter och talanger. Man har hittat en trygghet i spelet som tycks sitta kvar i grunden samtidigt som eventuella dippar inte tycks bli allt för långa.

Nu har man hunnit med att spela halva säsongen och visst vore det intressant och få en liten summering av det hela från Almtunas sida? Självklart! Här kommer en intervju med Almtunas assisterade tränare Tobias Pehrsson.

Från sportgruppens sida - hur går era reflektioner så här långt om säsongen, framtiden och verksamheten?

- Det är vår ambition i Almtuna IS sportgrupp att bygga ett framtida A-lag med delvis unga spelare med mycket talang och med långsiktigt tankesätt på lagbygget samtidigt viktigt med erfarna, rutinerade kärnspelare och därigenom hitta en bra balans i gruppdynamiken. Att skapa ett starkt lag/starkare lag för varje år som går. Och i denna process viktigt med egna spelare som fostras från när vi rekryterar in dem i Hockeyklass och sedemera Hockeygymnasiet vidare in mot A-laget.

Sedan värt att påpeka att ur ett A-lagsperspektiv även att Björn Danielsson och även Niklas Eriksson finns med och ger sina respektive åsikter och syn på de spelare som sedan skall in i själva A-laget. Detta bör ju ses som en styrka då fler personer från A-lags håll gör bedömningar på spelarna ifråga allt för att en så rättvis bedömning som möjligt skall ske.

Hur pass bra har ni som tränare i A-laget koll på de egna spelarna?

- I dagsläget från A-lagstränarhåll har vi väldigt god koll på de egna spelarna, dvs. jag själv och Ragnarsson men även Mats Emanuelsson som fungerar som en extern resurs till A-laget som jobbar med alla dessa spelare redan från Hockeyklass och Hockeygymnasiet enda upp till idag i A-laget. 


Där vi i A-lagsmiljö känner alla dessa spelare sedan lång tid tillbaka där vi följt deras utveckling över tid och vi vet hur vi ska fortsätta följa upp dem och fortsätta utveckla spelarna tekniskt, taktiskt, fysiskt och mentalt till att bli så bra som möjligt.

På så sätt bygger vi en bro/länk från vår egna ungdomsverksamhet - hockeyklass, Hockeygymnasiet, till A-lag. Det blir en röd tråd i verksamheten som på sikt gör oss framgångsrika att jobba med talangutveckling med långsiktighet och kontinuitet som ledord. Det är så vi skapar tradition, kultur och starkt varumärke för klubben i Uppsala, regionen och det sprider sig i Sverige.

Efter tio omgångar hade ni fem inspelade poäng. Hur gick diskussionerna i sportgruppen?

- Diskussionerna gick att tålamod krävs att inte tumma på någonting vad beträffar hur vi jobbar med upplägget med spelidé - att vara konsekvent, upplägg med isträningar, video, fys under tävlingssäsong, kontinuerliga individuella samtal med spelarna. Att hålla fast vid den grund vi byggt upp i laget - att ha tålamod och jobba konsekvent med den plan vi har med laget. 

All vår samlade kunskap säger att det är när det blåser som mest, det är då vi som mest behöver stå stadiga och förlita oss på den grund vi lagt och den plan vi har med laget, det är det som inger förtroende. Det är det som är nyckeln till framgång - att bli framgångsrik som grupp.

Ni valde att ta upp Sebastian Hartmann och Emil Ripstrand från juniorlaget till matchen mot Malmö. Gjorde ni detta för att väcka laget?

- Vi hade delvis skade- och sjukdomsproblem på ett par spelare, det föll sig naturligt lyfta upp dem det var dem som presterade bäst i J20. Sedan gjorde dem bra avtryck och visade stort mod och energi i det dem gjorde. Dem spelade med självförtroende och var orädda. Vi vill alltid spela med bästa laget för stunden.

Apropå det där med bästa laget för stunden. Konkurrenssituationen kommer att bli större när bland forwards när skadade spelare så som Gellersted, VRC och Vestberg kommer tillbaka. Hur löser man då det angenäma problemet med tanke på att skapa kontinuitet i kedjeformationerna?

- Det gäller att hitta en balans mellan de formationer som fungerar bäst ihop att dem spelar ihop. Samtidigt som att de spelarna som uppvisar hårdast jobb och smartast spel för stunden måste spela.

Så inte ens en helig ko sitter säkert i dagens Almtuna?

- Så måste det ju fungera på elitnivå, det vore ju totalt tjänstefel att inte spela med det bästa laget.


Hur skulle du beskriva A-lagets grundkoncept?

- I A-laget har vi idag ett koncept för hur vi vill jobba med olika moment; hur vi vill spela hockey, alltså vår spelidé, hur vi vill jobba med isträning, hur vi jobbar med fys under året, hur vi jobbar med video, hur vi jobbar med gruppen att forma den, hur vi jobbar med individen och individuella spelarkort.


Detta koncept har vi sammanställt och dokumenterat och sedan ska vi föra ner detta i våra Juniorlag och A-pojklag så att effekten av all träning skall bli så hög som möjligt. Där effekt av det vi gör nu syns och märks sen.

Vad är individuella spelarkort för någonting egentligen?

- Man identifierar spelarens styrkor i punktform och utifrån det skapar en roll för spelaren, att få varje individ att till att göra det den är bra på - att nå sitt personbästa. Man identifierar även spelarens utvecklingsområden i punktform, vad han individuellt behöver utveckla ännu mer för att bli lite bättre som ishockeyspelare. Sedan gör vi ett personligt spelarkort för varje enskild spelare - ett koncept för att utveckla individen.


Hur pass ofta och hur följer man upp konceptet med spelarkort?

- Genom individuella samtal som sker kontinuerligt, då utgår vi ifrån spelarkortet som diskussionsunderlag.

Avslutningsvis, med den nya organisationen och eventuellt en ny arena i sikte, är SHL en realistisk dröm för Almtuna?

- Jakten på SHL inom X antal år är realistiskt. Det gäller att bygga sporten och organisationen från grunden och ta steg för steg i lugn och ro med tålamod där har vi Almtuna IS Sportgrupps synsätt på framtida Almtuna IS.

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (11)
Publiceras: 2013-12-06 15:28:39

Stötvågor, kortison & gummiband

Känslan, av en hel hockey-höst som förstörts på grund av krångel med en skada, är svår att beskriva. En ny känsla som äter på en. Rastlösheten som uppstår inombords av att inte kunna träna eller spela hockey fullt ut på samma sätt som man gjort de senaste 15 åren. Det gör att man börjar fundera på vad man skall åstadkomma efter idrottskarriären. Det känns väldigt avlägset att inte syssla med någon idrott alls och det kanske är en av de saker man börjar fundera över i sådana situationer. Vilken effekt kan det få när man rycks bort ifrån sina invanda rutiner?

I mitt fall blir det än mer tydligt att jag alltid vill 
och nästintill måste hålla på med någon sorts form av fysisk aktivitet för att tillfredsställa min kropp både psykiskt och fysiskt. Personligen tror jag att man kommer ut starkare efter en problematisk situation och kombinerat med att man faktiskt lär sig att se saker från ett annat perspektiv bidrar också till att man kommer underfund med vad man egentligen vill utföra i livet. 
 
I övrigt är vi (Wings) mitt uppe i en rafflande slutstrid om en allettan-plats.
Två matcher återstår och för att vara säkra på avancemang behöver vi vinna de båda. Så nu återstår det att se om vi kan leva upp till den gamla klyschan att vi ska vara bäst när det gäller. Själv följer jag matcherna från en kall läktarplats med lite varm glögg möjligtvis. Surt! 

 
Hursomhelst, är det någon som har ett bra tips på behandling av en axel eller vart man kan vända sig så skriv gärna :)

Har testat vila, massage, rehab med gummibandsövningar, värme, akupunktur, kortisonspruta och stötvågsbehandling.
 
/Nässlan

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (6)
Publiceras: 2013-12-05 10:28:57

Cirkeln är sluten

Inför kvällens match mot Västerås återvänder Victor Ekarv till Almtuna på lån från AIK. Om man nu tycker att t.ex. Sebastian Hartmann och Emil Ripstrand gjort avtryck i hockeyallsvenskan och Almtuna så lär det förmodligen inte ta allt för lång tid innan Ekarv presenterar sig på allvar för Uppsalapubliken.

Extra spännande blir värvningen då Hartmann och Ripstrand redan är väldigt samspelta - jag skulle inte bli allt för förvånad om Ekarv så småningom kommer att matchas med dessa två. Just Hartmann och Ekarv spelade nämligen regelbundet med varandra i Almtunas Juniorelitlag som förstaline med en tredjeforward (som varierade) som kompliment. Om Ekarv spelar redan ikväll över huvud taget återstår dock att se.

Att Almtuna har som långsiktig strategi att i huvudsak satsa på talangfullt material i grunden fostrade i föreningen är inte direkt någon hemlighet och det är nog bara en tidsfråga innan även Robin Press återvänder hem till Almtuna skulle jag tro. När Press lämnade klubben för Södertälje så ifrågasattes hans lojalitet av fd. sportchef Martin Öhrstedt i media och intrycket man fick då var att Almtuna nog aldrig någonsin mer skulle få se talangen i Almtuna-tröjan igen. Men tack och lov så är det nya tider.

Jag tror att chansen är stor att både Victor Ekarv och Robin Press kommer att återvända till Almtuna nästa säsong förutsatt att Almtuna nu håller sig kvar i hockeyallsvenskan. Varför ska jag nu förklara.

Skillnaden mellan Almtuna för ett par år sedan och idag är som natt och dag - det är en helt ny organisation med en kunnig ledning som både ser och tror på det man en gång i tiden fostrat enda från ishockeyklasser år 6-9, Elitgymnasiet till Juniorelitlag. För att namndroppa lite spelare som har gymnasiet som gemensam nämnare; Sebastian Höglund, Tobias Hage, Victor Aronsson, Mattias Johansson, Emil Ripstrand, Sebastian Hartmann och Oscar Milton.

Den gemensamma nämnaren för dessa spelare är att man i stort sett har tränats och utvecklats av samma personer som nu är knytna till A-laget. Detta gör att uppföljningen och utvecklingen av den individuella talangen blir perfekt i och med att man vet exakt vad man har och nu, som i fallet Victor Ekarv, får när han nu återvänder hem.

Jag tycker det speciellt är viktigt att just Ekarv kommer tillbaka till klubben - även om det nu bara är på lån under en kortare period. Det bevisar att uttalanden man tidigare gjort om att man ska ha koll på talangerna från det egna ledet, även om de inte spelar i klubben, är på allvar - det spelar ingen roll vart man spelar, kontakten ska knytas ändå och uppföljningar/utvärderingar skall genomföras regelbundet.

Vidare, från ledarhåll känner man dessa spelare utan och innan, spelarna känner varandra utan och innan och på det så vet spelarna exakt vad man får och kan förvänta sig av ledarna. Det går runt i en perfekt cirkel som alla i slutändan kommar att vinna på. Helt klart ett framgångsrikt koncept på lång sikt och jag räknar kallt med att den senaste tidens satsning på egna produkter också kommer ge resultat då det handlar om att få talangfulla spelare (läs Ekarv och Press) att återvända hem igen.

Det fina med konceptet är att satsningen på egna produkter kan ses från flera olika andra perspektiv, så innan jag avslutar dagens inlägg vill jag lyfta fram ett av dem och det är det framgångsrika konceptet med att samarbeta med division ett klubbarna i regionen. 

Oscar Milton t.ex. har varit utlånad till Väsby större delen av säsongen. Nu har han hunnit med att spela sju matcher - har gjort ett mål och två assist. Tycker han vuxit mycket på senare tid och det märks att en framträdande roll i division ett gjort honom bra. Tycker han tar för sig bra med stort självförtroende - fortfarande snabb och teknisk, men känns ändå tyngre och mer rejäl i det mesta han gör.

