• tisdag 28 februari 2017
  • Familjeannonser
  • Grannar
  • Lokusjobb
  • Lokus
  • Grannar
  • Evenemangsguiden
  • Uppgång.se
Beijing away Utbytesbloggen Uppsala Utbytesbloggen Uppsala
Vädersponsor:

Ledarloggen

Ledarloggen

Trumps bredsida mot medelklassen

Som många konstaterat var det inte bara rika amerikaner som lyfte fram Donald Trump till Vita huset i november. Bilden av de stora skarorna lågutbildade från orter med nedlagda industrier var också starkt förenklad. Trump fick i själva verket många röster av medelklassen, som hoppades på ett lyft för USA och för deras egna inkomster.

En del av Trumps expansiva ekonomiska politik kommer att sätta fart på tillväxten och jobben i USA, med baksidan att det offentliga budgetunderskottet ökar kraftigt. De breda skattesänkningar han lovat kommer att ha liknande effekter på ekonomin. Men hur breda är de egentligen?

Det oberoende institutet Tax Policy Center har granskat Trumps skatteförslag (New York Times 25/2) och kommit fram till att det kommer att ge hushåll med medelinkomster en skattesänkning på 1 010 dollar per år, 1,8 procent av inkomsten efter skatt. Den rikaste procenten amerikaner får däremot en skattelättnad på 214 690 dollar, 13,5 procent av inkomsten.

Stimulanser behöver inte vara fel i en ekonomi med svag återhämtning efter krisen. Inte heller brukar amerikaner protestera särskilt högljutt mot att de som har mycket får mer, det ska löna sig ordentligt att lyckas. Men profilen på Trumps skattepaket, tillsammans med den retorik som föregick det, är så provocerande att det kan leda till stora problem för presidenten. Med 1 000 dollar på fickan och i händerna på utländska långivare kommer många att höja sin röst. Make America great again? Vilket struntprat!

Johan Rudström

Rätt att sparka Hansson

Det var naturligtvis ofrånkomligt. Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson har – för andra gången – skapat en förtroendekris för sig själv, för verket och ytterst också för tilltron till statliga myndigheter. Finansminister Magdalena Andersson säger att hon redan före torsdagens möte med Hansson hade bestämt sig för att han måste lämna sin post. Hansson själv såg till att ge henne ytterligare skäl.

För något år sedan avslöjade Uppdrag granskning att Hansson försökt dölja ett övertramp av sin överdirektör Helena Dyrssen, som försökt varna sin kollega från alliansregeringen Frank Belfrage om att verket skulle begära ut hans skatteuppgifter. Det var illa nog – och Hansson räddades antagligen av att Dyrssen aldrig lyckades få kontakt med Belfrage och lade ned försöket.

Nu har - åter - Uppdrag granskning avslöjat att Hansson ställt upp som juridiskt ombud åt sin särbo som ansåg sig krävas på för mycket pengar för ett renoveringsarbete. Hur det än förhöll sig med denna faktura så är det naturligtvis helt omöjligt att generaldirektören för Skatteverket utnyttjar sin ställning för att gå in i en privat tvist av detta slag. Han har själv försökt hävda att han bara ställde upp av vänskapliga skäl – men är man generaldirektör för Skatteverket så är man det också i alla sammanhang där vänner, närstående och bekanta kan tänkas vara indragna i ekonomiska tvistemål. Har man ett uppdrag av det slag som Ingemar Hansson hade så finns det vissa andra uppdrag – ganska många – som man under inga omständigheter bör åta sig.

Magdalena Anderssons beslut var det enda rätta – och kan förhoppningsvis bli en varning till andra personer med offentliga uppdrag som löper risk att tappa känslan för omdöme och respekt för statsförvaltningens integritet.

 

Håkan Holmberg

Ryska kan slå Stina utan fusk

I morgon börjar skid-VM i finska Lahtis och dopning har inte varit en så het fråga sedan senaste det begav sig i just Lahtis, när halva det finska landslaget åkte dit 2001. Nu handlar det förstås om norska Johaug, som är avstängd, om astmamedicinering och om misstänkta ryssar.

Tänk om vår stora favorit Stina Nilsson skulle få stryk av ryska Natalia Matveeva på VM:s första dag. Inte otänkbart, då Matveeva vunnit i världscupen i vinter. Men nu är det så att hon stängdes av för dopning redan 2009. De ryska ledarna gick i taket häromdagen när svenskar och norrmän antydde att det minsann inte är säkert att Matveeva är ren 2017, en gång dopad alltid dopad så att säga. ”Kommer ni att säga samma sak om Johaug i OS nästa år”, undrade ryssarna. Det är en motiverad fråga.

Historien vimlar av västeuropeer som dopat sig oavsiktigt, slarvat eller lurats av någon läkare. Medan exempelvis afrikaner och östeuropeer blivit fuskare för all framtid. Det är ett understatement att bilden behöver nyanseras. Men för nu, låt bästa man och kvinna vinna. Helst Stina, Kalla eller Olsson.

Johan Rudström

Ingen skattereform med V

Vänsterpartiet vill ha en ny progressiv skatt på aktieutdelning och aktieförsäljning (DN Debatt 21/2). Jonas Sjöstedt och Ulla Andersson anser att Sverige utvecklats till ett skatteparadis för vissa, utan arvsskatt, fastighetsskatt och med låg bolagsskatt, medan andra blivit allt fattigare.
Debattörerna saknar inte alls poänger. Men eftersom man samtidigt vill se kraftigt ökade skatter på arbete finns det ingen trovärdighet. Till och med LO inser att skatt på arbete är skadligt för jobben, och även liberala debattörer inser att vissa skatter på kapital kan behöva höjas. Det finns möjlighet till en bred skattereform som vore bra för Sverige, men Vänsterpartiet ingår inte i en sådan överenskommelse.
Johan Rudström

Därför högre lön i procent

Aftonbladets ledarskribent Ingvar Persson stöder fackförbund som vill ha löneökningar i kronor i stället för procent, vilket är vanligt i alla avtalsrörelser. ”Mjölken betalas inte med procent”, ryter han (20/2) och menar att procentuella påslag bara får löneskillnaderna att öka.
Och det har ju han (och facken) helt rätt i. Skillnaden ökar i kronor, men inte i procent. Det är ju en intressant syn på ekonomi om den tillämpades generellt. Säg att två vänner köpte ett fritidshus för 30 år sedan för 300 000 kronor, där den ena betalade 200 000 och den andra 100 000. Nu säljer de huset för 2,5 miljoner. Är det då rättvist att den som investerat 100 000 mer får 1,3 miljoner av försäljningssumman, och den andra 1,2 miljoner?
Eller, om vi talar om lön, är det rättvist om specialistläkaren som investerat 15 år i högre utbildning årtionde efter årtionde tjänar 10 000 kronor mer än elektrikern, som hen gjorde 1987? Dessa 10 000 var ju premien för att satsa på den långa utbildningen. Och för denna premie kan man nu köpa betydligt mindre mjölk än för 30 år sedan.
Löneskillnader är viktiga incitament för att utbilda sig och ta ansvar. Att skillnaden i kronor urholkas för varje år är skälet till att löneökningar bör ges i procent. Det hindrar inte att man utjämnar löner där det är motiverat och gör låglönesatsningar med extra påslag. I procent då, helst.
Johan Rudström

redaktionella bloggar

Externa sportbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

Header Torget

Externa Kultur & Nöjesbloggar (omfattas inte av UNT:s utgivaransvar)

Fler bloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

Uppsalavimmel.se - bloggar

Stadsdelsbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

senaste nytt unt.se