UNT.se

Ni kanske trodde att det bara är på tecknade filmer och Charlie Chaplin som brukar snubbla på bananskal? Så är inte fallet. På Ica Maxi i Södertälje har man faktiskt slutat med att dela ut gratis bananer i fruktdisken, p g a att tre kunder har halkat på bananskalen och slagit sig. Om detta var USA så hade en stämningsansökan inte varit långt borta, nu fick ICA-handlaren dock nöja sig med några surt muttrande kunder och ett par blåmärken på sitt samvete.
Visste du förresten att Svenskarna är, bortsett från producentländerna, det näst mest bananätande landet i världen? (Finland ligger ännu högre.) Bananer är importerade, ofta mycket hårt besprutade, och fraktas i kylbåtar som är mycket energikrävande att driva. Mitt råd; Unna dig ekologiska bananer något tillfälle i bland, och ät äpplen eller apelsiner till vardags.

Sitter du ner just nu? Ställ dig genast upp, du svävar i livsfara!

En ny Australiensisk studie visar att de som sitter mer än 11 timmar per dygn löper 40% större risk för att dö i förtid än de som sitter max fyra timmar per dygn. Lite orättvist kan man tycka, eftersom alla kockar, brevbärare och byggnadsarbetare som har aktiva jobb får 8 timmar "gratis" aktivitet, medan kontorsmurvlarna får jobba hårt för att inte komma över 11 timmar per dag. 

Som de flesta andra nya rön så väljer jag även här att ta nyheten med en nypa salt, men faktum kvarstår att en aktiv livsstil med många cykelturer och promenader gör betydligt större nytta för både vikten, ämnesomsättningen och blodfetterna, än att sitta framför en dator 8 h per dag och sedan svettas lite på gymmet några gånger i veckan. Nog skrivet, nu ska jag ut och ta en promenad.

Idag publicerade DN en rapport som visar att närproducerad mat inte alltid är det klimatsmartaste valet. T ex färsk svensk broccoli kan ha högre klimatpåverkan, då den har odlats i växthus, än fryst importerad broccoli från sydamerika som frilandsodlats under optimala förhållanden och fraktats med båt till Sverige. 

http://www.dn.se/ekonomi/narodlat-inte-alltid-det-basta

Att handla närproducerat kan göras av många olika orsaker, t ex som att stödja det lokala näringslivet eller för att Sverige har bättre produktionsförhållanden och hårdare djurhållnigskrav än många andra länder. Idag blir världens matproduktion allt mer globaliserad. Själv tycker jag att det är viktigt att i viss mån stödja den svensk produktionen. Kanske inte för att det är det klimatsmartaste valet i alla lägen, men för att jag tycker att det är viktigt att vi inte bara lägger vårt öde i andra länders händer.  

Men faktum kvarstår att det viktigaste för klimatet och miljön är inte var maten produceras utan hur den produceras. Och detta innebär ibland att det är bättre att köpa frysta importerade grönsaker än svenska färska. De bästa matvalen du kan göra för klimatet är:

• Ät mindre kött 

Oavsett om det är producerat i Sverige eller så så krävs mycket energi och foder för att föda upp kött. Det vegetariska alternativet är nästan alltid det klimatsmartare valet, oavsett var i världen det är odlat.

• Ät efter säsong

 När svenska grönsaker inte är i säsong så odlas de i växthus, vilka har hög klimatpåverkan. Passa på och njut av dessa under sommarhalvåret och köp svenska rotfrukter, lök, potatis och kål under vinterhalvåret.

• Undvik flygimporterad mat 

Ju kortare hållbarhet, desto snabbare resa. Det innebär att kaffe och socker som har lång hållbarhet har båtfraktats, vilket har låg klimatpåverkan. Dessa varor kan ätas med relativt gått klimatsamvete. Däremot de importerade färska sockerärtorna, jordgubbarna och avocadon har kort hållbarhet och måste därför flygfraktas, vilket har 600 ggr högre klimatpåverkan. Om du följer det föregående rådet "ät efter säsong" så kommer du automatiskt inte köpa flygfraktad mat. Men för de där speciella tillfällena när du vill unna dig något extra; välj det frysta/ konserverade alternativet.     

Närproducerad frukost direkt från grönsakslandet. (Bilden är tagen i höstas, när det var säsong för svensk sallad, mynta och rädisor.) 

Vem säger att skolmaten är äcklig?  (Det kanske ingen säger längre förresten, det var ett tag sedan jag gick i skolan.) Hursomhelst, om det finns några skolmatsskeptiker kvar där ute så kan jag varmt rekomendera ett besök till Rosendahlsgymnasiet i Uppsala, där jag idag gjorde ett kulinariskt studiebesök. 

Vegetarisk moussaka med spenatsallad, kikärtsröra, ostsallad och coleslaw. Himmelsk gott och fantaskiskt prisvärt, (40 kr inkl sallad och bröd.)

Att vara vegetarian i början av 00-talet på Kumlagymnasiet har lämnat mörka minnen av proteinfattiga fil- och flingorluncher och microvärmda selleribiffar.  

Det är därför jag nu med stor stolthet kan meddela att skolmaten har fått revanch! 

Har du ibland svårt att prioritera när du köper ekologiskt? Här kommer naturskyddsfföreningens tips på miljövärstingarna där det är extra viktigt att välja eko:

 Kaffe

På kaffeplantager används ett av världens farligaste bekämpningsmedel som varit förbjudet länge i Sverige och EU. Det skadar - och dödar - både natur, djur och människor. Välj ekologiskt kaffe så gör du stor nytta för en liten kostnad. 