Det finns flera olika vägar att gå och man kan tycka vad man vill om både det ena och det andra. Men för mig är detta ett bevis på att det man gör nu är helt rätt i ett långsiktigt perspektiv.

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (3)
Publiceras: 2013-11-29 20:13:52

Trashtalks-tävling!

Inför kvällens match försökte en bänkpressandes Robert Carlsson locka folk till matchen (2380 landade publiksiffran på) genom ett humoristiskt inslag i form av "trashtalk" kopplat till namnbytet av Gränbyhallen. 

"Tja, Robban Carlsson här. Nu på fredag klockan 19 möter vi Almtuna. Dra på dig en matchtröja, ta med dig polarna eller familjen, och stötta oss på plats. Vi ses i Axa Sports center. Här lyfter vi skrot i stället för att samla på skrot." 

Haha, väldigt kul så klart.

Såg att Almtunas ordförande Janne Karlsson inte var sen med att skämta vidare på Facebook med ord som "Lite rostiga kanske?" och "Dom vill "Järna" vinna men vi vill Åter-Vinna". Marcus Leto skrev i sin tur "Kul för SSK att dom kan lyfta skrot. Om dom kan lyfta i tabellen återstår att se."

Haha, även detta väldigt kul så klart - man visar klart och tydligt att man även från Almtunas sida ser på det hela med hjärtlig irroni. Därför det är väl ingen som på allvar tror att Almtuna tar illa vid sig? Nej nej nej. Nöjet är självklart på deras sida och jag tycker det är skönt att man kan haka på i svängarna.

Detta tycks aldrig vilja ta slut (just nu i varje fall) och av den anledningen drar jag därför igång en tävling!

Trashtalks-tävling
Vem kan komma på det bästa trashtalket eller liknande kopplat till Metallåtervinning Arena? Det kan antingen vara attack eller försvar så att säga, eller varför inte både och? Hah, detta har inga gränser antar jag.

Exakt hur länge tävling ska pågå har jag inte klurat fram än, men fram tills dess att jag ger ett besked - skicka in era bidrag antingen här som kommentar, på mail eller på Facebook. 

Exakt vad vinnaren ska få (i värsta fall bara äran) vet jag inte heller, men jag ska försöka pressa fram nåt pris från Almtuna så klart! Meddelar lite mer info med tiden!

Lycka till!

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (5)
Publiceras: 2013-11-26 20:33:57

Plåtniklas borg - Metallåtervinning Arena

Att man säljer rättigheterna till namnet för en arena/ruckel/hall eller vad man nu vill kalla det för, har på senare år blivit en allt vanligare trend. Dels gynnar det så klart ekonomin i berörd förening samtidigt som företaget i fråga får ut sitt namn på ett bra sätt. Alla vinner på det hela med andra ord - så i egentlig mening är det väl ingenting att gnälla över?

När Almtuna bytte namn till Zellout Arena i samband med kvalserien en herrans massa år sedan var det dock inte allt för många som reagerade negativt på namnbytet. Zellout Arena klingade rätt så skönt i de flestas öron trots allt - det var enbart positiva tongångar låter jag mig minnas.

Men nu har helvetet brakat lös! Gränbyhallen kommer under kommande säsong och två år framåt heta det mindre skönklingande "Metallåtervinning Arena". Till och med aftonbladet besvärade sig med att uppmärksamma namnbytet och frågar sig om inte namnet i sig platsar in på någon b-betonad topplista över värsta arenanamnen i Sverige.

Ja vad ska man säga? Visst, Metallåtervinning Arena låter till och börja med underbart roligt och man kan som bekant dra hur många roliga skämt som helst kring det hela - det märks inte minst kring kommentarerna på aftonbladet. Men hur man än vrider och vänder på saker och ting - vem bryr sig egentligen om vad Gränbyhallen kommer att heta alla år fram tills dess att förhoppningsvis Uppsala Arena är färdigbyggd, så länge namnet i fråga är förknippat med någonting som faktiskt är positivt och bra?

Återigen, visst, namnet i sig är knappast skönklingande - men om man tänker på vad man ställer sig bakom i ett samarbete med Metallåtervinning AB, så är det åtminstone för mig en gåta att man inte förstår det positiva med att välja att just förknippa sig med någonting som faktiskt är otroligt meningsfullt; alltså återvinning. Ser ju hellre att man heter det än t.ex. ICA hallen eller liknande.

Att miljön är på väg åt gå, bokstavligt talat, åt helvete är ju allmänt känt. Och om det nu är så att det här samarbetet gör att människor till och börja med blir mer miljömedvetna överhuvudtaget samtidigt som det räddar Almtunas ekonomi - hur kan man då beklaga sig om man inte till naturen är en människa som i egentlig mening ser fel i allt som det går att hitta fel i (speciellt då det handlar om sport i Uppsala)?

Argument som "hela Sverige skrattar" och vilka konsekvenser just skratten för med sig så det påverkar t.ex. staden, laget, spelarna och tränarna osv. negativt är knappast någonting som är hållbart då man argumenterar. Det är ju snarare helt tvärtom.

För att ta ett exempel:

Tänk er tanken - någon spelare ska då alltså köra någon variant av "trash-talk" på isen? "Diggar du Metal eller metall-skalle? Det gör ju åtminstone plåtniklas!!". Om någon skulle säga det, eller någonting så otroligt grovt som "Du är ju lika dålig som hallen och bör återvinnaaaaaaaas!!" (givetvis ska man väsa ut asssssss på slutet) så har man ju för all framtid visat att man mycket väl platsar in på en topplista över universums sämsta trash-talkers.

Hur det sedan påverkar staden? Är väl bara bra att man hellre väljer att förknippas med någonting som faktiskt är viktigt än någonting som är helt meningslöst? Man visar vägen.

Många klagar t.ex. på "Friends Arena". Även där har man ett fantastiskt gott syfte med namnet och med lite eftertanke så är det förmodligen hela Sveriges bästa namn på en Arena. 

Men för en som söker fel i allt hittar som sagt också en massa fel i allt - Gränbyhallen får ju t.ex. inte ens klassas som Arena är det ju sagt. Men man får väl kallas för arena om man så vill? Jag brukar kalla min familj på skämt för "det Westmanska imperiet" - vi är dock bara fyra stycken, alltså väldigt långt från ett imperium.

Men återigen. Vem bryr sig egentligen så länge namnet är förknippat med någonting som är positivt och bra? Så otroligt löjligt att ens hänga upp sig på det hela. Näpp, jag ser då enbart positiva saker med namnbytet och här kommer några exempel på det:

1. Man visar att man är en förening som jobbar hårt och brett med att expandera som förening på marknadssidan. Man jobbar för att få till ett bra samarbete med lokala företag - förhoppningsvis kan hela processen föra med sig att andra företag följer med på resan. 

Hur ska man t.ex. få alla ungdomar till hallen? Kanske öppnar upp för ett buss-bolag som plockar upp/skjutsar kidsen från plats A till B och sedan tillbaka till A? Finns ju hur mycket möjligheter som helst i ett liknande projekt - hur ska man marknadsföra det hela till skolorna? Kanske i samband med ett mindre lektionsupplägg om miljö/återvinning ute i skolorna? Etc. detta öppnar upp för massor av positiva ting - våga inte påstå någonting annat utan att tänka efter ordentligt.

2. Almtuna visar att man kan göra smarta val - miljötänktet är positivt och dessutom ständigt aktuellt. Om inte vi människor förändrar vårt sätt att leva så har just ungdomen, Metallåtervinning AB/Almtuna väljer att fokusera på, ingen vidare framtid över huvud taget.

3. En deal av dealen består i att Metallåtervinning AB köper strax under 100 biljetter för samtliga hemmamatcher resten av säsongen samt två år framöver samtidigt som det förmodligen räddar säsongens ekonomi, hur kan man ens beklaga sig över något sådant? 

Att ens vara med i ett försök att få ungdomen att både bli mer engagerad, utöva och se på mer idrott generellt är någonting man som företag/förening ska vara stolta över. Behöver inte ens lyfta fram vilka fördelar sport för med sig generellt för människor och folkhälsan.

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (10)
Publiceras: 2013-11-20 20:15:04

Vilken miss!

Det märks vad som är på gång i staden. Loggade just in på Facebook och möttes direkt av en kamrats upplagda bild från Uppsala idrottsgala. Lite halvt tröttsamt öppnade jag därefter en ny flik i web-läsaren och klickade mig vidare till unt.se/sport och hamnade tillslut på 24UNT:s klipp från minglet eftersom Marcus Leto syntes på bilden.

Med viss nyfikenhet klickade jag mig vidare in på Uppsala idrottsgalas hemsida för att se vilka som egentligen är nominerade - till min glädje upptäckte jag att t.ex. Sirius fotboll eventuellt kommer att ta en storslam och att Moses Ogbu är nominerad till Årets Idrottsman. Jag hoppas innerligt att Moses vinner priset - inte bara för sin prestation, utan även för den människa och solidariska förebild han också verkar vara. Ingen missade väl reportaget i kulturdelen för en tid sedan? Läste artikeln, full av beundran två gånger - vilken stor människa han verkar vara!

Hur som helst, efter en tids scrollande bland de nominerade så höll jag nästan på att sätta den ljuvliga coca colan i halsen! Ingenstans kunde jag hitta Nicklas Danielssons namn bland de nominerade. 982 nominerade i det stora hela - självklart en fantastiskt hård konkurrens så klart. Men i jämförelse med t.ex. ett VM-brons i "Athletic Fitness" (visste inte ens att det fanns en sport (?) som hette det) och att ta en plats i EM-truppen i basket eller att vara en starkt bidragande orsak till Sirius avancemang till Sveriges andra-division, så måste väl ändå ett VM-guld, på hemmaplan, smälla en aning högre?

Nu vill jag inte på något sätt ta bort andra individers olika prestationer - men jag måste erkänna att jag är en aning förbluffad. Danielsson var starkt bidragande till framgången (minns fortfarande skotten mot Kanada i kvarten), dessutom var detta Danielssons första VM-turnering - som han dessutom vann. Vet faktiskt inte vad jag ska säga... Låter mig dessutom minnas att han spelade en hel del med t.ex. Sedin-bröderna (rätta mig om jag har fel)?

Kanske det bara är så enkelt att det handlar om stadens bristande hockeykunnande och intresse? Danielsson who? TT var ju en het källa under VM iaf. Man kan bara spekulera.

Antingen så har nomineringsjuryn förmodligen gjort sin hittills fetaste blunder - i all stress har man helt enkelt "glömt bort" Danielsson eller så kanske man bara ansåg att han inte var en tillräckligt stark konkurrent i konkurrens med övrigas prestationer? Det sistnämnda är dock svårmotiverat enligt mitt enögda hockeyöga.

Nåväl, kanske det bara är så enkelt att exil-hjältar (Danielsson har ju lirat i NLA och KHL) är allt för lätta att glömma bort efter att man fått allt för många guldfärgade fjäderbollar i Huvudet. Aj - sånt gör ont... Snudd på hjärnskakning.

Nej, galor i all ära... Inte min grej - har svårt att ta dem på allvar. Någonting jag däremot tar på största allvar - det är öppenhjärtliga hockey-smile (utan tänder)! Jimmie Kraft lättade på hjärtat i Studio Almtunas senaste avsnitt och visst känns det som så att Kraften är tillbaka!

Imorgon är det en ny dag - förhoppningsvis får man läsa sköna rubriker om att Moses Ogbu vann nomineringen till Årets Idrottsman och att Håkan Lundh tippar 3-1 till Almtuna. Mot nya poäng!

