• måndag 6 juli 2015
  • Familjeannonser
  • Grannar
  • Lokusjobb
  • Lokus
  • Grannar
  • Uppsala Vimmel
  • Evenemangsguiden
  • Uppgång.se
Kan inte Sommar i P1 göra som Eurovision..... Luthagsbloggen Luthagsbloggen
Vädersponsor:

Ledarloggen

Ledarloggen

Folkparti med svårfångad förändring

Det var en somrig Jan Björklund som tog plats på Almedalsscenen under politikerveckans sista dag i söndags. Folkpartiet har sedan katastrofvalet i fjol, då partiet gjorde sitt näst sämsta val någonsin, inlett ett förnyelsearbete. Frågan är bara vad denna förnyelse består av.

Partiledarens tal var förvisso ideologiskt stringent. Han var tydlig i sin presentation av de socialliberala värdena – statens uppgift är att ”ge individen luft under sina vingar”, inte att agera förmyndare. Politikens uppgift är att hjälpa de svagaste, inte att sträva efter så små inkomstskillnader som möjligt, förklarade han.

Givetvis talade Björklund om Putin, och beskrev Ryssland som det största hotet mot den svenska säkerheten. Skolan fick också sina obligatoriska minuter, liksom jämställdheten. Den sönderreglerade bostadsmarknaden fick oväntat mycket utrymme i talet, men det enda konkreta förslag som folkpartiledaren gav publiken var en förändring av flyttskatten.

Att Folkpartiet är ett ideologiskt parti väl förankrat i de socialliberala principerna var (förvånansvärt) tydligt efter partiledarens tal. Men liberalismen som bred ideologi har sedan vunnit mark inom Socialdemokraterna såväl som Moderaterna och Centerpartiet. Ingen motsätter sig social rörlighet och marknadsekonomi.

Därför räcker det inte att FP är ett socialliberalt parti. Man måste också vara ett vasst sådant. Om Folkpartiet vill se framgångar i opinionsmätningarna måste man komma med tydliga och modiga policyförslag. Dessutom behöver partiet bli bättre på att förklara hur ökad försvarsbudget hänger ihop med jämställdhet och tidiga betyg. Annars kommer partiet även i fortsättningen att balansera på fyraprocentsspärren.

 

Karin Pihl

Kinberg Batra försöker samla M

Moderaternas Anna Kinberg Batra höll inte det bästa talet hittills i Almedalen, därtill var hon lite för nervös och tagen av situationen. Men hon lyckades hålla ihop det och till innehållet hade hon ett budskap som verkligen gick fram, den stora betydelsen av att få sitt första jobb. Att det ska löna sig att jobba är lika gammalt som de nya Moderaterna, men exemplen tonåringen i korvkiosken eller den invandrade kvinnan som överväger att ta bussen till ett jobb gav en bild som satte sig. Och det kan man inte säga om alla tal under veckan.

Lönsamheten är dock inte mer påtaglig än knappt 200 kronor mer i månaden för detta första jobb. Detta nya jobbskatteavdrag kommer som tidigare att ge dem med högre inkomst mer i plånboken, men inte mycket. Avdraget trappas ned så att låglöneprofilen, och första jobbet-profilen, blir tydligare, och satsningen på nio miljarder kronor blir därmed svårare att angripa för regeringspartierna. Men man kan ju alltid säga att Moderaterna enda idé är att sänka skatten, och det är ju inte helt fel.

Kanske kan en rejäl skattesänkning också bidra till att hålla ihop partiet, applåderna tydde på det. Både gammelmoderater som vill riva upp Decemberöverenskommelsen och ungmoderater som kritiserar migrationspolitiken fick i alla fall lugna sig en stund. När det kommer till skatten är vi moderater allihopa.

Johan Rudström

Tydlighet är bra, men det är inte allt

Otydlighet kan vara en förklaring till att det gick dåligt för i stort sett alla partier utom Sverigedemokraterna i fjolårets val. Statsvetaren Jonas Hinnfors, professor vid Göteborgs universitet, presenterade en forskningsrapport vid en seminarium i Almedalen på fredagen. Själv har han studerat Socialdemokraterna som trots goda förutsättningar gjorde sitt näst sämsta val med 31 procent.