Bananer och vindruvor

Två frukter som är riktigt hårt besprutade. På bananodlingar används extremt miljöfarliga bekämpningsmedel som ger arbetarna och deras barn nervskador. Och vindruvor, med sina tunna skal, kan innehålla rester av flera kemiska bekämpningsmedel. I ett EU-stickprov på ett paket russin hittades till exempel rester av 26 olika bekämpningsmedel. Om du inte hittar ekologiska bananer, vindruvor, russin eller vin kan det alltså vara en idé att välja något annat.

Mejeriprodukter

För några kronor extra kan du få mejerivaror som gör stor nytta både i Sverige och i andra delar av världen. På hemmaplan bidrar du till friskare vatten, gladare djur, mindre gifter och att fler fåglar och blommor trivs. Och i länder som Brasilien behöver ingen regnskog skövlas eller natur och människor förgiftas för att svensk boskap ska få billigt foder.

Kött

När du äter kött är det bäst att välja ekologiskt, av samma anledningar som för mejeriprodukterna. Finns inte ekologiskt, så är kött från svenska djur som betat utomhus ett alternativ. Men det viktigaste av allt är faktiskt att käka mindre kött överhuvudtaget.

Potatis

Här gör du också en stor insats för en liten slant. Potatis är den gröda som besprutas mest i Sverige. Skurken nummer ett är King Edward - en kung som borde störtas!

http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/ata/5-varstingar/

Den internationella trenden i matbutikerna växer sig allt starkare. Hyllan med världsmat har börjat ta plats och synas. Från att ha varit förpassad till en liten förtryckt hylla med några ledsna burkar med inlagda vinbladsdolmar och feferoni längst bak i butiken, har den nu gått förbi både mejerikylen och diskmedlet, och börjar nu ta upp kampen om platsen i butikens hjärta -tacohyllan. 

http://www.dn.se/ekonomi/varldsmaten-tar-storre-plats-i-butikerna 

Skämt åsido, men svenskarna har onekligen börjat vidga sina vyer på den kulinariska kontinenten. Och det handlar inte längre bara om sushi, thaiwok och indisk gryta längre. Idag kan man fynda både koreansk kimchi, kanderad ingefära, syrade grönsaker, japansk omelettmix och polska korvar i nästan varenda närbutik.

En spontan tanke kring detta är att det är dåligt ur klimatsynpunkt, eftersom det innebär att vi importerar mat. Må så vara, men transporten är oftast en mycket liten del i råvarans totala klimatpåverkan. Det viktigaste är inte var maten produceras, utan att den produceras (och fraktas) på ett sätt som är hållbart både för miljön och för människorna som arbetar i produktionen. Dessutom är en av de största insatser du kan göra för klimatet idag är att minska på köttet. Många av matkulturerna vi börjar införa innehåller betydligt mindre kött än vad vi traditionellt äter i Sverige idag.

Själv brukar jag hämta inspiration från världens olika kök, använda svenska råvaror. Det brukar kunna bli ganska utmanande och en kul twist på annars väldigt traditionella råvaror. Har ni någon gång testat att göra falafel på gula ärtor?  

Vårblommorna slår ut och matlaget prunkar!
På (kanske) årets varmaste dag, i onsdags gick det första utomhusmatlaget av stapeln. Denna gång fick vi ge oss ut på en kollektiv vallfärd ända bort till Ulltuna, men det var det definitivt värt.
Mustig grönsaksratatulle, bönsallad, saltvattenrostad pumpafröblandning och nybakat bröd väntade, till tonerna av… jag vet inte riktigt vad men bra var det.

Överviktiga svenskar köper bantningsprodukter- och tjänster för över 320 miljoner kr per år. DN har gjort en granskning av de vanligaste aktörerna på marknaden. De företag som undersökts är Allévometoden, Viktväktarna, GI-viktkontroll, Itrim, God balans, Prenet, Viktklubb.se, Camebrige viktprogram samt Xtravaganza.

http://www.dn.se/livsstil/halsa/bantningsforetagen-har-svart-att-bevisa-effekten 

Vid en närmare granskning så visade det sig att endast hälften av de undersökta företagen hade något som helst belägg för vad de påstår i sin marknadsförning. Vissa hävdar att de inte gör några uppföljningar på sina klienter eftersom de "inte har tillgång till återförsäljarnas kundregister". 

Vad som är viktigt att komma ihåg när det gäller dessa bantningsmetoder är vad som faktiskt ger långsiktiga förändringar. Även om en metoder faktiskt håller vad den lovar och "du går ner 10 kg på tre veckor", så spelar det kanske ändå inte så stor roll om du ändå är tillbaka på samma övervikt om ett år igen?

Mitt råd:

Skippa quickfixen och investera lite extra tid i en långsam metod som faktiskt håller. Ju långsammare viktnedgång desto enklare blir det både för kroppen och aptiten att anpassa sig, och desto större chans är det att viktnedgången håller livet ut. 

Apropå förra veckans blogginlägg om kreativ djuranvändning, där man i Göteborgs innerstad använde frigående grisar som ekologisk plöjningsmetid. I den franska byn Pince, har man nu infört en något udda lösning på problemet med för mycket hushållsavfall. Alla hushåll i byn erbjuds nu två gratis hönor för att ta hand om hushålets organiska avfall. Enligt borgmästarens beräkningar ska hönorna konsumera 150 kg avfall vardera, samt dessutom försörja respektive hushåll med 200 ägg per år. 

Jag tycker att det är kul att den stora livsmedelsindustrin från början sågs som ett så otroligt stort framsteg, men att det nu dyker upp allt fler exempel där folk går tillbaka till hushållnings- och produktionsmetoder vi själva använde för 150 år sedan. Jag tror det bästa är att försöka hitta en bra balans mellan storskalighet och "gör-det- själv." 

Idag har DN granskat de tre vanligsta ätmönstren samt hur de påverkar viktnedgång. 