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (9)
Publiceras: 2013-11-14 22:13:24

Jag har inte en susning...

Morgondagen går i sporten och ovisshetens tecken. Almtuna tar sig an ett formstarkt Rögle och Sverige tar sig an Portugal på bortaplan - jag kommer att hinna med att se båda! Oftast innan en match brukar man ha en känsla i kroppen som ger en liten hint om hur det kommer att sluta. Måste erkänna att jag inte har en susning vart Almtuna eller Sverige står just nu. 

Almtuna vann senast mot Asplöven med 5-2 på bortaplan och var nära att vinna mot Djurgården innan det. Fyra poäng på två matcher efter uppehållet är självklart riktigt bra. Men är detta ett trendbrott?

Sverige då? Zlatan är Zlatan och Ronaldo är Ronaldo. Två av världens bästa spelare framåt, men resten då? Har ingen större koll hur t.ex. Portugals lag egentligen ser ut eller vilken kvalitet de övriga lagdelarna ser ut i jämförelse med Sveriges. Det enda jag med säkerhet vet är att jag kommer att få höra "Men tyst nu för..." varje gång Zlatan trollar med bollen varpå jag kommer kontra med "Men det är ju Zlatan!! Kommer inte komma fler spelare som Zlatan!! Pass på å njut nu för..." 

Min fascination av Zlatan är nästan lite läskigt löjlig. Varje klubb han har representerat som proffs har jag också börjat heja på - den enda fotbollsspelaren lill-Gretzky känner till är just Zlatan. Varje gång bara han och jag åker bil tillsammans brukar vi köra Who´s da man med Elias feat. Frans på högsta volym om och om igen. Härligt nog så diggar lill-Gretzky (som förövrigt vill bli lika stor och stark som Hulken, spela hockey och fotboll) låten lika mycket som jag gör. Framtiden ser ljus ut för grabben med andra ord!

Ahhhh men visst är sport bra härligt ändå? Även fast sporten i sig (läs Almtuna och Timrå) i regel bara ger mig magsår så är det ändå bra härligt! Imorgon känner jag mig ruskigt laddad inför både Almtuna - Rögle och Portugal - Sverige. Anledningen till varför jag känner mig så laddad beror väl på att jag är fylld av en förväntansfull men ändå tvivlande känsla. Har Almtuna vänt den negativa trenden, kan Sverige ta poäng mot Portugal?

När man inte har en susning så blir man lite nervös... 

I sportsammanhang så innebär det att man känner att man lever!

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (2)
Publiceras: 2013-11-10 20:05:53

Värva eller att inte värva... Det är frågan.

Efter en tids uppehåll är det äntligen dags för omstart i hockeyallsvenskan. Det har under uppehållet diskuterats en hel del om man ska värva spets eller sitta lugnt i båten - klart är att man hittills saknat kvalitet framåt i form av målskyttar.

Att sitta lugnt i båten har inte Almtuna haft som ambition att göra under uppehållet enligt ordförande Janne Karlsson som här om dagen sa att "vi måste göra någonting" samtidigt som man har förtroende för tränarna och inte har några pengar till att värva just spets. Enligt Marcus Leto har man heller inga planerade förstärkningar eftersom man tror på den befintliga truppen. Däremot stänger man inga dörrar då det gäller att låna in spelare - om det känns rätt för alla inblandade så kanske det kan bli aktuellt.

Så vad är det exakt Almtuna måste göra då? Jag har en uppfattning, men innan jag återkommer med svaret på den frågan vill jag ändå först ta upp det här med nyförvärv...

Om man nu trots allt ändå skulle göra någon värvning (man vet ju aldrig...) så ska det då inte vara en panikvärvning enbart för att behaga pöbeln som kräver både det ena och det andra utan att vara allt för realistiska. 

Ska man göra en värvning så ska spelaren (spelarna) i fråga, enligt mitt tycke, ha varit på radarn en längre tid - man ska exakt veta vad man får för pengarna. Detta utesluter därför eventuella värvningar från t.ex. AHL - vad jag vet så har inte Björn Danielsson varit över Atlanten på scoutuppdrag än så länge. 

Visserligen kan man förlita sig på goda kontakter och gå på andras uppfattningar om spelare - frågar man spelaragenter (speciellt i ett pressat läge där man är ute efter något snabbt) så lär dom självklart ösa beröm på alla sätt och vis vilket dock kan vara väldigt missvisande. Så att värva någon transatlant i det här skedet ser jag som uteslutet - det blir för chansartat och kostar allt för mycket pengar.

Det som förmodligen kvarstår som ett rimligt alternativ är värvningar från division 1 (eller typ Norge/Danmark) - t.ex. Fredrik Abrahamsson (som man dock redan nobbat innan säsongen) som dock kommer att kosta för att lösa från ett kontrakt. Frågan där är då - vet man exakt vad man får för pengarna? Tillför t.ex. en spelare av "Abris" kaliber den spets man saknar i laget på hockeyallsvensk nivå?

Ett annat alternativ, eller ja, det mest troliga alternativet är att låna in spelare - det är ju som bekant Almtuna duktiga på att göra. Men om man nu skulle låna in någon spelare från t.ex. Brynäs - tillför det då den spets man behöver? Ett eventuellt lån lär vara en yngre spelare som är relativt oprövad i en framträdande roll på seniornivå. Kan vara för chansartat med andra ord. Låna för att bredda är en helt annan sak.

Nej, med tanke på de förutsättningar som Almtuna har i dagsläget så är man inte i ett läge att värva spelare överhuvudtaget just nu enligt mig. Man måste till och börja med ha pengar för detta - varför inte sätta igång med en insamling för framtida nyförvärv om det skiter sig totalt framöver? 

Jag tycker hur som helst att man ska ge nuvarande spelaruppsättning fortsatt förtroende flera omgångar till - ser det lika illa ut med poängskörden i slutet av december bör man nog se över det hela (redan nu, helst innan, måste man dock lägga ut krokarna) på allvar och eventuellt agera på något sätt. Men nu? Nej nej nej... Helt fel läge på alla sätt och vis.

Med andra ord - man ska ha is i magen ett tag till. Är ens Almtuna tillräckligt förberedda med scouting etc. för att kunna värva någon spetsspelare i dagsläget om man nu skulle lyckas vaska fram pengarna? Pengarna man då sedan ska lyckas vaska fram - vart ska dom komma ifrån? Marknad? Nej, eventuella pengar till nyförvärv måste ske mer naturligt än panikartat utan större eftertanke på vilka konsekvenser det kommer att föra med sig.

Men hur som helst, jag tror att man har vad som krävs för att lyckas reda nu. Dessutom så är det är långt ifrån kört i detta nu. Det som varit dåligt kan bara bli bättre om man jobbar stenhårt på detaljerna på rätt sätt - här har tränartrion ett stort ansvar.

Klart är att man inledde serien uselt, det är en av anledningarna till varför man ligger sist i tabellen efter 17 omgångar. Ser man till lagets 8 senaste omgångar så är man ändå på en nionde plats i tabellen med +1 i målskillnad. Visserligen gör man få mål framåt, men man släpper i regel också in väldigt få mål.

Det tar ett tag innan ett spelsystem sätter sig - stundtals nu på slutet har man varit där, men ibland dippar man eller gör liksom alla andra lag, en skitmatch vilket gör att en orolig själ tappar hoppet. 

Men tittar man på detaljerna i spelet (efter att ha läst mina inlägg om Almtunas spelidé) och man fingranskar om man verkligen är konsekvent till det man sagt under matcherna, så ser man att Almtuna helt klart är ett potentiellt vinnande lag bara man lyckas sätta de chanser man skapar under matcherna samtidigt som man är konsekvent till det man har sagt - man har tillräckligt bra spelare i truppen för att lyckas med detta. Men har man tillräckligt bra självförtroende?

Man är som sagt ett bra lag både bakåt och framåt i spel 5 mot 5 (dock inget topplag - det har man inte spelarmaterialet till att vara) nu när de flesta börjat förstå hur man egentligen vill spela hockey. Problemet, med avsaknad av kvalitet framåt sett till målproduktion, kan mycket väl ha med självförtroende att göra - det sätter sig nog i skallen lättare än vad man tror när målen uteblir. Idrottspsykolog för dem som det låst sig för? Där har man en åtgärd jag tycker man eventuellt ska nyttja.

Jag är övertygad om att man dock har förmågan att rädda nytt kontrakt med nuvarande spelaruppsättning. Men för att återkomma till det där med vad man måste göra... 

JO! Till och börja med att sitta "lugnt i båten" ett tag till och träna hårdare än hårt - framförallt på spelet i powerplay och boxplay. I dessa spelformer lyckas man inte - så är det någonting Almtuna måste göra så är det att tokträna och fila på hur man ska lyckas i special teams. Lyckas man i dessa spelformer så lär nog flera 2-2 matcher sluta med vinst efter full tid till slut. 

Almtuna har blivit lite av ett krysslag - det som då kan göra skillnad är spelet i special teams. Finns det någon mirakelkur där tro? Här om dagen skickade Asplövens tränare (och allt annat han nu är), Per Käntää sitt ETU-arbete till mig - en studie av mål i spel 5-4, intressant läsning helt klart. Om detta nu är svaret på hur man ska göra mål i powerplay låter jag vara osagt, men helt klart finns det alternativa vägar att gå för att förbättra sig i spelformen.

Avslutningsvis, nyckeln till framgång efter upphållet tror jag inte handlar om att ta in kostsamt chansartade nyförvärv som äventyrar klubbens ekonomi/harmoni i gruppen - för chansartat samtidigt som man kanske inte får in det man faktiskt behöver. Av den anledning tror jag mer på att träna hårt - framförallt i special teams och eventuellt ta in hjälp utifrån till dem med dåligt självförtroende som det har låst sig för.

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (6)
Publiceras: 2013-11-04 14:45:20

Horribla domslut och hästskit

Av en tillfällighet så har det varit en del raseri i samband med hockey de senaste dagarna på lokal nivå - läckert tycker en annan!

Niklas Eriksson, som sägs vara lugnet personifierad, rasade över det mest horribla domslut som han har upplevt i samband med en utvisning i förlustmatchen mot Björklöven. I övrigt, trots tabelläget, har han som sagt varit ganska så lugn trots allt - han har i jämna mellanrum påpekat att man måste bli bättre i boxplay, powerplay och att man måste göra mål på de lägen man skapar osv. Ja, allt det uppenbara med andra ord, dock utan raseri (man vinner inga matcher på att vara arg har jag för mig att han t.ex. har sagt).

Men ibland händer det som inte alltid är så uppenbart ändå - fråga bara spelarna i Arlanda Wings som både blev bänkade och sågade i vinstmatchen mot Tumba!

Mike Beharrell var nämligen rasande över lagets insats då man vann med hela 8-1. Mike, som förmodligen (?) är raka motsatsen mot "lugnet personifierad", kallade lagets insats efter två perioder (ledning 3-1) för hästskit och att man inte gjorde någonting rätt eftersom man inte följde matchplanen - målvakten kom dock undan med äran i behåll.

Två olika perspektiv på raseri med andra ord under bara ett par dagar!

Jag känner varken Niklas eller Mike, har aldrig ens pratat med dem. Men om man nu ska tro på allt som står i tidningen och det som sägs, så är det väl kanske så att man hittat två klockrena motpoler av tränare? En lågmäld tränare i Niklas Eriksson och en högljudd tränare i Mike Beharrell? 

Dessa olikheter på raseri ledde mig in på dagens inlägg - det där med beteenden och egenskaper hos tränare. Av en slump ramlade jag nämligen in på en forskningsstudie här om dagen om vad ett knippe hockeyspelare (åldern 13-16 år) upplever är de främsta egenskaperna hos en bra hockeytränare. 

