• lördag 31 januari 2015
Bloggens tipstävling: Här är alla tipsrade... Holmgrens innebandy Holmgrens innebandy
Vädersponsor:

Ledarloggen

Ledarloggen

Uppsalas Palin tar sats

Ännu en partiledare har avgått och medierna kräver nu ”en öppen process” när efterträdaren ska utses, vid Kristdemokraternas extra riksting 18 april. Helst vill man ha en upprepning av Socialdemokraternas tillsättning av Håkan Juholt, komplett med falangstrid, knivhugg i ryggen och lämpliga läckage om kandidaters tillkortakommanden.

Det aktuella partiet värjer sig förstås, talar om valberedningens arbete i lugn och ro och så vidare. Risken för en sluten process i stil med de toppstyrda jättarna S och M måste dock betraktas som liten i KD. Man hade ju en omröstning om partiledaren för bara tre år sedan (som Göran Hägglund vann mot Mats Odell) och fortsätter nog i samma spår. Men öppenheten gäller förstås medlemmarna som ska rösta i rikstinget, inte medierna.

Mycket tyder på att det blir dramatik i april och att det står mellan de båda tydliga falangerna, den moralkonservativa och den mer socialliberala. Tankarna går till USA och det republikanska partiet som har ett liknande vägval inför presidentvalet 2016. Tea party-rörelsen har sina kandidater, de mer moderata delarna av partiet sina.

Och när Ebba Busch Thor och Sara Skyttedal (i Expressen TV) säger att KD ska arrangera ”primärval” inför partiledarvalet är saken klar. Vi får väl se hur det går för Uppsalas Sarah Palin mot Chris Christie (Acko Ankarberg Johansson) i april.

Johan Rudström

Dagens noshörning

Dagens noshörning tilldelas KDU:s förbundsordförande Sara Skyttedal, som på kultursidan i gårdagens Expressen utnämner islamismen till det största hotet mot demokratin och med detta som argument vill kunna förbjuda medlemskap i en grundlagsfientlig organisation, liksom att bilda opinion för en sådan eller bidra till dess finansiering. Är man svensk medborgare och gör sig skyldig till dessa överträdelser så bör man kunna dömas till fängelse.

Skyttedal är så fixerad vid islamismen att hon helt bortser från att det finns inhemska, ”hemvävda” extremistorganisationer som också betraktar den svenska demokratin som illegitim och förespråkar ett totalitärt eller auktoritärt statsskick. Vad sägs till exempel om Svenskarnas parti – en uttalat nazistisk organisation som enligt sitt partiprogram vill avskaffa demokratin. Vad sägs om KPML(r) – en av de överlevande avgrundsvänstergrupperna från 70-talet med uttalat mål att införa proletariatets diktatur och med Josef Stalin som högsta rättesnöre?

Ska medlemmar i dessa och liknande grupper också dömas till fängelse enbart för sitt medlemskap – och inte för sina eventuella handlingar? Är det så demokratin skyddar sig mot sina fiender? Det menar förstås inte Sara Skyttedal? Det handlar förstås om invandrare.

Dagens noshörning tilldelas då och då politiker och andra som slätar över eller relativiserar främlingsfientlighet i olika former. Skyttedal gör något liknande när hon resonerar som om endast invandrare skulle kunna vara ett hot mot det svenska statsskicket.

Hon nämns just nu som en av många tänkbara efterträdare till Göran Hägglund. Men Hägglund hade aldrig kunnat skriva en artikel av detta slag.

Håkan Holmberg

Grekisk otydlighet ökar oron

Den finansiella oron är fortfarande stor efter det grekiska nyvalet. På onsdagen dök Atenbörsen med åtta procent och de största bankaktierna med närmare 30 procent, ett tecken på en högt uppskruvad oro för att Grekland inte tänker fullfölja sina åtaganden för att få sina låneutbetalningar, och på sikt också kanske lämna eurosamarbetet.

Valsegraren Alexis Tsipras är fortsatt otydlig och säger dels att han inte vill ha ”destruktiva sammandrabbningar” (med EU, ECB och IMF), dels inte kommer att fortsatta ”bedriva en underkastelsens politik”. Detta är, med tanke på kommentarerna från Bryssel och Frankfurt, två oförenliga ståndpunkter.