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/farre-kolhydrater--da-minskar-vikten-snabbt 

1. Mindre kolhydrater.

(En del av potatisen är utbytt mot bönor och en fet sås. Obervera att detta är inte LCHF, vilken innehåller extremt lite kolhydrater.) DN:s slutsats: Lågkolhydratdieter kan vara effektiv om du vill gå ner snabbt, men den är betydligt dyrare och dålig för miljön då den innehåller mycket kött. Den förbjuder även många livsmedel och kan bli långtråkig under en längre period.  

2. Mindre fett

(Såsen är utbytt mot två skivor knäckebröd.)DN:s slutsats: Bra om du vill gå ner i vikt om du fortfarande vill kunna äta mycket pasta, ris, potatis och bröd. Man måste dock hålla koll på kalorierna.

3. Medelhavsdieten

(Såsen är utbytt mot olja och oliver.) DN:s slutsats: Varierad diet som har mycket vetenskapligt stöd för sina hälsovinster. Även bra för diabetiker men man måste hålla koll på kalorierna. 

Elsas slutsats: 

I slutänden kunde man inte säga vilken diet som var bäst. Testgrupperna gick ner ungefär lika mycket på alla dieterna. Inte helt oväntat så fanns däremot det stora individuella skillnader mellan testpersonerna. Vissa är mer känsliga för kolhydrater, vissa har svårare för att äta mycket fett. För min del skulle det inte fungera att förbjuda några livsmedel. Jag älskar mat, och för mig är variationen viktig. Men vi fungerar alla olika, och huvudsaken är att du hittar ett sätt att äta som fungerar bra för dig. 

9000 svenskar opereras varje år för att reducera större delen av magsäcken till en liten ficka, och exkluderar möjligheten att någonsin kunna äta normalt igen. Från och med nu är det 2 dl mat, 6 gånger om dagen som gäller. Efterfrågan av en Gastric Bypass ligger på 10 000 - 15  000 personer årligen, och nu har kritik riktats mot sjukvårssystemet p g a för alltför snäva urvalskriterier. Idag måste man ha en BMI på 35 för att få genomgå en magsäcksförminskning.

http://www.dn.se/livsstil/halsa/kritik-mot-urvalsmetod-for-fetmaoperation  

Jag vet att Gastric Bypass, har hjälpt många kraftigt överviktiga individer att få ökad livskvalité, bättre hälsa och någorlunda normala liv. Men jag kan ändå inte låta bli att fundera; har det blivit en quickfix?I och med en stadigt ökande fetma så har även förekomsten av GP-operationer ökat drastiskt. Jag tror att det är viktigt att poängtera att GP verkligen är en sista utväg, inte en quickfix. 

Och när problemet har gått så pass långt att en Gastric Bypass är enda utvägen, gör vi verkligen tillräckligt för att vi inte ska hamna där?

Varannan svensk man och var tredje kvinna i är idag överviktig, och medelsvensson köper idag kläder i en storlek större än på 80-talet. Fetman kostar idag samhället 20 000 000 000 kr per år, vilket mostvarar driften av alla sjukhus i hela Stockholms län under ett helt år. 

Viss övervikt är genetisk, och forskarna har hittills hittat ca 30 olika gener som gör människor extra känsliga för att drabbas av övervikt och fetma. Förekomsten av fetmaneger är dock inte i närheten av att motsvara den höga förekomsten av övervikt hos den befolkningen.  I även om övervikt är ett komplext problem, där både fysiska, psykiska, genetiska, kulturella och socioekonomiska faktorer kan vägas in, så är i slutänden ekvationen ganska enkel; vi äter för mycket och rör oss för lite. 

Just nu har DN en artikelserie om den svenska fetmaepidimin och dess konsekvenser. 

Jag kommer att följa den här på bloggen. 

http://www.dn.se/livsstil/halsa/fetare-och-fetare--med-trasiga-knan  

Organisationen Stadsjord i Göreborg har precis satsat på en något okonventionell metod för att bruka jorden i stadsodlingarna; grisar. Tanken är att grisarna ska böka upp jorden, istället för att plöja den med maskiner, och på så sätt få en mer ekologisk och klimatsmart markanvändning.
Vi får väl se hur effektiv plöjningen blir, men onekligen en kul idé.

En ny studie visar att knappt hälften av alla skolor når upp till målet att servera näringsriktig skolmat enl. livsmedelsverkets rekommendationer. Endast 6,3 % av skolorna uppfyller kraven för D-vitamininnehåll, fettkvalitet och fibrer. Oavsett om du går i skolan eller ej så är det viktigt att tänka på att få i sig alla näringsämnen. Om du bara äter varierat, och äter grönsaker till varje måltid så brukar det inte vara några problem att komma upp i de rekommenderade mängderna. Om du ändå är orolig så kommer här en liten hälsoskola:

Fibrer

Fibrer finns i frukt, grönsaker, grovt bröd, musli, hela gryn samt linser och bönor. Såhär får du i dig fibrer: Se till att få i dig 500 g frukt och grönt om dagen, ät en knäckemacka till varje måltid och byt ut köttet mot en helvegetarisk måltid några gånger i veckan. 

Fettkvalitet

Enkel- och fleromättade fetter har högre kvalitet än mättat fett, eftersom de innehåller mycket fler vitaminer, mineraler och livsnödvändiga fettsyror. Du kan själv förbättra din fettkvalitet genom att äta mindre friterad mat, chips, kakor, choklad och feta mejeriprosukter, samt öka intaget av avocado, nötter och frön, fet fisk och vegetabiliska oljor som raps- och olivolja. 