Tänkte jag kunde redovisa resultatet av undersökningen, inte för att belysa Niklas eller Mike som speciellt bra/dåliga eller nåt (deras raseri fick bara igång tankeverksamheten till det här inlägget) utan för att jag bara tycker det där med beteende/egenskaper hos en coach, kan vara ett intressant ämne att ta upp och diskutera - vad tror/tycker ni är bra eller dåligt hos tränare?

En perfekt coach - så tyckte spelarna
Resultatet av undersökningen visar att spelarna tycker att de viktigaste beteendena hos en coach är att kunna passa tider samt att våga ta beslut när det krävs. Det som merparten också visade på var att det är viktigt att en coach kan ge feedback och konstruktiv kritik. 

Vidare visade också undersökningen att en coach gärna får vara glad, positiv och får gärna också vara som en kompis. Coachen skall kunna skämta utanför isen, men vara fokuserad när det som mest gäller på match och alltid vara förberedd. Det är viktigt att en coach är bra på att kunna förklara på olika sätt så att alla förstår. En coach ska bara ge beröm när man förtjänar det. En bra coach kan anpassa sig efter vad som händer. 

De egenskaper en coach helst ska är att han skall vara kunnig, seriös och resultatinriktad. De egenskaper som de tillfrågande tyckte var minst viktiga var att vara kritisk, rättvis, humoristisk, lugn och nyfiken. 

De erfarenheter som de tillfrågade hade från sin bästa coach var att den var seriös, bestämd, snäll, rolig och schysst. Coachen kunde mycket om hockey, kom med bra tips och hade bra övningar. Han pratade ofta med spelarna. Han lyssnade och såg alla.

Det som var minst viktigt för de tillfrågade var att ta hänsyn till spelarnas individuella behov och kunna be om ursäkt/erkänna misstag, att vara kritisk, rättvis, humoristisk, lugn och nyfiken.

Kort och gott visar forskningsstudien på mängder av olika beteenden och egenskaper hos tränarna som spelarna upplever som viktigt/extremt viktiga för att kunna anses vara perfekt. 
Som tränare har man med andra ord hur mycket som helst att leva upp till och som människa är man inte alltid heller perfekt - jobbigt att vara tränare med andra ord!

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (4)
Publiceras: 2013-10-31 08:39:41

Dreamline

Almtuna må ha bjudit på lite tråkig hockey ikväll när man tog sig an BIK Karlskoga och inkasserade en pinne - att det var näst intill knäpptyst i hallen (klacken vaknade till liv i tredje) under två perioder gjorde väl inte saken så mycket bättre. 

Men om man nu bortser från det så kan man ändå konstatera att detta var en taktisk triumf - man mötte ett topplag som efter 60 minuters spel endast fick till 12 avslut på mål. Mestandelen av skotten var dessutom ganska så ofarliga samtidigt som Almtuna var vakna på eventuella returer - man gjorde exakt vad man sagt att man ska göra och det är det som är nyckeln till framgång för säsongens upplaga av Almtuna - det är förvånansvärt svårt att vinna mot Almtuna om laget bara följer sin spelidé och gameplan, någonting man konsekvent gjorde ikväll. Mycket mycket bra!

Visst, det kanske ser lite tråkigt ut ibland - men tänk så fantastiskt kul det hade varit om man bara hade satt sina chanser! Kommer till det senare...

Men det jag framförallt tycker att man lyckades med var att avstyra och vända spelet i mittzon, där man ställde upp och tightade ihop rejält. Agerandet i egen zon var också mycket bra. Att man däremot är relativt tama i avsluten är en annan femma.

Vem ska egentligen göra målen?
Det jag saknar är en naturlig målskytt i laget, därför chanser att vinna matchen fick man flera gånger om, men kvalitéen och skärpan i avsluten finns inte riktigt där. 

Förra säsongen var det Daniel HermanssonLudvig Blomstrand och Mattias Guter som var de främsta målskyttarna i laget. Kvar har man kapten Hermansson, men frågan är om man har ersatt Guter och Blomstrand tillräckligt bra? Vilka var de tänkta ersättarna egentligen när man värvade inför säsongen? Jesper Olofsson eller Joakim Högberg som båda två var relativt oprövade på den här nivån? Är det ens rimligt att ha motsvarande förväntningar på dem? Eller hade man förhoppningar om att några andra från föregående säsongs upplaga skulle kliva fram? Om så, ge t.ex. rollspelare en annan roll att växa in och skolas in i?

Högberg slarvade man bort kan jag tycka - hamnade lite fel och sedan gav man upp på hans förmåga, därför kvalitet hade han iaf - hade nog vuxit med större förtroende med tiden. Näe, att han lämnat laget gillar jag inte.

Nåväl, detta med målskyttar och värvningar kommer säkerligen att bli en het potatis så innan man ifrågasätter allt och alla efter att ha läst det här inlägget ska man fråga sig; hade man ens haft råd att satsa annorlunda än det man gjort nu? Hade det ens varit värt det med tanke på det man vill bygga upp på lång sikt? Om man nu värvat och tänkt helt fel, vad skulle du i sådana fall velat att man gjort annorlunda? Satsa på Fredrik Abrahamsson som möjligtvis ser slutet på karriären och börjat läsa på universitet? Begrunda innan ni häver ur er - då blir diskussionen mer intressant.

Hur som helst, kanske är det så att man har hoppats för mycket på t.ex. spelare som Jimmie Kraft och Emil Sandin? Kraft får en ju en hel del speltid i både powerplay och spel 5 mot 5. Trots det har han inte gjort ett enda mål den här säsongen - på de senaste 85 matcherna har det blivit totalt 9 mål! Hur tänker man där egentligen? Sandin då? Jo han fick mållös lämna laget efter 51 försök.

Frågan kvarstår... Vem ska egentligen göra målen? Eller rättare sagt, vem förväntar man sig ska göra målen framåt om man tittar på nuvarande uppsättning? Vem, bortsett från Hermansson, är den naturlige målskytten? Jag kan lätt se vilka det ska vara i framtiden, men just nu?

Finns nog mycket att diskutera här... Var så goda.

Dreamline
Från det ena till det andra. I kvällens match valde man att ställa upp med säsongens utropstecken; juniorkedjan med Emil LarssonSebastian Hartmann och Emil Ripstrand som förstaline. 

Förresten, man verkar ju ha lite problem med att hitta ett namn för den här kedjan och eftersom det är jag som bestämmer, som alltid har rätt även när jag har fel, så döper jag den här med till dreamline (varför just dreamline kommer ni förstå inom kort)!

Att dom skulle få chansen hade jag listat ut långt innan nedsläpp, men jag frågade mig redan då om det var ett taktiskt klokt val? 

Jag förstår syftet med att matcha dem som förstaline - dom är heta och har gjort sig förtjänt av all uppmärksamhet efter allt bra man gjort, det ska man ha klart för sig. Det som klubben vill göra är att sända ut rätt signaler som ger en hint om vad man strävar emot; att man tror, vill satsa och lyfta fram de egna produkterna som dessutom imponerat stort och har stuckit ut mest positivt på senare tid. Självklart väldigt vackert och välförtjänt - men taktiskt klokt?

Samtidigt som man inte vill blåsa upp allt för stora förväntningar och tryck på dreamline vill man att dom ska spela sitt eget spel. Varför jag ifrågasatte om det var taktiskt smart..

Då man ser varje byte som en dröm så fortsätter man också att drömma ljuvliga drömmar i varje byte i och med att man spelar kravlöst med stort förtroende i t.ex. en mer undanskymd tredjeline - där vågar man kravlöst ta för sig. 

När man dock får beskedet, att man förvisso välförtjänt, får chansen som förstaline, utan större rutin, tror jag att man helt plötsligt vaknar upp ur den sköna drömmen och möts av verklighetens ord som säger att "nu är det på allvar, nu måste du helt plötsligt leva upp till allt som sagts - ja, till både det ena och det andra. Jävulskap... tänk om jag råkar tappa pucken så det blir en spelvändning!". 

Det spelar nog ingen större roll vad som sägs med lugnande ord innan nedsläpp - när väl pucken släpps så inser man att allt det här, som tidigare varit en skön dröm, är det på riktigt och på allvar.

Så även fast man vill inspirera grabbarna till att våga spela sitt spel som innebär att ta initiativ, våga utmana, vara kreativ och spela fysiskt så sätter man mentalt käppar i hjulet för dem genom att redan nu ge dem förtroendet i förstakedjan. Låt oss inte glömma att deras resa har gått väldigt fort - kanske lite för fort för deras eget bästa? Från totalt anonyma till lagets kändisar - nästan som i IDOL tvåtusen tretton (visst sjunger han ganska så kasst ändå va den där smilfinken Kevin Walker?).

Personligen hade jag gärna sett dem vara lagets bästa spelare i tredjeline än återhållsamma lirare som tänker för mycket på att inte misslyckas i en förstaline. Man är inte där än - skynda långsamt.

Hade gärna sett att man fått förtroendet istället i t.ex. powerplay från start - bara för att få chansen och testa på för att på sikt växa in i det och utifrån det bygga sig uppåt i kedjorna. Nu fick man visserligen chansen i spelformen i drygt 30 sekunder - men det var också mot slutet av spelformen när den inte fungerat särskilt bra, då är det skillnad.

Ja ja... Detta vara mina spontana tankar om dreamline. 

Det positiva med det hela dock är att man nu har detta avklarat - check att med darriga ben bli uppropad på line up innan matchen drar igång för att samtidigt i samma veva vakna upp ur drömmen och inse att det som händer nu, till och börja med händer av en anledning, men att det som händer också händer på riktigt.

Fet check - nu är det bara att traska vidare!

Nu vet man vad som krävs för att vara vaken i drömmen - när man väl kommit över den här mentala tröskeln så är det återigen bara till att köra på. I första, andra eller tredje är lite skit i samma just nu - bara man vågar även i vaket tillstånd.

Viktig erfarenhet som sagt och med facit i hand, nu efteråt - det var väl ändå inte så farligt va? Dreamline gjorde ett bra jobb, dock med darriga ben så klart vilket inte är så konstigt med tanke på senare tidens välförtjänta hype och uppmärksamhet i media.

God natt!

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (5)
Publiceras: 2013-10-24 10:03:56

Sebastian Hartmanns framtid

Efter att ha sett gårdagens förlustmatch mot Mora och Sebastian Hartmanns insats, så är jag nu helt övertygad om att den här killen har tillräckligt mycket hockey i sig för att bli Almtunas nästa AHL/NHL-export. Hartmann verkligen sticker ut i mängden och uppträder förvånansvärt moget för sin ålder och jag skulle bli mycket förvånad om utvecklingen avtar med tiden.

Tänkte gå in lite mer på detalj för att ge exempel på min övertygelse:

När det smällde till så det ekade i hallen såg jag inte vem det var som delade ut tacklingen i fråga. Det jag däremot förväntade mig, var att att se #14 på tröjan sekunderna efter. När det sedan visade sig att jag hade rätt bara log jag för mig själv. Att ens bara ha den förväntningen säger väl det mesta om den respekt han inger till dem som tittar som har lärt känna honom på isen.

Man brukar ju säga "en match är ingen match" - men grabben levererar ju gång på gång utan att gör någon besviken. Han blir dessutom bara bättre och bättre - finns det något stopp tro?

När man ändå är inne på tacklingar - i en annan situation, när Hartmann uppenbart är på väg att bli rejält proppad... Vad händer då?  Grabben gör foppa-klassikern och delar ut tackling istället för att ta - och det rejält, för att sedan vinna puck. Ungefär som om pojkvaskern lirat på seniornivå i 5-6 år. Tror det är första gången på flera år jag sett liknande överhuvudtaget i Gränbyhallen.

