• fredag 18 augusti 2017
  • Familjeannonser
  • Grannar
  • Lokusjobb
  • Lokus
  • Grannar
  • Evenemangsguiden
  • Uppgång.se
Förlossningar ska visst göra riktigt ont Ledarloggen Ledarloggen
Vädersponsor:

Ledarloggen

Ledarloggen

Oacceptabala attacker mot Åkesson

Någon eller några har attackerat Jimmie Åkessons hem i Sölvesborg med äggkastning och raketer och dessutom ryckt i ytterdörren, dessbättre utan att komma in. Det är inte första gången som politiker och deras familjer råkar ut för sådant, och det är lika avskyvärt och oacceptabelt vem det än är som drabbas. Att det också är fråga om en attack mot det demokratiska systemet är självklart.

En sportjournalist, anställd på TV4, reagerade precis tvärtom och öste ut sina aggressioner mot SD-ledaren på Twitter. Också detta är avskyvärt och oacceptabelt. Också personer och politiker som man ogillar har rätt att få ha sin privata zon, sitt hem, fredat och rätt att få slippa personliga oförskämdheter på sociala medier.

TV4 ska ta itu med övertrampet internt. Vad som blir resultatet får vi väl se. Men det finns bara en acceptabel hållning och den är att ingen ska attackeras för sina åsikter, vare sig det handlar om fysiska attacker eller personliga förolämpningar.

Håkan Holmberg

Förlossningar ska visst göra riktigt ont

Nedlagda BB runt om i landet, inklusive i Stockholms stad, läggs förlossningskliniker ned. En över halvårslång ockupation av BB i Sollefteå pågår, samtidigt som gravida kvinnor bosatta i Stockholm tvingats bort från stan när de ska föda. Krismötena inom förlossningsvården har avlöst varandra det senaste åren. En del föderskor har i sommar valt att lämna sina hem i god tid före förlossningen för att i lugn och ro föda någon annanstans i landet, medan de som stannar hemma kan se sig portade från sjukhus efter sjukhus, mitt i värsta värkarbetet.

Emma Andersson från Graninge blev rikskänd sedan hon fött sitt första barn i en bil, i snöstorm. Hon och hennes sambo tvingades köra till Örnsköldsvik sedan BB i Sollefteå stängt. Hon upplevde förlossningen som ett trauma.

En förlossning medför alltid risker för både mor och barn, och livets största ögonblick kan, om allt inte fungerar, i stället förvandlas till det värsta. Länder med god välfärd för alla invånare utmärker sig genom låg spädbarnsdödlighet, men om den siffran ska hållas nere krävs en närvarande förlossnings- och perinatalvård.

Inte nog med att en förlossning vanligtvis är mycket tuff, smärtsam och ångestframkallande. En BB-vård som inte håller måttet skapar ytterligare oro, rädsla och onödiga spänningar.

Vilka andra medicinska situationer tillåts präglas både av en obeskrivlig smärta och en skräck för att ingen ska kunna hjälpa en när det akuta skedet sätter in? Det är som om just förlossningar, av någon anledning, förväntas göra riktigt ont.

Sverige ska ha en säker förlossningsvård som håller högsta möjliga kvalitet, med platser som räcker för alla, maximal smärtlindring och med minsta möjliga risk för handikappande skador på kvinnans bäckenbotten. Något annat kan man inte begära.

Maria Ripenberg

Turbulens i finsk politik

Den finska regeringen som tillträdde för två år sedan är impopulär. Inte så konstigt med tanke på de besparingar man tvingats till för att göra landet konkurrenskraftigt, som exempelvis ökad arbetstid och indragna förmåner. Statsminister Juha Sipiläs Centerpartiet har fått betala ett pris i opinionen. Inte heller är det konstigt att populistiska Sannfinländarna mer än halverat sitt stöd (8,8 procent enligt Yle). Partiet har inte gjort någonting av det man utlovat i form av minskad invandring och fjärmande till EU. I juni bytte man också partiledare. Timo Soini och hans ministrar sitter kvar i regeringen i det nybildade Nytt alternativ och gör om möjligt ännu mindre än tidigare.