D-vitamin

D-vitamin är ett av de svåraste näringsämnena att få i sig då det endast finns i ett fåtal livsmedel, som ägg och fet fisk. Huden kan dock producera eget D-vitamin när vi vistas i solen. Unna dig själv en extra stund i solen de dagar det är fint väder -men glöm inte solskyddsfaktorn!   

Har du någon gång funderat på att det vore kul att lära känna sina grannar lite bättre, men inte hittat ett bra tillfälle? Här kommer dagens interagera-med-grannarna-tips:
Börja att försöka baka en Foccatia för att imponera på matlaget. 20 min innan matgästerna anländer, precis när du ska stoppa in den i ugnen inser du dock att ugnsluckan har gått sönder. Storma därefter i panik ut i trappuppgången och ring på alla dörrar i huset tills någon vänligt sinnad själ öppnar och låter dig använda deras ugn.
Bjud därefter in grannen på lite Foccatia och grönsaksgryta, och vips så har du plötsligt en ny kompis i trapphuset.

Tänk på det alla ni som går på lågkolhydratdieter; -bröd förenar människor!

Idag importeras 60 % av allt kraftfoder som används till Svensk djuruppförning. Detta kraftfoder består oftast av GMO-soja, vilken odlas på marker där man skövlat regnskog för att ge plats för sojafälten. Sojan besprutas sedan med farliga kemikalier och skördas med stora diselslukande fordon. Allt detta ger en mycket hög klimatpåverkan på det kraftfoder vi använder för att producera vårt "Svenska" kött.

Enligt LRF:s ordförande Helena Jonsson skulle vi dock kunna odla betydligt mer eget kraftfoder här i Sverige, med lägre miljöpåverkan. Idag utgörs stor del av kraftfodret av soja och majs, men vi skulle lika gärna kunna producera det av åkerbönor samt ärt- och oljeväxter som vi kan odla här i Sverige.

http://foodmonitor.se/index.php/forskning-a-ingredienser/2-forskning-a-ingredienser-/1275-lrf-svenskt-protein-kan-vaexa-kraftigt

Att föda upp 1 kg kött kräver fortfarande 10 ggr större åkerareal än att odla 1 kg bönor att göra biffar på, så helt klimatsmart blir det aldrig. Men det är i alla fall ett litet steg i rätt riktning.

Igår var jag på Sabis i Stockholm och utvärderade klimatmatsföreläsning av Maja Söderberg, med efterföljande strategimöte i en inomhusträdgård på Ekoteket. Jag är nu officiellt med i team klimatmat http://klimatmat.se, och tillsammans ska vi göra världen till en bättre plats.  

Majas senaste kokbok och klimatsmart pausfika med morotsjuice och muffins med pumpafrön.

Har du möjligtvis ett par jeans hemma i garderoben som du råkade impulsköpa på rean förra året, men som egentligen var i fel färg? En favorittröja som råkade krympa i tvätten? Eller kanske den där julklappsklänningen som du aldrig använt eftersom den var en storlek för liten? Du är sannerligen inte ensam om detta.
Runt om i Svenska garderober ligger hundratusentals plagg som allt för sällan får se dagens ljus på grund av att de har fel färg, fel snitt, fel storlek eller vars rätta bärtillfälle helt enkelt aldrig uppenbarar sig. Klädindustrin som varje år omsätter miljarder, drabbar både miljön och människor hårt genom att förbruka mängder av råvaror och kemikalier i dåliga arbetsmiljöer. Samtidigt shoppar svenskar allt mer, trots redan överfyllda hyllor och garderober.

Klädshopping är inte särskilt klimatsmart, men det finns roligare, billigare och betydligt miljövänligare sätt att förnya sin garderob. Ett sätt är att handla second hand på t ex Myrorna, Stadsmissionen, Röda korset eller Emmaus.

Ett annat sätt, vilket dessutom är helt gratis, är att gå på klädbytardag. Klädbytardagar brukar arrangeras emellanåt i de flesta städer. Det fina med klädbytardagar är att man inte bara kan fynda nya fina saker till garderoben, men man blir även av med den där klänningen som man fick i julklapp men egentligen var lite för liten, och de där jeansen man råkade impulsköpa sina gamla kläder som man har tröttnat på.

Den 21 April arrangerar Naturskyddsföreningen klädbytardagar på 60 orter i Sverige. Här kan du hitta klädbytardagen närmast dig: http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/aktuellt/evenemang/kladbytardagen/kladbytardagar-pa-din-ort/

Själv kommer jag att stå och hänga på låset kl 12, utanför Grand i Uppsala på Lördag. Vi ses där!

Efter ett intensivt påsklovskollo, varvat med fina naturupplevelser i Fiskeboda, är jag äntligen tillbaka i Uppsala.

Ett naturskönt fiskeboda.

Härligt att vara tillbaka i bloggosfären igen! Nu sitter jag på tåget till Stockholm, för en gemensam föreläsning om klimatmat tillsammans med kokboksförfattaren Maja Söderberg. Imorgon får ni se hur det gick.

Nu blir det ett nytt litet uppehåll, till förmån för ett 2-dagars påsklov och sedan en veckas påsklovskollo i Fiskeboda. 

Vi ses igen den 15 april, när jag är tillbaka i Uppsala och till mitt trådlösa bredband igen.

Glad påsk!

Återanvänd resterna, beställ inte hem för mycket råvaror, förvara rätt sak i rätt temperatur och erbjud alltid gästerna en doggybag. Det är några av naturvårdsverkets nya klimatsmarta råd till restauranger.