Den här killen sticker som sagt ut i mängden och det han gör, gör han ordentligt och rejält - fullföljer alla situationer han är delaktig i utan att visa det minsta tecken på svaghet eller misströstan om det faktiskt blir fel eller inte fungerar. 

Hartmann är en del av den nya generationen kaxiga (på ett bra sätt) hockeyspolingar med enormt stort självförtroende och vinnarmentalitet med ett starkt psyke som gör att han reser sig lika snabbt som han faller. Det märks i varje byte han gör på isen och det är så underbart vackert att se att det här med ålder inte spelar någon roll i hockeysammanhang. 

Det var nog många som lyfte på ögonbrynen när t.ex. Anton Lander och Magnus Pääjärvi-Svensson debuterade och faktiskt fick en del speltid för en tid sedan i Timrå som 16-åringar. Men det var nog inte allt för många som blev förvånade efter en tids spel i A-laget; man var där och fick chansen av en anledning. Åldern spelade ingen roll - det man gjorde talade för sig själv.

Äger man isen på ett föredömligt sätt och som i Hartmanns fall, bara är 19 år gammal och har hela framtiden för sig, så är det bara att konstatera att just framtiden också ser riktigt ljus ut förutsatt att det hela håller i sig (vilket jag är övertygad om att det kommer att göra - en del har det, andra har det inte). 

Det enda som kan sätta stopp, eller rättare sagt sätta käppar i hjulen för framgången och utvecklingen, är förmodligen förhastade beslut om hur den individuella utvecklingen skall ske/på vilken serienivå. Här gäller det att tänka smart vad som är bäst för den individuella utvecklingen utan att ta förhastade beslut. Erbjudanden lär komma med tiden - frågan är bara vad man ska göra av dem?

Nåväl, tillbaka till några fler exempel nu då.

Det där med att aldrig ge upp; i en sekvens under matchens gång tappar Hartmann en puck som i normala fall skulle vara näst intill omöjlig att vinna tillbaka - när han väl upptäcker det då situationen inte blir som han tänkt, för att sedan rädda upp situationen, använder han kropp istället för klubba (som säkerligen hade resulterat i utvisning) på ett regelrätt sätt för att förhindra motståndarens vidare avancemang. Han lyckades stoppa en spelvändning på så vis - väldigt smart spelare som bedömer situationer väldigt snabb och allt som oftast på rätt sätt - duktig på att använda kropp och sin fysik till sin egen och lagets fördel.

Vidare, han har verkligen förmågan att med styrka, smidighet och snabbhet få med sig pucken dit han vill/vinna puck - ungefär som att han sätter upp en mental bild om vad han ska göra - därefter är det bara att se till att tanken blir verklighet. En del spelare har det där, andra inte.

En sekvens som speciellt utmärkte detta var i tredje perioden bakom Mora-kassen. En till synes omöjlig puck att vinna lyckas han vinna ändå - samtidigt som Hartmann hukar sig och trycker bort backen så gör han något slags jättekliv förbi honom, håller undan motspelaren med armen under hela sekvensen och vinner puck för att sedan behålla tryck/skapa farligheter - sällan man ser sådana individuella prestationer.

Lägg därefter till att han har en grym spelförståelse (vet inte hur många gånger jag tänkt att den här pojken verkar ha ögon i nacken) och är passningssäker. Lite synd för Hartmann är väl att han inte spelar på tillräckligt hög nivå för att få ut allt för mycket av spelförståelsen som säkerligen kommer att utvecklas ännu mer med tiden - alla andra spelare måste ju också förstå och känna Hartmanns spelsätt/förmåga för att det ska bli lyckat fullt ut och där är ju spelarkemin otroligt viktig så klart. Hur ofta har man inte hört "det är ju bara att sätta ner klubban på isen därför jag vet att passen kommer". Lite av det här jag menar - Hartmanns spelstil skapar ytor till medspelarna, det gäller bara att utnyttja detta.

Men turligt nog spelar han ju tillsammans med Emil Ripstrand - två som spelat tillsammans och känner varandra otroligt bra på isen sedan länge vilket gör att saker och ting klaffar bra.

Hur som helst, jag skulle kunna mala på med ännu mer sekvenser och detaljer som jag lagt märke till (t.ex. vann Hartman ensam en duell längs sargen mot två Mora-spelare på egen hand och han visade t.ex. på enorm offervilja och finess vid 3-0-målet mot Västerås) - men ska ge mig nu för att inte bli allt för tjatig. 

Men jag kan slå vad om att den här killen kommer att bli Almtunas nästa stora utropstecken i framtiden om bara han fortsätter att utvecklas på rätt sätt. Jag hoppas verkligen att Hartmann får en ärlig chans att visa upp sig inför JVM och jag känner mig ganska säker på att han kommer gå i kommande KHL(?)/NHL-draft. Om inte så blir jag förbluffad - då har scouterna verkligen missat något.

Som sagt, Hartmann är väldigt mogen för sin ålder och det känns bra när man vet att det är huvudsponsorerna som utser matchens lirare - behöver ju inte kunna hockey bara därför man har pengar. Haha näe där var jag elakt men det lät i varje fall kul!

Men för mig är det givet - Hartmann var självklart matchens lirare i Almtuna (ok, Hanses är väl ett gränsfall) men utmärkelsen matchens lirare är ju självklart inte den viktigaste frågan i fallet Hartmann. Fråga som är viktig att ta upp är hur detta egentligen kommer att sluta?

Chansen finns att något erbjudande kan komma att dyka upp inom en framtid som Hartmann måste ta ställning till. Är erbjudandet tillräckligt bra samtidigt som det utvecklingsmässigt är givande så kan han till och med vara förlorad innan säsongen ens är över om det vi nu ser fortsätter dvs. Klart är att han har ögonen på sig från flera olika håll. Mest troligt dock är att han förblir Almtuna troget resten av säsongen - det är mitt tips. 

Men här måste Almtuna agera kan jag tycka - man måste låsa upp Hartmann med ett A-lagskontrakt med löfte om speltid säsongen ut. Hartmann är alldeles för duktig för att harva runt i division ett eller J20 Elit med osäkerhet om speltid när väl t.ex. Fredrik Vestberg, Jesper Olofsson och Joachim Gellerstedt är tillbaka i spel. Hartmann är för tillfället (förhoppningsvis även framöver) Almtunas bäste forward och det skall självklart belönas på något sätt.

Vidare så tror jag bestämt att Hockeyallsvenskan är den bästa plattformen för hans utveckling just nu - om t.ex. ett SHL-lag skulle vilja knyta upp honom, skulle det verkligen gynna Hartmanns utveckling? Skulle nog få begränsat med speltid och utbildningen är det absolut inget fel på i Almtuna. Mitt råd är att stanna och utvecklas i rätt takt med rimliga delmål vecka efter vecka. Inom sin tid är det nog inte allt för otippat om han får speltid i t.ex. powerplay - redan nu toppar man med honom mot slutet av matcherna, sånt sker av en anledning.

Jag tror att Hartmann är redo och har kapaciteten att ta ytterligare ett kliv, kanske till och med redan nästa säsong, mest troligt om två - kanske att bli material i en förstaline på hockeyallsvensk nivå i ett topplag eller ta kampen och utvecklas vidare i AHL. Men jag har svårt att se att han skulle gynnas utvecklingsmässigt med en inte allt för framträdande roll i SHL i varje fall.

Men för hans utvecklings skull anser jag att han gör det bäst i att stanna kvar i Almtuna säsongen ut i varje fall - det där med lojalitet ska man också vägas in i bilden. Men på sikt är han självklart förlorad - annat vore en stor skräll med tanke på den kapacitet han har och uppvisar. Hartmann är helt enkelt för bra för att spela i Almtuna i ett längre perspektiv, i varje fall om man även i framtiden förblir ett bottenlag i hockeyallsvenskan.

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (13)
Publiceras: 2013-10-22 21:22:11

Hur har man landat?

Med risk för att drabbas av totalhybris efter Västerås-matchen valde jag motvilligt att inte skriva något hyllningsinlägg - behövde landa med båda fötterna på jorden, vilket jag tror att jag har gjort nu. Men sammanfattningsvis; vilken uppvisning av Almtuna - kan mycket väl vara en av de mest underhållande matcherna jag sett på länge i Gränbyhallen!

Matchen hade allt...
- Juniorer som både flög runt som stora bowlingklot längs sargen och samtidigt slängde dig sig längs isen som vinnande käglor. Sättet man uppträdde fick en annan att börja tänka på JVM - spelarnas självförtroende och "kaxiga" vinnar-inställning. Man spelade med enormt mod och självförtroende och hade mycket fart där man smällde på då tillfälle gavs. Fortsätter man så här så kan mycket väl Sebastian Hartmann och Emil Ripstrand bli aktuella att få visa framfötterna inför JVM.

- Tre mål i boxplay! Hur ofta händer något sådant egentligen? Dessutom två av dem i samma boxplay. Helt sjukt!

Martin Karlsson gjorde tre mål. Alla vet att han har hur mycket hockey i sig som helst, hoppas han äntligen har kommit igång nu på allvar - har saknat honom.

- Alla i laget stred och kämpade för varandra; även fast t.ex. Karlsson gjorde tre mål så var det kollektivet som vann matchen.

Erik Hanses höll nollan och det var inte någon spelare (åtminstone får jag för mig) som stack ut på ett negativt sätt i det stora hela. Det tyckte nog inte heller publiken antar jag då man till och med ställde sig upp och applåderade in säsongens första trepoängare.

- Klacken gjorde ett riktigt bra jobb! Fortsätt så!

Alen Bibic hade en liten dust Västerås tuffing och slitvarg Viktor Mårtensson (en av få Västeråsare som gjorde en godkänd insats) och man satt och gafflade en hel del i utvisningsbåset. Sånt hör till!

- Till och med från tränarhållet kunde man se en hel del reaktioner under matchen och det var både ris och ros glädjande nog. Tobias Pehrsson tar dock det stora hårdrockpriset som bokstavligt talat headbangade bort backslicken i ilska när någon höll på att drälla med pucken till livsfarlig kontring då det stod 3-0. Skönt med lite inlevelse och att man ställer höga krav på spelarna även då man uppenbart smular sönder motståndet.

Säkert glömmer jag nåt på det.

Men...

Imorgon är det en ny match
Varför jag valde att inte skriva efter Västerås-matchen var för att undvika att få totalhybris. Matchen mot Västerås var som sagt fantastiskt, men nu gäller det att man också laddar om för en ny match med båda fötterna på jorden.

Kanske är det bara positivt för Almtunas del att man haft ett lite längre uppehåll från matchspel - förhoppningsvis har man lyckats landa mjukt med båda fötterna på jorden efter uppvisningen. Man ligger näst sist i tabellen och för att vinna framtida matcher måste man alltid vara otroligt noggranna med förberedelser och allt vad det nu innebär och ta varje match på största blodiga allvar för att kunna överleva.

Med rätt inställning så kommer Almtuna även lyckas vinna imorgon mot Mora - det är jag övertygad om. Frågan är hur Almtuna kommer hantera senaste tidens framgångar? Poäng i tre matcher i rad - börjar ju nästan bli ett skönt mönster.

Det gäller som sagt att rida på framgångsvågen på rätt sätt - back to basics, hålla sig till planen med maximalt fokus på uppgiften. Almtuna är inte ett lag som har råd att inte vara konsekvent med allt man gör under matcherna.

Med rätt inställning och mentala förberedelser inför morgondagens match så kommer Almtuna att vinna.

Hur har man landat tro? 

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

 

Visa kommentarer (6)
Publiceras: 2013-10-17 14:14:26

Nej! Värva inte!

