• onsdag 4 maj 2016
  • Familjeannonser
  • Grannar
  • Lokusjobb
  • Lokus
  • Grannar
  • Uppsala Vimmel
  • Evenemangsguiden
  • Uppgång.se
Burn the witch Jonas tecknarblogg Jonas tecknarblogg
Vädersponsor:

Johan Jakobsson

Hårdrock

Johan Jakobsson bloggar om hårdrock och dess många genrer i form av konsertrecensioner, skivtips och intervjuer.
Detta är en extern blogg utanför UNT:s utgivaransvar



Följ min blogg med Bloglovin

Festivalsäsongen närmar sig

 

Trots att vädret kanske inte håller med mig är vi faktiskt på väg mot ännu en sommar med en massa festivaler. 

En av de jag ser fram emot mest är den festival som är först ut.

Metallsvenskan, som går av stapeln i Örebro 2-4 juni. 

Just det, festivalen utökas i år från två till tre dagar. 

I år blir det ingen fotbollsturnering, men vad gör väl det när de har fått ihop en så stabil lineup med band som Ghost, Paradise Lost, Napalm Death, Havok, The Haunted, Cut Up, Operation Mindcrime, Månegarm, Snowy Shaw, Dark Funeral, Soilwork, The Kristet Utseende och mycket mycket mer. 

I år blir första besöket för undertecknad då jag verkligen inte kan motstå uppställningen. Havok är det som drar absolut mest och det är en av sommarens absolut bästa bokningar. Sedan ska det bli kul att få fota Ghost igen. Det blir en minst sagt hektisk helg. 

 

AC/DC + Axl Rose = Sant

 

I morse kom så beskedet som det ryktats om länge, men som många AC/DC-fans fasat för. Guns N' Roses frontman Axl Rose ersätter bandets sångare Brian Johnson som tvingas sluta turnera på grund av hörselproblem. 

Så här skriver AC/DC i sina officiella kanaler:

"AC/DC band members would like to thank Brian Johnson for his contributions and dedication to the band over the years. As much as we want this tour to end as it started, we support Brian's decision to save his hearing. We are dedicated to fulfilling our touring commitments to all that have supported us over the years, and are fortunate that Axl Rose has kindly offered his support to help us fulfill this commitment."


Detta gäller både den Europaturné som inleds i Lissabon den 7:e maj samt den sedan tidigare uppskjutna USA-turnén.

Om vi börjar med pressreleasen så känns den kall och respektlös mot Brian Johnson som varit bandets sångare sedan 1980. Hövligt men sterilt. Nu har AC/DC aldrig varit den sortens band som tar privatsaker offentligt, men nog hade man kunnat kosta på sig ett lite varmare avsked inför fansen efter alla dessa år. Det går dock helt i linje med bröderna Young om man ska tro Mick Walls biografi om AC/DC. Främst Malcolm målas upp som en kall och cynisk despot, frågan är vad han hade sagt om det här tilltaget om han hade haft möjlighet. Känslan jag fick då var att Malcolm var den som var intresserad av business medan Angus bara var intresserad av musiken. Nu vet vi i och för sig inte hur diverse turnékontrakt är skrivna, men det är ingen tvekan om att detta får Angus att framstå som extremt profithungrig.

Det bästa hade nog varit att hänga upp grejorna, jag har alltid har haft känslan av att AC/DC på grund av sin gruppdynamik förmodligen skulle vara ett av få band som skulle inse när det var dags att sätta stopp. Tänk så fel jag hade.

Cliff Williams, Chris Slade och Stevie Young får ursäkta, men den lineup man nu ställer på benen får mig att tänka på det vingklippta "Ozzy & Friends" som besökte Stockholm Stadion för några år sedan.   

Ersättaren Axl Rose då? Innan Guns 'N Roses drog igång sin "Not in this lifetime tour" var jag väldigt skeptisk när ryktena placerade honom i AC/DC, främst på grund av hans risiga röstform på senare år.

När turnén sedan tog sin början fick jag ompröva min ståndpunkt, vilket jag gjorde med glädje. Visst svajar det lite här och där men överlag låter Axl bättre än på många år. Kanske för att han på grund av en bruten fot tvingas sitta still hela spelningarna, fast han verkar ändå i bättre fysisk form än på länge.