Idag slängs ca 100 000 ton mat per år i krogbranchen. Detta är förvisso bara en sjättedel av de mängder mat som slängs hemma i de svenska hushållen, men det är fortfarande varken ekonomiskt- eller miljömässigt hållbart. I kampen för minskat matsvinn måste vi alla hjälpa till! Som konsument kan det handla om att göra en soppa på gårdagens överblivna potatismos. Som lärare- eller skolelev kan belysa vikten av att inte ta mer mat än du orkar äta upp i skolbespisningen. Som Kock kanske du kan se över beställningsrutinerna och inte lägga fram för mycket på salladsbuffén under slutet av lunchen. Och som restaurangägare kan det räcka med något så enkelt att köpa in "doggybags", och erbjuda de gästerna som inte orkar äta upp allt de fått på tallriken, att ta hem resterna.

Välkommen in bakom kameran inför min krönika i nästa nummer av REKO MAT. Tema balkongpicknick och vårkänslor dominerade denna kalla lördag i mars. En liten efterhandskonstruerad balkongodling samt en förkyld Elsa, efter 3 timmar på balkongen framför kameran i sommarkänning fick det bli. Men det var det värt, för fint blev det minsann! Slutresultatet kan ni se i när nästa nummer av REKO MAT kommer ut i maj.

Under några timmar förvandlades mitt vardagsrum till en odlingsverkstad.

Efterhandskonstruktion av hemodlade solrosskott.

Och picknicken förstås…

Stockholms landsting har tidigare fått mycket kritik för sjukhusmaten som levererats, lagad, nerkyld, uppvärmd och slutligen serverad i sina svarta Cook-and-chill-lådor. Vägen från grytan till matgästen innebär tyvärr alltför ofta en betydlig förlust av doft, smak och aptitligt utseende. Nu verkar dock Stockholms landsting ha tagit till sig kritiken och satsar på klimatsmart och lagat på plats. 30 % av maten ska vara ekologisk, och genom att servera mer säsongsanpassad mat så ska även klimatpåverkan minska med 20 %. Allt organiskt material ska även bli till biogas. 

http://www.dn.se/sthlm/klimatsmartare-mat-pa-stockholms-sjukhus  

Fina ord och siffror. Men kommer detta att efterföljas? 

Allt oftare hör jag företag och organisationer strössla med uttryck som närproducerat, ekologiskt och säsongsanpassat som om det vore konfetti. För ca ett decennium sedan var det uppförandekoder, etiska företag och mänskliga rättigheter som var på tapeten. Men så vände vindarna, vi blev fruktansvärt matintresserade, och plötsligt var det ekologiskt och närproducerat vi börjar prata om. Vissa företag och kommuner är fantastiskt duktiga i att driva sitt miljöarbete, medan andra försöker rida med på en våg som styrs av andra.

Jag hoppas att Stockholms landsting är en vågmaskin, och inte ännu en slösurfare på en massiv trendvåg.

Håller det svenska folket på att drabbas av allvarlig jodbrist p g a nya kryddtrender? Kanske.
Sedan 1936 i Sverige är allt vanligt matlagningssalt berikat med jod. Detta infördes som en folkhälsoinsats, för att förhindra jodbrist hos det svenska folket. Jodbrist är mycket ovanligt, men det kan ge allvarliga bristsjukdomar som kraftigt förstorad sköldkörtel eller efterbliven utveckling hos barn. Nu befaras dock en ny epedimivåg i Sverige, eftersom det trendiga flingsaltet har blivit allt vanligare på restauranger och i de svenska hemmen.

http://www.svd.se/mat-och-vin/med-populart-flingsalt-okar-risken-for-jodbrist_6838637.svd

Men det tar inte slut här, flingsaltet har flera negativa aspekter. Förutom att saltet inte är jodberikat så leder det även lätt till överdosering eftersom man ofta tar mer av flingsaltet. Rent salt består av natriumklorid, vilket i alltför stor mängd leder till bl a annat högt blodtryck samt hjärt- och kärlsjukdomar. Idag är det lätt att överstiga den rekommenderade saltmängden, eftersom många halvfabrikat som korv, skinka, ost, bröd och frukostflingor innehåller mycket dolt salt.

Om du vill ha full koll på hur mycket salt du får i dig är det allra bästa att laga maten själv. I de lägen det inte är möjligt så innehåller nyckelhålsmärkta produkter mindre mängd salt. På maten så finns det även örtsalt som innehåller mindre mängd Natriumklorid, t ex Herbamare.

Förra veckan innebar mycket fart och fläng hit och dit. Den började ganska lugnt i Uppsala med tentaplugg och tenta under måndag -tisdag. Framåt torsdagen brakade det loss med första delen i en tvådagars matkonferens i Stockholm, följd av middag hemma hos moster i Årsta. Under fredagen ökade tempot ytterligare med en andra del av matkonferensen, snabb lunch och sedan direkt iväg till Alvik för ett 7-timmats möte med Dyraremat,nu -gänget. Tillbaka till Uppsala med sista tåget, och på lördagen nådde veckan sitt kulmen, med ett fotorepotage för REKO MAT hemma på min balkong. (Blogguppdatering från detta kommer senare i veckan.)

 Det är lustigt när man inser att den gemensamma nämnaren i en, i övrigt hektiskt och lite splittrad vardag, är linssoppa.

Onsdag kväll -lugnet före stormen, fortfarande hemma i Uppsala. Röd linssoppa med tomat.

Torsdag kväll -mitt i smeten. Middag hemma hos moster. Linssoppa på gröna linser och spenat, med utsikt över ett vackert Årstaberg.  

Fredag kväll -fart och fläkt. Ett hungrigt Dyraremat,nu -gäng svänger ihop en linssoppa med curry, purjolök och blomkål, i en kort paus mellan två skypemöten. (Tyvärr råkade soppan bli uppäten innan den han fotograferas.)  

"Keep-it" termometerna ska minska matsvinnet i Norge.