Känslan säger att Almtuna äntligen är på gång och efter två inspelade poäng mot både Södertälje och Oskarshamn så är det nog bara en tidsfråga innan man lyckas vinna efter fullt tid. För tillfället är det ett litet skadeelände för Almtuna vilket gör att andra måste visa vägen istället - turligt nog har man bra bredd så man kan köra på med fyra fulla kedjor med tillräckligt god kvalitet för att vinna matcher enligt mitt tycke.

Även fast det är ett stort avbräck att Jesper Olofsson och Fredrik Vestberg saknas under en längre tid tillsammans med Joachim Gellerstedt, som hoppas vara tillbaka runt jul, så känner jag mig inte orolig. 

I en kommentar i dagens UNT till matchen mot Oskarshamn så vill Håkan Lundh att man ska värva ersättare till Vestberg och Olofsson, jag tycker tvärtom - ha is i magen och kör vidare på det man har!

Juniorerna visar vägen
Ge de yngre förmågorna, som antingen är utlånade eller spelar i J20, fortsatt förtroende istället. Sebastian Hartmann och Emil Ripstrand är två juniorer som klivit fram och visat vägen, skulle inte bli allt för förvånad om man är i A-laget för att stanna ett bra tag till med tanke på vad man visat upp hittills. Helt orädda - har bra fart, spelar fysiskt och vågar hålla i pucken samtidigt som man hittar varandra bra och skapar farligheter.

Att Hartmann och Ripstrand spelar med A-laget kan visserligen sätta lite käppar i hjulet för Almtunas J20 som tar siktet mot ett framtida kval till SuperElit. Dock anser man där att man har tillräckligt bra bredd och talang ändå på forwards för att kunna avancera till ett framtida kval om Hartmann och Ripstrand bara t.ex. deltar mot topplagen.

Vidare, Mattias Johansson, som jag trodde skulle bli ordinarie innan säsongen drog igång, är en annan talangfull spelare som kommit in bra nu när det varit skador/sjukdomar - håller absolut måttet. Dessutom finns t.ex. Niklas Rigelius i Almtunas J20 som back up om det skulle krisa sig ännu mer med skador - en kille som förmodligen också skulle göra ett fantastiskt bra jobb i A-laget i ett längre perspektiv. Låt oss heller inte glömma Oscar Milton, utlånad till Väsby. Kanske jag också glömmer någon? 

Jo Almtuna J20:s poängkung Elliott Lorraine så klart! Dock ingen spelare jag har koll på bör jag tillägga. Men jag har hört mig för om honom och kommentarer som "talang", "enormt bra blick och giftig", "avig",  "har bra speed" och "har bra möjligheter att bli en bra allsvensk spelare" känns självklart bra när hockeykunniga med insyn kommenterar honom. Någonting han sägs behöva jobba på dock är fysiken; väger lite för lätt i seniorhockey och bör bygga på sig en  5 - 10 kilo muskler.

Så visst finns det mer att hämta.

Är det ens värt att värva?
Att Almtuna tar juniorverksamheten och de egna spelarna på största allvar råder det ingen tvivel om - det är nya tider i jämförelse med hur det tidigare sett ut. Varje träning lyfter man t.ex. upp 1-3 juniorer. Man både vågar och vill släppa fram talangfulla spelare från det egna ledet i och med att det är en medveten strategi man har i klubben. Framtidens Almtuna, om detta får fortsätta, kommer förmodligen bestå av väldigt många egenfostrade spelare hoppas jag - helt klart en nyckel till framgång förutsatt att utbildningen är tillräckligt bra nog så klart.

Men hur som helst, med tanke på vad man har som back up, samtidigt som man har en uttalad strategi att satsa på yngre förmågor på rätt sätt, varför ska man då värva spelare utifrån som dessutom kostar pengar man förmodligen inte har?

Då både sviker man sina egna uttalade mål samtidigt som man ger felaktiga signaler till juniorverksamheten och föreningen generellt att man inte tror eller förlitar sig på det man faktiskt redan har, har kontrakterat eller lånat ut.

Visserligen gillar jag både Fredrik Abrahamsson och framförallt Rickard Rollin Carlsson som Håkan Lundh nämner i sin kommentar, men det skulle som sagt kosta att lösa dem från kontrakt samtidigt som rutin inte nödvändigtvis per automatik betyder framgång i jämförelse med talang och "oprövat" material i dagens Almtuna.

Skulle man värva någonting utifrån som kostar, så gör man det på bekostnad av någon talangfull junior som mycket väl skulle kunna göra ordentligt bra ifrån sig i A-laget samtidigt som man eventuellt äventyrar klubbens ekonomi.

Näpp. För mig är det i varje fall givet - värva INTE!

Avslutningsvis, nu när dessa skador uppstått - det är inte då man beviserligen faller ihop som lag. De två senaste matcherna har man plockat fyra poäng och känslan säger att vändningen är på gång som sagt. Hur kan det komma sig då tro? 

Jag tror att man som grupp sluter samman nu när tongivande spelare hamnat på skadelistan samtidigt som juniorer givit en positiv injektion i laget. Det har kommit mycket positiv energi från de yngre orädda grabbarna som ser varje byte som sin stora dröm. Kan det vara så att ett resultat av detta är att t.ex. äldre spelare med sämre självförtroende efter den dåliga inledningen, presterar ännu bättre och dessutom tar sin "pappa-roll" på större allvar? Men jag tycker mig åtminstone se att man slutit samman på ett bra sätt samtidigt som flera man tidigare varit besviken på, har ryckt upp sig en hel del.

Bygget känns bra just nu, även fast det inte är så namnkunnigt eller rutinerat. Fortsätt på inslagen väg är mitt råd.

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (9)
Publiceras: 2013-10-15 20:11:03

Almtunas spelidé - del 2

Här kommer fortsättningen och den avslutande delen av Almtunas spelidé - idag bjuds det på försvarsspel spel fem mot fem, powerplay och boxplay. 

Spel fem mot fem - försvarsspel

När man väl hamnar i försvarsspel så vill man alltid sätta press på motståndarnas puckförare med understöd. Detta för att Almtunas första gubbe verkligen ska kunna sätta full press på puckföraren och sända en tydlig signal att ”nu fyller vi på med hela laget” och krymper ytor och tid för motståndarna. Detta skall ske i alla tre zonerna.

I anfallszon, då man fått till en bra "dump - spel på yta", så skall man sätta in full press på motståndarna med en aggressiv forechecking för att snabbt erövra puck.

När motståndarna har burskydd och 100% puckkontroll, så skall man sträva efter att hålla ihop laget väldigt tight med små avstånd mellan spelarna i mittzon. Den strategin gör att man sparar energi, en energi som sedan skall användas till att vända spelet på motståndarna med full energi/ork i offensiven.

Alltså är det viktigt att bedöma varje situation på ett smart sätt. Ska man sätta press eller inte på motståndarna i deras zon? Att hitta en balans där gör att spelet blir svårläst för motståndarna. Dock i mittzon och egen zon ska man alltid sätta 100% press på motståndarna för att stressa dem till misstag som man sedan skall använda sig utav för genomföra snabba spelvändningar.

För Almtunas del handlar det om att gå till jobbet varje dag och vara konsekvent med detta tankesätt i varje byte, varje period och varje match – det är då man taktiskt lyckas i matcherna och blir ett jobbigt och farligt lag att möta. 

Powerplay
Spelet fem mot fem går lite hand i hand med kommande spel i powerplay. Har man varit konsekventa och hittat energin och intensiteten i spel fem mot fem så kommer det också att märkas i powerplay. 

Almtuna har haft en tendens att tappa allt för mycket i tempo för att lyckas samtidigt som man inte varit konsekvent med det man har sagt. Det har varit för omständigt, man har gått ner i tempo, fattat långsamma beslut vilket har gjort att hela spelformen blivit allt för passiv.

Almtunas ambition och budskap är dock att man alltid skall sträva efter att spela enkelt och rakt; snabbt pucktempo med hårda passningar, snabba beslut, gå på skott så snabbt som möjligt, och att då komma in i tre ytor (1) låg skymning (2) hög rörlig skymmare (3) returtagare på backdoor.

Man ska undvika krångliga varianter eller vänta på bättre lägen – skjut på det man har för att skapa energi och intensitet. Almtuna måste våga gå till attack och vara duktig med både skymning och returtagning för att bli framgångsrika. Detta är således budskapen och idén med powerplay.  

Boxplay
I boxplay är planen att forwards ska komma upp i skottlinjen och vara på motståndarnas blad och stressa till misstag. Att backarna boxar ut inkommande motståndare och markerar deras blad.

I boxplay ska man sätta press vid tre tillfällen; dels vid egen blå – att våga attackera puckföraren med understöd. Dels att snabbt komma ut i sarghörn för att sätta press på motståndarnas puckförare vid eventuell dumpning. Flyttar motståndarna över pucken i avlastningszon i andra hörnet - även snabbt komma ut där och i tredje läge sätta press. Syftet med tre attacker är att snabbt få ut pucken och därmed få ett momentum i spelformen. 

Får man inte "fast" dem i dessa tre attacker i hemgångarna, då ställer man upp i egen zon och lägger sig rätt i banan med skottlinje, utboxningar av motståndarna och markering utav deras blad.

Självklart sätter man även upp en gameplan inför varje match där man har scoutat motståndarlagens powerplay och utmärkande hot på individuell nivå i spelformen – vem fördelar pucken och hur stoppar man den personen och hur markerar man bort potentiella målskyttar? 

Även här gäller det att vara konsekvent med det man gör och vad man kommit överens om i varje byte, period och match – då blir man framgångsrika.

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (7)
Publiceras: 2013-10-14 21:32:48

Almtunas spelidé - del 1

Som bekant är det alltid någon som häver ur sig orden ”man har ju ingen spelidé” så fort Almtuna spelar dåligt. Påståendet i sig är självklart lika okunnigt befängt som det är osant. Det man däremot alltid kan ifrågasätta, då det gäller spelidéer generellt, är t.ex. om man verkligen har det rätta spelarmaterialet för att kunna anpassa sig till och använda sig av den eller om spelarna tagit till sig av den.

Jag har under en tid efter matchen mot Malmö samtalat en hel del med Almtunas assisterande tränare Tobias Pehrsson om just Almtunas spelidé som han bland annat kommenterar med följande ord:

"Spelidén är sjukt tydlig, genomarbetad i detalj, förankrad med kärngruppen och övriga laget. Varje ispass, varje teori, varje videoanalys - varje dag jobbar vi med den. Som sagt, video var och varannan dag på vad och hur vi ska göra. Sedan som sagt gäller det att man också gör det fullt ut, dvs. är konsekvent".

Med perspektiv på spelidé och det jag fått berättat för mig, så kommer jag i ett par inlägg gå igenom i detalj hur Almtuna vill spela hockey – idag lägger jag huvudfokus på spel 5 mot 5 i anfallszon.

Därefter är det upp till alla er som tittar på matcherna och avgöra om man verkligen lever upp till det hela eller inte. Men för er som inte orkar läsa mina allt för långa inlägg så kommer här en kortare variant av Almtunas spelidé i tre punkter:

Almtunas spelidé i korthet

1. Försvar: Att alltid sätta press på motståndarnas puckförare. Undantag: När motståndarlaget har 100 % puckkontroll i burskydd.

2. Anfall: Att alltid sträva efter puckkontroll och se smarta beslut att spela blad. Undantag: När man inte kan spela blad och blir satta under press, då ska man spela på yta och "lätta på trycket".