I morse svensk tid spelade Guns 'N Roses på den amerikanska festivalen Coachella, ungefär samtidigt som beskedet från AC/DC kom gästade gitarristen Angus Young bandet på scenen för att framföra AC/DC-låtarna "Whole lotta Rosie" och "Riff Raff", det börjar dyka upp klipp från den första låten på Youtube och Axl låter faktiskt bra. Det låter fel, men han gör det inte dåligt. Det var naturligtvis ingen slump att pressreleasen och gästframträdandet i princip sammanföll.

Ska man döma efter Angus gästframträdande med Guns 'N Roses tycks han köra varumärket AC/DC i botten med ett leende och det går inte att komma ifrån känslan av att han (ja, jag är ändå rätt övertygad om att han har sista ordet i AC/DC:s affärer) nu solkar ner det arv han och hans bandkamrater har byggt upp under så lång tid. 

Kontentan av det hela tycks ändå vara en hel del arga AC/DC-fans som vill återlösa sina biljetter, sedan finns det också sådana som jag. Jag gillar AC/DC men Guns 'N Roses har definitivt spelat en större roll i mitt liv. Jag förstår att det är ett erbjudande som Axl inte kunde tacka nej till, men jag hade hellre sett att han när han nu låter så pass bra hade vårdat och vilat rösten när han har chansen. Det hade varit bättre om han hade koncentrerat sig på Guns 'N Roses turné fullt ut. Nu finns det en viss risk att spektaklet AC/DC + Axl Rose överskuggar Guns 'N Roses återkomst på de stora arenorna.


 


 

Sator gör unik Uppsalaspelning imorgon

 

Imorgon klockan 14 gör tre femtedelar av klassiska Sator en akustisk lunchkonsert på Kulturoasen i Hågaby som Sator trio. 

 Gitarristerna Chips Kiesbye och Kent Norberg samt basisten Heikki Kiviaho kommer att bjuda publiken på bandets låtar i annorlunda tappningar.

Vi kommer naturligtvis att spela det bästa vi har men även några av de mer obskyra ädelstenarna. En och annan noggrant utvald cover kommer också att brännas av. Det man med säkerhet kan säga är att det kommer bli bra, nära, på riktigt och oberäkneligt. Med oss tre på scen med så här pass fria musikaliska tyglar kan I alla fall inte jag riktigt säga vart det kan sluta" säger Kent Norberg.

Borlängebandet Sator är en institution inom svenskt rockliv och har levererat hits som ”I wanna go home”, ”World” och ”I rather drink than talk”. Nu kommer de till Kulturoasen med en specialkonsert för att visa var skåpet ska stå. 1992 fick de en Grammis för bästa hårdrocksalbum, Headquake. Sator har kallats för ”Hultfreds enda husband” då de under 1980- och 1990-talen var en ständigt återkommande del av Hultsfredsfestivalen.

Det är frivillig entré så se till att "dricksa" generöst om ni gillar svänget imorgon! ;)

 

Gefle Metal Festival möblerar om

 

Dessvärre meddelar idag brassarna i Krisiun att de inte kan göra sommarens turnésväng i Europa, men de ersätts i Gävle av en norsk veteran med massor av rutin från bandet Emperor och som soloartist. Det är i egenskap av det senare som Ihsahn kommer att besöka Gefle Metal Festival i juli.

Krisiun blir istället det första bandet som är klara för Gefle Metal Festival 2017. Vill man se Krisiun snabbare än så är de förband till Cannibal Corpse på Sticky Fingers i Göteborg den 18/4 och på Klubben i Stockholm den 19/4.

Så här säger arrangörerna själva om Ihsahn:

"Den norska black metal-legenden Vegard Sverre Tveitan är mest känd som originalmedlem i det banbrytande bandet Emperor. Som soloartisten Ihsahn har han gjort plattor som The Adversary och After där han fört genren vidare och visat att det inte finns några musikaliska begränsingar. 8 april kommer den nya plattan Arktis där han ännu en gång utvecklar black metal-musiken."

 

Några andra förändringar blev det också i helgen, bandet Imber väljer att gå skilda vägar och kommer därmed inte att spela på festivalen. 

Dessutom blev inte mindre än 8 band klara som vunnit festivalens tävling om att spela på festivalen. Dessa är:

 

 

 

Personligen så känns Ihsahn som ett uppköp, inget ont om Krisiun, men Ihsahn har jag velat se länge.