Idag slängs över 300 000 ton fullt ätbar mat i de norska livsmedelsbutikerna. (En siffra som troligtvis även skulle kunna appliceras på Sverige.) En av orsakerna till detta är att folk litar alltför blint på bäst-före-datumen på förpackningarna, och massor av mat slängs i onödan. Nu har dock en ny innovation i hållbarhetens tecken kommit ut på marknaden; "Keep-it"-termometern. Termometern sitter på förpackningen och räknar ner hur många dagars hållbarhet som återstår för produkten. Till skillnad från ett vanligt bäst-före-datum så anpassar sig termometern efter de yttre föreutsättningarna som vara utsätts för.    

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/hallbarhets-termometer-ska-forhindra-att-mat-kastas 

Vi får väl se om den även kommer till Sverige, men fram tills dess så finns det även mycket man kan göra här hemma för att få maten att hålla längre: 

• Sänk temperaturen i kylskåpet till 4 grader, så håller maten ytterligare flera dagar.
• Lita inte blint på Bäst-före-datumet. Ofta håller produkten betydligt längre. 
• Vissa butiker säljer ut mejeriprodukter med kort bäst-före-datum för halva priset. Köp gärna dessa så de inte slängs i slutet av dagen. 

Här kommer en rapportering från kost och närings konferens; Kostdagarna 2012. 

Det råder inga tvivel om att årets nya trend är FAMM - Five Aspects Meal Model. Detta är en modell man länge har jobbat med i Gythyttan och på de finare restaurangerna, och nu ska det även in i de offentliga köken. Alla aspekter av måltiden tas in, såsom rummet, mötet, produktionen, styrsystemet och stämningen. 

Låter lite flummigt om du frågar mig, men det finns ju definitivt en poäng i att den offentliga maten skulle behöva mer av det servicetänk man har i övriga restaurangbranchen.

Inledningstal av Göran Hägglund.

FAMM -framtidens skolmat.

Äpplen, torkade aprikoser, russin, solrosfön, minibiscotti och lite godis. Pausfikat får helt okej poäng på nyttighetsskalan. 

Bloggar på tåget på väg till en kostchefskonferens i Stockholm. Det kommer att bli två fullspäckade med skolmat, nätverkande, provsmakande och förhoppningsvis lite klimatsmartness. Jag håller er uppdaterade!

Sedan den hemlige kockens inträde i de svenska bokhyllorna så har det varit mycket fokus på hemlagad mat från grunden. Plötsligt har "halvfabrikat" blivit ett skällsord, förknippat med skam och skuldkänslor.

Det är viktigt att skilja på olika typer av halvfabrikat, hur "från grunden" blir  egentligen matlagningen när vi fortfarande använder halvfabrikat som pasta, bröd och krossade tomater?

Jag tror att det är viktigt att lägga ambitionen "lagat från grunden"  på en lagom nivå som funkar med livspusslet. Själv älskar jag att laga mat, och det var säkert 3 år sedan jag köpte en färdigrätt i kyldisken. Men om jag ska ha tid att plugga, blogga, föreläsa, gå på matlag och förändra världen så har jag faktiskt inte tid att baka bröd och koka egen buljong från grunden varje dag. Därför är jag glad att det finns halvfabrikat som fryst broccoli och krossade tomater som gör vardagen lite enklare. 

Kan du tänka dig att äta lever, njure eller komage? Då är du välkommen att haka på den nya heta trenden -inälvsmat.

http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/inalvsmat-kan-bli-hogsta-mode-igen

I många kulturer finns en lång tradition av maträtter som består av inälvor i olika former. Skottland har sin traditionella Haggis och i Frankrike kan du en Trippa alla Fiorentinia till lunch. (En gryta gjord på strimlad komage, tomat, vitlök och presilja.) Även i ett fattigare Sverige har vi haft för vana att ta tillvara på alla delar av djuret, och det var faktiskt inte särskilt länge sedan vi fortfarande fick med alla inälvor, prydligt paketerade i en papperspåse inuti kycklingskrovet, när vi köpte hel kyckling. 

Idag lyser dock lever, njure och bräss med sin frånvaro i köttdiskarna. Med undantag för leverpastejen som fortfarande har en given plats på många svenska frukostbord, så han inälvsmaten blivit utkonkurrerad till förmån för billiga danska kycklingfiléer och kraftfoderstinn nötfärs från Brasilien. 

I ett samhälle där vi äter allt mer kött är det varken moraliskt-, etiskt- eller miljömässigt hållbart att vi bara äter fileér och skinkor. Ett djur består även av vingar, revbensspjäll och inälvor. Jag tänker inte tvinga någon att äta inälvor, men om man äter 8 portioner kött i veckan så är det väl inte mer än rimligt att 4 av dessa består av kycklingvingar och fläsklägg, samt att en av dessa består av inälvsmat? Om du ändå bara kan tänka sig att äta filéer så kanske det helt enkelt inte är försvarbart att äta kött mer än 3 ggr i veckan?

Låga löner, osäkra anställningsvillkor, hantering av stora mängder farliga kemikalier och bekämpningsmedel utan skyddskläder. Detta är några av de problem som tillhör vardagen för en arbetare på Afrikanska- och Latinamerikanska vinodlingar. I Sverige är vindrickandet på stadig uppgång. Under 2010 importerades vin för 4,6 miljarder kronor, och boxvinets inträde på marknaden har ökat vinkonsumtionen ännu mer. 

Många av de viner vi importerar produceras i läder där arbetarna har mycket dåliga arbetsförhållanden, utan möjlighet att organisera sig fackligt, och orimligt låga löner. Värst utsatta är kvinnorna, som i snitt har 65 % lägre löner än männen.

http://www.dn.se/ekonomi/lantarbetare-betalar-priset-for-billigt-vin

Vindruvor är även en gröda som är extra känslig för skadedjur och insekter. Detta innebär att det även krävs extra mycket bekämpningsmedel och giftiga kemikalier för att hålla skadedjuren borta. När kemikalierna har uppfyllt sitt syfte hamnar de först i marken och i druvorna, och slutligen i konsumenten som dricker vinet. 