Den grekiska mytologin skulle kunna komma väl till pass när man ska beskriva situationen för Tsipras (som vann en Pyrrhusseger och nu har ett Sisyfosarbete framför sig med ett Damoklessvärd hängande över sig). Men läget är allvarligt och det är betydligt fler än grekerna själva som kommer att följa händelseutvecklingen de närmaste veckorna.

Johan Rudström

USA:s näste vänsterpresident tar till orda

Den oprövade New Jersey-guvernören Chris Christie skulle kunna bli republikanernas kandidat i det amerikanska presidentvalet nästa. Men han anses alldeles för liberal av partiets högerflygel. Den extrema tea party-rörelsen avskyr Christie, som under åren av hätsk inrikespolitisk stämning förhandlat med demokraterna, som är för lättnader i invandringspolitiken och som (faktiskt) kramat president Obama.

Den gångna helgen stack Christie in huvudet i lejonets gap när han valde att tala på den traditionella valrörelsestarten i Iowa, ett mycket konservativt sammanhang. Det fanns förväntningar om att han där skulle mildra sin liberala profil och bredda sin ställning i partiet. Men det blev precis tvärtom.

”Jag vill föreslå alla er som tycker att livet är heligt att ni verkligen står för det och att det gäller hela livet, inte bara livet i kvinnans livmoder”, sade han med adress till abortmotståndarna. Den som säger ja till livet borde också bry sig om den drogberoende som vrider sig på fängelsecellens betonggolv, och man borde bry sig lika mycket om dem i botten som dem i toppen av samhällsstegen, slog han fast.

Talet väcker frågor hos republikanska väljare inför primärvalen. Ska man ställa upp med en kandidat i presidentvalet som politiskt är närmast en kopia av motståndaren (Hillary Clinton anses vara demokrat på högerkanten)? Kommer partiet att spricka om de konservativa värderingarna inte får föras fram? Eller spelar det egentligen någon roll då man förlorat två val i rad med såväl en moderat (McCain) som en mer traditionellt konservativ (Romney) kandidat?

Det är fortfarande långt till valet, men Chris Christie har redan satt en ton som kommer att följa hans parti under 2015 och 2016.


Johan Rudström

Ska vi bekymra oss om Kamprad?

Rapporteringen härom veckan om världens förmögenhetsspridning (Oxfam) har rönt stor uppmärksamhet. Bland slutsatserna finns hisnande fakta, som att den rikaste procenten av världens befolkning äger nästan lika mycket (48 procent) som den fattigare halvan (3,5 miljarder människor) sammanlagt.
Den svenska vänstersajten Politism.se överför dessa fakta på svenska förhållanden och citerar nationalekonomen Jesper Roine på en annan sajt, Ekonomistas.se. Roine gör där antagandet att de två svenskarna med störst förmögenhet, Ingvar Kamprad (Ikea) och Stefan Persson (H&M) tillsammans äger lika mycket som den fattigare halvan av den svenska befolkningen (med reservationer får svårigheter i dessa beräkningar).
Det är ett problem i sig med stora inkomst- och förmögenhetsskillnader som kan skapa spänningar i samhället, och det är naturligtvis detta som Politism vill lyfta fram. Men man kan också gå vidare och läsa mer om Jesper Roines reflektioner: "Vad ska man nu dra för slutsatser av detta? Att Sverige är extremt ojämlikt kanske? ... Men man kan förstås lika gärna dra slutsatsen att svenska miljardärer varit exceptionellt framgångsrika internationellt sett och att det varit till gagn för alla i Sverige ... Det är långt ifrån självklart att en enorm förmögenhetskoncentration är dålig för samhället med det är inte heller uppenbart att det inte är något att bekymra sig om."
Johan Rudström

redaktionella bloggar

Externa sportbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

Externa Kultur & Nöjesbloggar (omfattas inte av UNT:s utgivaransvar)

Fler bloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

Uppsalavimmel.se - bloggar

Stadsdelsbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

senaste nytt unt.se