Under Stefan Löfvens ledarskap gick det bra för S i opinionen fram till 2014. Då började partiet bli mer suddigt i konturen. Särskilt förvirrande för väljarna var att man trots mångårig retorik om alliansens skattesänkningar sade att jobbskatteavdragen skulle behållas, även de som ännu inte beslutats. Och i regeringsfrågan vände sig Löfven till Centern och Folkpartiet som tänkbara partner, samma partier han dittills anklagat för att ha dragit isär och förstört landet. Vagt och otydligt blev det och inga stora S-reformer som skulle ge jobb var i sikte. Till och med höjningen av a-kassan försvann plötsligt när S lade sin skuggbudget på våren 2014.

Många partier lider som sagt av detta problem och det är bara att hoppas att migrationsfrågan inte blir den enda vägen framåt. Kristdemokraterna under Ebba Busch Thor kan tyda på det. Hallå! Det finns fler områden att vara tydlig på utan att man för den skull släpper tydligheten om migration. Annie Lööf framstår snart som det enda exemplet på det i alliansen.

Johan Rudström

Ett ovärdig FP-förslag

Det var tyvärr väntat att Jan Björklund och Folkpartiet skulle haka på Kristdemokraternas populistiska förslagspaket även denna gång. Förra gången gällde det bland annat tillfälliga uppehållstillstånd - något som FP dessförinnan helt avvisat. Men nu var det jättebra, tyckte Jan Björklund. Glöm allt det där om integration.

Nu var det ett än mer spektakulärt förslag som väckte FP-ledarens gillande: att införa straff för landsförräderi som ett medel att skärpa lagstiftningen mot terroristbrott. Lagstiftningen måste skärpas "mot den här typen av krigare", säger Jan Björklund.

Det låter kanske handlingskraftigt att drämma till med storvulna landsförräderiparagrafer - det appellerar också sannolikt till en del människors patriotiska känslor. Men vad betyder det i praktiken? Hur ofta händer det att man "är svensk eller har uppehållstillstånd i Sverige och deltar i krig mot en styrka där Sverige är en del", som Björklund preciserar det hela? Och hur kan man vara "landsförrädare" om man bara har uppehållstillstånd?

Eller, om FP får som det vill, tillfälligt uppehållstillstånd?

Hur plausibelt är Björklunds scenario egentligen? Det är helt uppenbart en konstruerad verklighet, som skruvas upp med ett ovärdigt tonläge. Kort och gott ett populistiskt förslag i raden.

Så här bör seriösa, ansvarstagande politiker inte uppföra sig. Det är inte ens rötmånad. Än.

Maria Ripenberg

 

Bildad Fridolin möter aktivister

Magister, förlåt, utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) hade några angelägna ärenden i sitt tal i Almedalen på torsdagskvällen. Ett var att distansera sitt parti från vänsternissar och aktivister och i stället närma sig liberala värden, som bildning. Han ägnade halva sitt tal åt bildning och vikten av en bra och jämlik skola. Ingen däremot. Numera. Men det var FP:s Jan Björklund som började och nu kan de tillsammans gå vidare och även reparera en del som gått snett.

Att hålla aktivister på avstånd går väl så där. Flera miljöpartister gick med och protesterade mot regeringens brunkolsaffärer under dagen. ”Jag välkomnar det, det är en rörelse vi ska gödsla”, sade Fridolin. Men om brunkol bryts i Tyskland, om kalk ska brytas i Ojnareskogen på Gotland och om vapen ska fortsätta exporteras till diktaturer, då kommer inte aktivisterna att gödsla valurnorna med MP-röster framöver.

De sista fem-sju minuterna av talet gällde inte det givna, skolan och miljön, och avslutningen var också klart bäst. Det gällde migration och Fridolin tackade Fredrik Reinfeldt (M) och Annie Lööf (C) för att de står upp för migrationsöverenskommelsen från 2011. Passningen till Anna Kinberg Batra, Jan Björklund och Ebba Busch Thor som i olika grad försöker frångå den var elegant trots sin uppenbarhet.

Johan Rudström

redaktionella bloggar

Externa sportbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

Externa Kultur & Nöjesbloggar (omfattas inte av UNT:s utgivaransvar)

Fler bloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

Uppsalavimmel.se - bloggar

Stadsdelsbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

senaste nytt unt.se