3. Alltid vinna kamperna framför defensiv och offensiv målbur – där avgörs matcherna.

Men för er andra…

En spelidé
Till och börja med, viktigt att förstå är att en spelidé är en idé, en tanke för hur man vill spela hockey. Därefter gäller det att göra handling av teori, att göra det man vet är utmaningen. Att spelarna förstår och är villiga att lägga ner den tid, energi och uppoffring som krävs för att följa spelidén fullt ut. Att varje byte vara konsekvent i det som skall göras.

Den som vinner matchen är inte den som har mest välutvecklad spelidé, det som avgör vem som vinner matchen är det lag med individer som följer sin spelidé i störst utsträckning. Det som avgör vem som vinner är den som är mest konsekvent i det dem gör.

För att en spelidé ska klicka och fungera fullt ut krävs det att man genom disciplin tar korta byten för att orka spela med hög intensitet. Genom disciplin måste man åka skridskor i maxfart - förebygga utvisningar. Man måste ta kommandon och initiativ med puck och samtidigt se smarta kreativa lösningar. Slutligen; att helt enkelt vara konsekvent med den uppsatta spelidén och ställa krav på sig själv att alltid göra rätt, samtidigt som man stöttar och peppar varandra i det man gör.

Spel fem mot fem - anfallsspel
I anfallsspelet strävar man alltid efter att ha puckkontroll, att spela på blad och hitta kreativa lösningar. Detta kräver ett bra seende (för att samla in information) för att kunna fatta smarta beslut utifrån det man ser.

Detta är viktigt för att få bra spelarutveckling på såväl unga som äldre spelare - att stimulera dem till att ta smarta beslut och våga spela ut sitt register/kapacitet. När man inte hittar dessa lösningar så gäller det att inte vara överkonstruktiv eller fatta "okloka" beslut (dvs. spelar fast sig = turnovers) som gör att motståndarna får vända spelet och sätta press igen.

I situationer när man inte kan spela på blad, måste man spela på yta för att "lätta" på trycket och från egen zon spela ut på yta i mittzon och sätta press på dem där. I mittzon gäller samma princip – där vill man helst spela på blad med smarta beslut för att gå in i anfallszon med puckkontroll och bli hot mot motståndarnas målbur. Kan man inte hitta blad i ingångarna och möter "samlade" försvar, att även då spela pucken på yta ner bakom deras backar, djupt ner i anfallszon så att man återigen får sätta press på motståndarna.

Sammanfattningsvis:
1. Spela på blad och hitta kreativa lösningar.

2. Kan man inte spela på blad, ska man spela pucken på yta så att man kan sätta press på motståndarna. Viktigt att man inte bjuder på "turnovers" som statistiskt är det vanligaste sättet att göra mål på. Det vill säga när man "tappar" pucken till moståndarna så de kan vända spelet - då är man inte organiserade för att spela ett "tight" försvarsspel.

3. Man vill alltid ta pucken till mål och undvika "fastna" i sarghörn, att driva mot mål och ta puck till mål och där få in (1) statisk låg skymning (2) hög rörlig skymning (3) returtagare på "backdoor". Dessa tre roller är otroligt viktigt för att sätta press på motståndarnas målvakt och attackera i svåra ytor för målvakten

4. Almtuna vill att backarna skall aktiveras i offensiven för att i attackerna komma med fyra spelare så att man i ingångarna har en första våg, andra våg och även en tredje våg.

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!

Visa kommentarer (4)
Publiceras: 2013-10-11 08:23:04

Ikväll vinner Almtuna!

Ikväll är det alltså dags för hemmamatch igen, den här gången mot Södertälje som också haft en tung inledning på seriespelet - här senast föll man mot Djurgården med 4-0.

I föregående inlägg skrev jag om mina känslor efter förlustmatchen mot Malmö och det är väl ganska uppenbart att jag känner mig ruskigt frustrerad. Jag tror som sagt på bygget och organisationen och jag vet att man måste tänka långsiktigt kring det hela. Framgången ska inte komma nu - kanske är det om två tre år, kanske ännu mer, som resultatet på nuvarande satsning kommer att märkas av?

Men trots det blir jag ändå så ruskigt besviken när det inte fungerar eftersom jag vet att man kan så mycket bättre än det man visade mot Malmö. Bara därför man har ett långsiktigt tänk så kan man ju inte sluta leva i nuet. Hur man än vrider och vänder på saker och ting ska man kunna kräva mer och man måste ju på nåt sätt undvika degradering till division ett. 

I dessa tuffa tider så tror jag många väntar på ett uppenbart tecken som övertygar att det är just DET HÄR som är lösningen som ger svaren på alla frågor. Jag stod och väntade på läktaren mot Malmö och återvände hem med för många frågetecken som jag förhoppningsvis kommer att få svar på senare idag. Men insatsen mot Malmö kom som ett extra hårt slag i magen - två och en halv timmes tristess var det för mig som sagt och då känns det tyvärr inte bra.

Det spelar ingen roll att man förlorar, det är sättet man förlorar på som är knäckande.

Alla måste som sagt ta tjuren i hornen för att vända på den negativa trenden - framförallt vill jag se att äldre och rutinerade spelare visar vägen. Jag vill se glöd och energi och ett smart tänk! Det är ju på inget sätt kört redan nu! 


Min förhoppning är att den dåliga insatsen mot Malmö bara var en tillfällighet - alla lag kan göra , och har rätt att göra, rejäla bottennapp lite titt som tätt och jag hoppas innerligt att man har förmågan att resa sig snabbt igen. Kommer inte vinsterna snart och en vändning så kan det sluta illa den här säsongen tyvärr. Det är mycket som står på spel och jag hoppas att spelarna sluter samman och knyter näven, använder senaste tidens kritik till tändvätska, för att bevisa oss alla att man inte är i botten för att stanna.

***
Spelarnas uppsatta mål har ju blivit en snackis - man siktar på plats sju och dit är det 11 poäng just nu. Själv har jag från början gått in med inställningen att man gör det bra om man räddar nytt kontrakt - förhoppningsvis nån placering ovanför det negativa kvalstrecket, det känns mer realistiskt.

Stundtals har man ju faktiskt spelat riktigt bra - minns t.ex. matchen mot Björklöven och då var jag helt fylld av glädje över hur man uppträdde i matchen. Man har ju kapaciteten - frågan är bara hur man ska lyckas ta fram det hela igen? 

I dagens UNT frågar man tränare Niklas Eriksson om han aldrig blir arg? Han säger att han visserligen kan visa temperament men att det inte är sådana saker som tar Almtuna till segrar och att han vill ha lugn och ro i gruppen. Och det kanske är just det som Almtuna behöver nu när det svajar rejält och man riskerar att blåsa omkull innan ens bottenplattan för framtiden är lagd? 

Lugn och ro, harmoni och inte allt för hårda ord?

***
Ikväll kommer antagligen inte allt för många till matchen mot Södertälje. Det lär framförallt bero på att Sverige spelar VM-kval samtidigt som matchen sänds på TV, men även dålig reklam för laget efter Malmö-förlusten och bottenplaceringen i tabellen så klart.

Därför känns det lite sorgligt att vakna halvsjuk på morgonen (förkylning) om man nu skulle resa sig från askan och göra en riktigt bra insats redan ikväll. Känslan säger att Uppsalapublikens tålamod börjar ta slut och då är knappt säsongen ens i gång - drygt en femtedel är spelad och mycket kan hända än. Det får vi inte glömma.

Spelarna har enligt rapport förtroende för tränarna och man tror på det som förmedlas, man vill och gör allt för att vända den negativa trenden så klart, förhoppningsvis redan ikväll.

Jag får se hur jag mår framåt eftermiddagen innan jag bestämmer om jag ska gå eller inte. Men den värsta hockey-ångesten (timmar efter Malmö-matchen) har jag lagt bakom mig och blickar nu framåt istället. Än är det inte kört som sagt! Stannar jag hemma så beror det inte på Malmö-matchen utan på att jag är krasslig.

Så hur slutar kvällens match då? Jag tror absolut att bottennappet mot Malmö inte kommer att upprepas igen iaf. Så jag sticker ut hakan och säger att säsongens första seger kommer att komma ikväll!

2-1 till Almtuna låter väl bra?

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook! 

Visa kommentarer (1)
Publiceras: 2013-10-09 19:58:07

Dinosauriernas tid

0-3 mot Malmö och fem inspelade poäng på 10 matcher, 17 gjorda mål framåt och 38 insläppta bakåt. Det är vad Almtuna lyckats med hittills den här säsongen och tränaren Niklas Eriksson vill inte använda sig av ordet kris.

Själv genomgår jag en större hockey-kris just nu. Under större delen av matchen mot Malmö tänkte jag "vad gör jag egentligen här?" och jag kan tänka mig att många fler än jag tänkte likadant. Innan jag lämnade hemmet kom lill-pojken ut till bilen och ville kramas och säga godnatt innan han skulle gå i sängs för att jag skulle åka på hockey. Så här i efterhand känns det ordentligt sorgligt.

Se på hockey... "hockey"... 

Ja vad det nu är Almtuna håller på med just nu. 

Under matchens gång kände jag mig inte ens uppgiven eller direkt nedstämd. Jag kände mig bara förskräckligt uttråkad - det var en två och en halv timmes lång plåga att se Malmö spela ut Almtuna efter noter. Man hade inte en chans på något som helst plan - hela tiden steget efter. Väldigt tröttsamt och energi-tömmande var det däremot - inte ens vid ett två mot ett läge kände jag någon nerv eftersom jag inte förväntade mig att det skulle bli mål. 

Trist.

Niklas Eriksson vill inte prata kris och det kan jag visserligen köpa - att Almtuna skulle få det svårt är det inget snack om, men när till och med den största hockeynörden av alla, dvs. jag själv, inte ens vill gå på fredagens match. Ja då är det något som är fel.

Förra säsongen fick man snåla in på alla håll och kanter för att ens lyckas få elitlicensen. Om Almtuna inte börjar hitta ett vinnande spel inom kort så kan mycket väl historien upprepa sig igen - även fast jag tror på själva grundidéen och uppbyggnaden av organisationen känns det purket. Publiken har redan börjat "svika" laget, vilket inte är så konstigt eftersom Almtuna sviker publiken genom att spela så ruskigt dåligt.

Man kan kräva betydligt mer än det här.

Dinosauriernas tid
Ta alla utvisningar t.ex. Almtuna är som ett gäng dinosaurier som tycks leva i en annan tidsålder. Man har inte på något sätt lyckats anpassa sig till de nya reglerna. När man väl åker på utvisningarna står man och stirrar på puck som ett gäng energilösa zombies i boxplay och då smäller det bakom en chanslös Erik Hanses

Tittade lite extra på hur Malmö uppträdde i boxplay igår. Man stressade och checkade hela tiden - oftast med två man tight i snabb rotation tillbaka avvaktande och aktiv grundposition. Om checkingen misslyckades var man snabbt tillbaka till stillaståendes/avvaktandes grundposition för att just avvakta, alternativt börja om i checkingen. Detta gjorde att Almtuna gjorde allt för förhastade beslut, främst i form av slarvpass (flip pass) samtidigt som man tydligt visade att man inte har en tillräckligt bra plan för hur man egentligen vill spela powerplay. 

En jämförelse - såg ni hur Malmös Björn Svensson dirigerade och snackade taktik innan tekning i powerplay? Han pekade och förklarade vart alla skulle stå - man misslyckades nästan aldrig - man kunde riktigt se glöden och energin.

Tänkt tvärtom så har ni Almtunas powerplay.

Man brukar ju snacka om att ha tålamod och det kanske är det därför Eriksson inte vill använda sig av ordet kris? Jag måste säga det att jag beundrar Almtunas tålamod med att matcha Daniel Hermansson, Jimmie Kraft och Sebastian Höglund tillsammans med Erik de la Rose och Simon Löf i powerplay, detta även fast man inte ens varit i närheten av att skapa något som helst farligt framåt. 