Mitt råd:

• För samvetet: - köp rättvisemärkt vin.  Det garanterar att arbetarna har fått en acceptabel lön, rättigheter att engagera sig fackligt och skyddskläder när man jobbar med kemikalier.
• För hälsan: -köp ekologiskt vin. Resterna av kemiska bekämpningsmedel samlas i kroppen och kan få förödande konsekvenser, vilka vi inte ens är medvetna om idag. 

Lyckligtvis behöver vi inte välja. På Systembolaget finns många olika sorter som är både ekologiska och rättvisemärkta. 

Nu är det slut med fisk-fusket! Det norska forskningsinstitutet Nofima har nyligen kommit ut med en mobil applikation som hjälper dig att ta reda på hur färsk fisken i fiskdisken är, samt hur länge till den kan lagras innan den blir dålig. Appen heter "how fresh is your fish", och kan laddas ner för Iphone. 

Marknaden för färsk fisk är betydligt större i Norge än i Sverige, och troligtvis så även marknaden för appen. Men jag välkomnar alla initiativ som får oss att äta upp maten innan den har blivit dålig, istället för att släga den i onödan. För vi vet ju alla vid det här laget att slänga mat är det mest oklimatsmarta som finns.

Andra knep för att slippa slänga mat i onödan är t ex att sänka tempteraturen i kylskåpet till 4 C så håller den längre. Och kom ihåg, bäst-före-datumet på förpackningen är inte lika med Sämst-efter-datum. Oftast håller produkten ytterligare i flera dagar.

Igår släpptes bomben om att rött kött ökar risken för cancer. Livsmedelsverket är inte sena med att följa utveckligen och pratar redan om att utforma kostråd om minskad köttkonsumtion. 

http://svt.se/2.22620/1.2741056/rad_om_kottatande_kan_vara_pa_vag

Idag äter den genomsnittlige svensken 85 kg kött per person och år. Detta motsvarar Ca 233 g per person och dag, vilket varken är hållbart för klimatet eller hälsan. I höstas så försökte livsmedelsverket lansera ett antal miljösmarta kostråd, vilka främjade hälsan hos både människor och miljö. Dessa kostråd stoppades dock av regeringen. De utgjorde ett "handelshinder" då de rekommenderade oss att köpa närproducerat. (Dyraremat,nu har dock publicerat kostråden i egen regi, och de finns att ladda ner på http://www.dyraremat.nu/debatt/vi-sprider-kostraden-som-regeringen-stoppade)   

Köttkonsumtionen är en av de största klimatbovarna vi har i modern tid. Den står för 18 % av våra totala utsläpp av växthusgaser, och att minska köttkonsumtionen det bästa råd jag någonsin kan ge er. Jag hoppas att livsmedelsverket gör detsamma. 

För några veckor sedan kunde vi läsa i tidningen att charkprodukter som t ex korv och skinka ökar risken för cancer. Då var det främst ingrediensen nitrit, den höga salthalten, mycket mättat fett samt vissa tillganingsmetoder, t ex grillning och rökning, var orsaken till den ökade cancerrisken. 

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/rott-kott-okar-risk-for-tidig-dod   

Efter gårdagens artikel i DN kan vi dock konstatera att även vanligt rött obehandlat kött är starkt relaterat till förekomsten av Cancer. En portion om dagen räcker för att öka cancerrisken med 13 %. I en tid då de proteinrika kött- och fettdieterna dominerar hälsodebatten så är detta mycket oroande. Att en överdriven konsumtion av nöt- och fläskkött är dåligt för klimatet är det säkerligen ingen som har missat. (Inte om ni läser den här bloggen i alla fall.) Men nu kan vi alltså även addera den negativa hälsoaspekten till minuslistan.

I samma studie upptäckte man även att nötter har en skyddande effekt mot cancer. Utöver cancerskyddet så innehåller nötter massor av nyttiga ämnen som fleromättade fetter, vitaminer, mineraler och antioxidanter. De flesta nötter är dessutom rika på protein vilket gör dem till ett utmärkt substitut för t ex nötkött. 

Både för hälsan och klimatet!

10 sockerbitar. - Det är vad en "nyttig" måltidsersättnings-shake från Nutrilett innehåller. SVT har nyligen gjort en granskning av de populäraste måltidsersättningarna som idag används av tusentals svenskar, i hopp om att bli några kilon lättare.  

http://www.aftonbladet.se/halsa/article14479651.ab 

Vill ni veta en hemlighet? 

Man kan gå ner i vikt på precis vilken mat som helst, så länge kaloriintaget är lägre än vad du förbrukar. Visst är måltidsersättningarna kalorissnåla, och om du håller dig till dem så kommer du säkerligen gå ner i vikt. Men frågan är hur länge du orkar gå runt och vara hungrig, då en måltidsersättning på 200 kcal inte kommer att hålla dig mätt särskilt länge.

Måltidsersättningarna innehåller dessutom en hel del socker och sötningsmedel. Vissa innehåller fruktsocker, som lite missledande brukar marknadsföras som ett nyttigare alternativ än vanligt socker. Det innehåller dock precis lika många kalorier som vanligt socker. Sötningsmedel, vilket också är en vanlig ingrediens, innehåller förvisso ingen energi. Däremot så triggar det igång aptiten på precis samma sätt som socker gör, så sannorlikheten att du kommer kunna upprätthålla en diet med måltidsersättningar är inte särskilt stor. 