Imber har jag alltid gillat och det är tråkigt att de ställer in, men jag tror inte att någon av dem är riktigt färdiga med musikbranschen. I tävlingssläppet i helgen hittade jag mycket som jag vill se. Hur mycket jag hinner se är en annan femma men Luftslott, Man.Man.Industry, Pueteraon, Serpent Omega och Terminal Function är alla stabila bokningar! 

Guns N' Roses tillbaka, eller?

 

För ungefär 10-15 år sedan brukade jag hävda att det jag helt skulle vilja se i återföreningsväg var Guns N' Roses, på den tiden hade jag nog kunnat offra en arm för att få se det. Jag minns fortfarande hur klassen under tidigt 90-tal var uppdelade mellan Guns och Metallica. De "tuffare" killarna föredrog Metallica och visst mimade även jag till "The Unforgiven" på roliga timmen. Men jag var ju mer inne på band som Aerosmith och Guns 'N Roses var definitivt stöpta i samma form. Axl Rose dyrkade Steven Tyler och Slash stal i princip hela sitt scenspråk av Joe Perry(som förvisso stal det av Jimmy Page) Det där råa, skitiga svänget var ju mycket häftigare än Metallicas brötande. Att jag sedan kom att älsa Metallica var en annan femma.

 

Jag har idoliserat få band som jag idoliserade Guns under tidigt 90-tal och då hade jag inte sett Ritzgiget 1988 som är ÄNNU fränare!

 

Sedan föll bandet i spillror och jag blev mer intresserad av andra band. Axls röst har gått ner sig rejält under åren och jag har inte ens brytt mig om att se Axl och hans egen version av Guns 'N Roses. Jag tyckte i och för sig att Chinese Democracy (2008) hade en del intressanta stunder. Slash har jag däremot sett flera gånger och hans spelning på Getaway Rock Festival 2010 är fortfarande ett gig som ligger mig varmt om hjärtat.

Rykten om att de nu skulle spela tillsammans igen började florera och jag var kallsinnig, en botoxad, överviktig Axl Rose med Musse Piggröst är inget att längta efter.

I helgen var det så dags, Axl Rose, Slash och Duff McKagan stod på scen till sammans på LA-klubben Troubadour inför bandets kommande USA-turné. Visst är det synd att inte någon av trummisarna Steven Adler med sitt djuriska groove, eller Matt Sorum deltar. Ännu mer synd är det att inte det musikaliska navet Izzy Stradlin är involverad. Men, men. Axl och Slash på samma scen är ändå det som räknas för de flesta. Vissa kritiska röster hävdar dock att det är lika mycket "coverband" nu som när Axl var enda medlem från den klassiska sättningen. 

 

Döm om min förvåning när den förväntat svaga punkten Axl Rose både låter helt ok och dessutom har karln slimmat ner sig och gjort sig av med den anskrämliga ansiktsbehåringen. (Ytligt, jag vet, men det här är ett specialfall.) Till skillnad från kollegan Vince Neil som var i bedrövligt skick under Mötley Crües avskedsturné tycks Axl ta uppgiften på största allvar. Kul! 

Plötsligt känner jag att jag vill se det här, men frågan är vilket som havererar först Axls röst eller relationen mellan Axl och Slash? Annars så tror jag att det kan bli en Europasväng, det ryktas redan om datum i Italien i september. Sverige då? Ja, pratar vi höst är det väl Friends Arena som är rimligast. Annars kan jag mycket väl tänka mig att Live Nation är intresserade av att återuppväcka Stockholm Fields nästa sommar med Guns som det stora dragplåstret. Antagligen lär de i det läget vara för dyra även för Sweden Rock Festival.

Den som lever får se.  

Namn: Johan Jakobsson
Ålder: 34 
Familj: Föräldrar i Norrland
Bor: Uppsala
Gör: Bevakar hårdrocken i Uppsala, Sverige och Världen
Lyssnar på: Hårdrock/Metal av alla de slag. Country är lite av en "guilty pleasure" 
Favoritgenrer inom hårdrocken: Främst Thrash Metal och Old School Death Metal
Bästa konsertminne: Egentligen alldeles för många att välja mellan men jag är glad och tacksam att jag hann se DIO. 


E-post: unthardrock@gmail.com


Klicka här för att hitta Hårdrock på Facebook.


 

redaktionella bloggar

Externa sportbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

Header Torget

Externa Kultur & Nöjesbloggar (omfattas inte av UNT:s utgivaransvar)

Fler bloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

Uppsalavimmel.se - bloggar

Stadsdelsbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

senaste nytt unt.se