Det är stort - näe, in och kör bara grabbar! Tålamod! Det lossnar!

Whatever...

Jag ifrågasätter coachingen av laget just nu. När det uppenbart inte fungerar och man är totalkörda i matchen. Varför ger man då inte de hetaste spelarna mest speltid generellt men även i t.ex. powerplay? En sak ska man ha klart för sig att de hetaste spelarna igår var Victor Rollin Carlsson tillsammans med Sebastian Hartmann och Emil Ripstrand, båda född 94. 

Grabbarna hängde med bra i tempot och hittade varandra hur bra som helst och hade inga som helst problem i det fysiska spelet. Jag kan förstå och köpa idéen om att matcha in yngre spelare i långsam takt, men när de yngre förmågorna till och med visar vägen, varför skickar man inte då signaler till övriga energilösa zombies att "det ni gör just nu duger inte!"

Åldern spelar ingen som helst roll i de här sammanhangen, ska man vinna ska dom bästa spela. Så enkelt är det - varför vågar man inte markera? Man har ju hört historier om NHL-tränare som matchat en hel femma med backar för att just bara markera. I Almtuna kör man uppenbarligen på med stort tålamod, ett tålamod jag och många fler däremot börjar tappa nu och det kommer också att märkas på fredag när 400 - 500 pers kommer till hallen.

Som jag skrev tidigare. Det är säkerligen fler än jag som börjat tänka "vad gör jag egentligen här?". Jag har ju visserligen turen att inte behöva betala inträdet till matcherna i och med att jag har pressleg. Men inte en chans att jag skulle betala för att se det jag såg igår i varje fall - det tog inte lång tid innan jag började bry mig mer om Malmös galler-juniorer än Almtunas energilösa zombie-spel.

Jag är uttråkad men hoppet lever
En tröst i mörkret är dock att jag fortfarande tror på omstruktureringen man gör i organisationen som, ja detta ska vi komma ihåg, är alldeles för ung för att vara framgångsrik just nu. Man har slängt ihop allt lite väl snabbt och det verkliga resultatet lär man få se om flera flera år då man får jobba vidare på konceptet.

Men trots det så man måste ändå kunna kräva mer än detta på den här nivån samtidigt som man tar sig en titt på spelarmaterialet, som dessutom enligt egen utsago, ska vara bättre tränade än aldrig förr. Tränad hur som då kan man ju undra? Någonstans på vägen kanske man glömde bort att träna ihop sig på is också?


Jag frågar mig hur det står till med grundspelet? Stundtals har det ju sett bra ut, så varför såg det då ut som det gjorde igår, men även i många andra matcher kan man ju undra? Är det så enkelt att Almtunas spelare inte håller måttet? Visserligen saknades några spelare, men samtidigt frågar jag mig hur mycket egentligen Almtuna anpassar sig till motståndarnas spelupplägg? Spelar man sitt eget spel så att säga? 

Jag vet inte, jag har inga svar. Men jag kräver en uppryckning!

Det känns som om att det är någonting som bromsar kreativitet och fantasi just nu och frågan är om det "bara" handlar om dåligt självförtroende? Stämningen tycks ju ändå vara helt ok i truppen så vad är det då?

Kanske är det så enkelt att laget saknar en klockren första femma? Frälsaren Daniel Hermansson tycks inte kännas igen på något plan - gårdagens slagskott två meter utanför mål säger väl det mesta. Andra rutinerade spelare, som t.ex. Jimmie Kraft - har kraften helt tagit slut eller? Kan inte förstå varför han gång på gång misslyckas när han uppenbarligen ändå har mycket hockey i sig? Kraft är en väldigt osmart spelare just nu. Onödiga utvisningar är t.ex. ett bra bevis på detta - man blir ju knappt ens förvånad när han sätter sig i utvisningsbåset. För detta belönas han med att spela powerplay. 

Ja herre min gud. 

Det är nog dags att man börjar inse allvaret vart man är på väg att hamna just nu - alla spelare måste ta sig en rejäl blick i spegeln och börja inse vad det är man håller på med och vilket ansvar man har på både individuell och kollektiv nivå.

Börja om och tänk rätt
Det är många som undrar varför jag inte skrivit på ett tag och det har en ganska enkel förklaring. Det är mycket sjukdomar på jobbet, man måste täcka upp för varandra och jobba extra hårt och fokuserat för att lyckas fullt ut. Vid sådana tider har man knappt tid till att göra det man själv egentligen ska eller måste göra - man jobbar dubbelt och man hamnar efter - tid man får ta in på kvällarna efter man lagt två ungar och då är man inte pigg vill jag lova. Men trots det så måste jag hitta energin.

Därför vad har jag för val? Det finns inte en chans i världen att jag går och lägger mig för att sedan känna att jag inte gjorde allt i min makt för att lyckas tillsammans med mina elever.

Om jag t.ex. ska undervisa om nationella minoriteter utgår jag inte enbart från en lärobok - jag läser igenom forskningsstudier, kollar in dokumentärfilmer, nyhetsartiklar och fakta från alla håll och kanter för att göra innehållet extra intressant och lärorikt - jag tar reda på vilka som kan tänkas besöka klassen för att visa verkligheten som den faktiskt ser ut - jag lämnar ingenting åt slumpen eftersom jag vet vilka mål jag måste uppnå tillsammans med mina elever, så varför inte bidraga med allt man har, kan och lite till på det? 

Detta är mitt jobb, ett kall som kräver enorm energi och engagemang på alla plan.

Förberedelser är enormt viktiga då man har ett uppsatt mål - detsamma gäller spelarna i Almtuna just nu. Man får inte komma till en match och inte vara mentalt förberedda att inte ta kampen - jag skiter totalt i om man förlorar, bara man gör det på rätt sätt. Jag kräver mer från tränarsidan och spelarna - lite aktivitet i båset skulle inte direkt skada? Ligg på spelarna - ris och ros, coacha aktivt, bänka spelare och visa att man BRINNER för det man gör! När Jonas Rönnqvist skrek sig röd i ansiktet så var det av passion och kärlek till jobbet.

Jag saknar energi. 

Jag saknar kampen och offerviljan.

Trots det ser jag ändå framtiden.

Vill ge ett stort tack till "Sebbe" och "Ripan" som ändå får ett gammalt hockeyhjärta att ticka vidare trots all tristess - låt oss inte glömma att jag håller på två bottenlag. Dessa gossar gör dock att jag ändå ser ljuset i tunneln och att allt det som händer just nu ändå har en mening. Grabbarna tar ingenting för givet och gör allt i sin makt för att visa att man duger, det är stort för mig. 

Framtidens Almtuna som sagt...

Inte dinosauriernas Almtuna.

Återigen, man måste tänka långsiktigt. Men trots det måste man ändå överleva - frågan är bara hur?

Visa kommentarer (4)
Publiceras: 2013-09-30 21:23:18

Emil Sandin lämnar laget

Ett rejält bottennapp mot Asplöven följdes upp med en stark insats mot Rögle som resulterade i ännu en inspelad poäng - dock lyser trepoängarna med sin frånvaro och frågan är hur pass orolig man bör vara över att Almtuna inte tycks kunna producera tillräckligt bra framåt? 

Klart är i varje fall att det mesta talar för att den otroligt svaga insatsen mot Asplöven bara var en tillfällighet (...?) i och med att man snabbt var på benen igen mot Rögle. Om jag fortsätter att kommentera Asplöven-matchen mer kommer jag göra en Mora och slänga datorn i golvet. Nöjer mig med att säga att det var länge sedan jag svurit och vridit mig i smärtor över en sån dålig insats på väldigt väldigt länge.

Men åter till det där med att producera framåt - man skapar lägen men det tycks saknas tillräckligt god kvalitet i laget för att göra någonting åt det. Om man ska vara snäll så kanske man kan skylla det hela på att säsongen är ung och att alla spelare inte kommit igång än, men men... Hur länge ska man behöva vara snäll då?

Hur stort ansvar har en kille som t.ex. Daniel Hermansson i ett sånt här läge? Kan man ifrågasätta hur man väljer att ställa upp laget vid nedsläpp? En linje man kört på är att matcha Johan Berggren mot motståndarlagens första-line, allt för att trötta ut. Men är det den rätta vägen att gå? Minns de gamla goda dagarna när Almtuna hade en av seriens bästa fjärdekedjor...

***
Som jag skrev i föregående inlägg så lutar det mot att Emil Sandin lämnar laget och det blev också klart idag att det inte blir aktuellt med någon utlåning till Arlanda Wings. Antar Sandin vill satsa på någonting annat då han kört fast i Almtuna. 14 assist och inget mål på 51 matcher är alldeles för svagt för en fortsättning och förhoppningsvis lyckas han bättre i någon annan klubb.

Eftersom båda parter är överens om att bryta kontraktet så antar jag att det kommer att frigöras lite pengar i spelarbudget - kommer man att värva nytt eller kommer man att täcka upp med folk som varit på utlåning? Joakim Högberg har t.ex. visat att han är mer än väl duger i hockeyallsvenskan. Hur som helst så tror jag ändå att man kan sluta drömma om spetsvärvningar framöver om det även i fortsättningen dyker upp runt 800 personer på en hemmamatch. 

Ja herre min gud. Jag förstår att innebandy, fotboll och basket är fin fina sporter och att det är trevligt inne i en varm hall. MEN KOM IGEN!!! Hur är det ens möjligt att enbart runt 800 personer dyker upp till en hemmamatch i Gränbyhallen?

Uppsala slutar aldrig att förvåna mig...

***
En kille som höjt sig både ett och två snäpp och säkerligen tagit till sig av kritik från alla håll och kanter är Jimmie Kraft som rykt upp sig rejält de senaste tre matcherna. Om det också börjar lossna i produktionen kan man ju åtminstone nästan börja tro på att något mål också kommer att börja trilla in i kassen framöver.

***
I mina ögon gjorde Erik Hanses sin "riktiga" debut mot Rögle och räddade 30 skott. Hoppas han kan fortsätta i samma stil framöver, att säkra bakåt brukar i regel alltid vara prioritet #1 för tränarna...

Eller ja, det beror väl på vilken tränare man frågar. Janne Karlsson och hans serieledande Karlskrona inledde säsongen med att tänka helt tvärtom - låt oss prioritera framåt i första hand så kan vi tänka på resten senare resonerade han...

Karlskrona leder serien med 18 inspelade poäng efter 7 omgångar. Man har gjort 29 mål framåt och släppt in 7 bakåt. 

Almtuna ligger sist på 4 inspelade poäng. Framåt har man gjort 14 mål samtidigt som man släppt in 26 mål.

Lagen möts den andra oktober... 

hrrrrrrrrrrrr....

***
På återseende.

Detta inlägg kan ni OCKSÅ kommentera på hockeykoll på facebook!   

Visa kommentarer (7)

BLOGGARE







E-post: unthockey@hotmail.com
Ålder: 32.
Familj: Mamma, pappa, bror samt flickvän Ida.
Bor: Uppsala.
Är: I regel trött efter jobbet.
Lyssnar på: Det varierar, men David Bazan är ett geni!
Läser: Nördig faktalitteratur och deckare.
Styrka: Kan skratta med gott samvete åt alla som halvt slår ihjäl sig på AFV .
Svaghet: Spenderar för lite tid vid diskhon och dammsugaren är inte min bäste vän.
Gör: Jobbar som lärare, är musiker, kör radiostyrda flygplan och älskar hockey.
Gillar: David Brent är min idol!
Stolt över: Alla förmågor som vågar gå sin egen väg.

 

Seriebloggen

Svart humor på vit bakgrund. Se fler på Isabelle Söders blogg »