Äter du istället riktig mat, med en varierad blandning av protein, fett och kolhydrater, mycket fullkorn och fyller halva tallriken med grönsaker så ökar du både dina chanser att få en hållbar viktnedgång och en långsiktigt hälsosam livsstil - utan att behöva gå hungrig. 

Idag är det fredagsmys!

Här kommer 4 tips på en klimatsmart tacokväll:

1. Byt ut guacamolen mot tzatziki eller vanlig gräddfil. (Avocado har kort hållbarhet och är därmed ofta fraktat med flyg till Sverige, vilket ger 200 ggr större koldioxidutsläpp än båtfrakt. Dessutom är det otroligt högt butikssvinn på avocado eftersom den lätt blir dålig.)

2. Nu under vintern så finns inte så många svenska grönsaker i säsong, så om det någonsin är okej att köpa importerade grönsaker så är det nu. Men man behöver faktiskt inte ha allt hela tiden. Välja två färska importerade grönsaker (i mitt fall blev det gurka och tomat,) och dryga sedan ut med fryst majs och svenska morötter.  

3. Byt ur köttfärsen mot soja- eller quornfärs. Testa att inte säga något till barnen. När du använder tacokrydda så är skillanden mellan vegfärs och köttförs minimal. Förutom att vegfärsen har 10 ggr lägre klimatpåverkan.

4. Om du fortfarande använder köttfärs, koka ihop en bönröra, på kidneybnor, gul lök, lite tomatkross och tacokryddor, samtidigt som köttfärsen står och puttrar. (Att minska på köttet behöver inte alltid betyda helt vegetariskt.)

Ha en trevlig kväll!

Händer det att du äter din lunch framför datorn på jobbet för att spara tid? 

Kärt barn har många namn. På engelska talar man om "mindless eating" och de mer spetsfundiga amerikanerna har myntat begreppet "Lunch Al Desko." I grunden handlar det dock om samma sak - lunch vid skrivbordet med ena handen på tangentbordet och hjärnan uppkopplad i arbete. 

Flera studier visar att de som jobbar eller sitter framför datorn samtidigt som de äter inte blir lika mätta som de personer som går till lunchrummet. Hjärnans förmåga att registrera mättnadssignaler, samt VAD vi stoppar i oss, blir betydligt sämre när vi är mentalt fokuserade på något annat. Detta leder lätt till att vi äter betydligt mer än vad vi hade tänkt. Det slinker då även ner mer onyttiga saker framför datorn under eftermiddagen, som t ex kakor och godis, som du normalt hade övervägt en extra gång innan du äter.

Så undviker du detta:

För att låta hjärnan vila och kunna fokusera även en lång eftermiddag krävs att man tar en ordentlig paus mitt på dagen. Minst 30 min men gärna en timme.

• Miljöombyte är viktigt. Gå ifrån skrivbordet och sitt helst i ett annat rum och ät din lunch. 
• Ta god tid på dig! Tugga maten ordentligt och låt själva ätandet ta minst 20 min.
• Fokusera på maten och låt inget annat distrahera dig. Prata gärna med några kollegor, men att läsa tidningen eller se på TV tar genast mycket mer fokus från maten och du är tillbaka i "mindless eating" igen.

…så ska du se att din lunch kommer att både smaka bättre och du kommer att ha mycket mer energi under eftermiddagen. 

Ni vet de där dyra lyxrestaurangerna där man kan välja sin egen hummer från ett stort akvarium, och sedan få den tillagad på plats? I Tyskland har hemsidan "Meine kleine farm" dragit konceptet lite längre. Meine kleine farm är en grisfarm där kunderna kan se bilder av grisarna på nätet och rösta på vilken gris de vill äta. Sidan tillhandahåller även uppdaterad information om hur grisarna mår. Den vinnande grisen slaktas och blir till korv och andra charkprodukter. 

Visst ska man vara medveten om var maten kommer ifrån, men är "ju mer spårbarhet - desto bättre?" Eller börjar det här bli på gränsen till makabert? Jag kan inte riktigt avgöra själv. 

http://www.meinekleinefarm.org/schweine

http://foodmonitor.se/index.php/bransch-a-produktnytt/1-bransch-a-produktnytt/1359-tyskland-vaelj-exakt-den-gris-du-vill-aeta

En ny studie har gjorts i Lund på ekologiska jordgubbsplantor och deras samspel med binas  pollinering, (vilket är en förutsättning för att plantan sedan ska bära frukt.) Det visade sig att 45 % av de ekologiska jordgubbsplantorna, vilka odlats utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel, blev naturligt pollinerade och beefruktade av vilda bin. De icke ekologiska jordgubbsplantorna var däremot, som odlats MED konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel, var inte alls lika populära. Endast 17 % av dessa blev pollinerade av de vilda bina.  

Bina har gjort ett statement och budskapet är tydligt; -Vi vill inte ha kemiska bekämpningsmedel och artificiellt gödsel. 

Om du inte heller vill ha rester av kemiska bekämpningsmedel i din mat så kan du göra samma statement. -Köp ekologiskt.

Efter en liten föreläsningsturné i Sydnärke och Uppland, ett antal workshops i klimatsmarta vintersallader och en vecka som vegokock på sportlovskollo o fiskeboda så är jag till slut tillbaka i Uppsala.

Här kommer en bildkavalkad från mina två veckor utanför bloggosfären:

Klimatsmart temadag på Alléskolan i Hallsberg.

Mycket flängande fram och tillbaka på tåg mellan föreläsningar och till kollojobb.

Tidig morgonpromenad före en lång arbetsdag i köket på fiskeboda.

...och massor av matlagning, i ett jättestort kök, till glada kollobarn. 

Idag ska jag försöka landa i verkligheten och kurera mig från min post-stressförkylning. Men i morgon blir det klimatprat som vanligt igen. Vi ses!