Det märkliga är att varken Socialdemokraterna eller vänstern tjänat på regeringens tillkortakommanden, båda backar kraftigt i opinionen. I stället har De gröna stigit som en raket och är med 17,6 procent i undersökningen Finlands näst största parti. Den nyvalde ordföranden Touko Aalto tänker utmana regeringen från vänster i budgetförhandlingarna, säger han, och tillägger att han vill se en återupprättelse för de svaga grupper som drabbats av besparingarna.

Det borgerliga Samlingspartiet ligger kvar på sitt valresultat (20 procent) och är liksom Centern alltid berett att regera landet. Men tillsammans med vem? Om drygt ett och ett halvt år är det val i Finland igen.

Johan Rudström

Jesus, playan och klimatet

I helgen kunde vi läsa i UNT att Svenska Kyrkan, som tappar medlemmar, lockar ungdomar med solresor för att fylla på med nya själar i församlingarna. Alltfler konfirmationsläger förläggs till soliga länder som Italien, Spanien och USA.

För det första kan man undra vad som har hänt med Svenska Kyrkans annars så framträdande miljöprofil. Flygresor hör ju till de av våra aktiviteter som belastar miljön och klimatet avgjort mest. Samtidigt som svenskarna köper fler och fler miljöbilar flyger de mer och mer på semester. Den ökningen bidrar alltså Svenska Kyrkan till i sin desperata jakt på nya medlemmar.

För det andra kan man fundera över hur Jesus, som i raseri kastade månglarna ur templet, skulle se på att en kristen församling tycker sig nödgad att krydda hans budskap med glassiga charterresor för att det ska anses någorlunda lockande. Vilket är det som attraherar ungdomarna mest: Jesus eller playan?

Nåja, ändamålen kanske helgar medlen. Men kyrkans trovärdighet får sig ändå en törn. Särskilt vad gäller miljöpolitiken.

Maria Ripenberg

Fjällräddningen ingen gratistaxi

Människor överraskas av terrängens lutning, luftens kyla, den våta myren eller att det är jobbigt att gå uppför. Listan kan göras lång över orsaken till onödiga utryckningar som Fjällräddningen tvingats göra i sommar. Fjällvandring har blivit poppis som semesterakvititet, men många saknar respekt och förberedelse för den dramatik och påfrestning som fjällens topografi och väderlek kan innebära. Den som går ut på fjället i sneakers eller gympaskor blir snart både blöt och kall, och kommer att halka utför så snart det börjar slutta.

Efter sommaren ligger Fjällräddningen på minus. Den ser en klar ökning i antal utryckningar samt konstaterar att alltfler fjällturister ger sig ut dåligt förberedda. En trend är att vandrare larmar Fjällräddningen bara för att de är trött, utan att befinna sig i fara. Eller för att de fryser om fötterna, har skoskav eller bara längtar hem. Men det är inte skattebetalarnas åtagande.

Därför överväger Fjällrättningen att anmäla åtminstone ett par fall. Två vandrare kan komma att straffas för falsklarm eller missbruk av larmanordning, eftersom de bara varit trötta i benen.

Inte nog med att dessa personer tär på Fjällräddningens budget. De kan också ta resurser från människor som råkat illa ut på riktigt.

Det är helt rätt att anmäla de fjällvandrare som betraktar Fjällräddningen som en taxiverksamhet. Två fall i sommar verkar vara i underkant, men det är å andra sidan första gången man ens tvingats överväga en anmälan.

Samtidigt borde informationen kring fjällvandring vara bättre. Många är säkert förförda av glassiga turistbroschyrer med soliga bilder och leende människor. Men kunskap och rätt utrustning är vars och ens ansvar. Om man känner sig osäker kan man på en del platser anlita en fjällguide. Och, ja, man får betala själv.

Maria Ripenberg

Semenya precis som Bolt

Några frågor hänger kvar när friidrotts-VM i London avslutats. När det gäller friidrott brukar det handla om doping, men denna gång handlade det främst om två deltagare som inte var dopade: USA:s 100-meterssegrare Justin Gatlin och vinnaren på damernas 800 meter, sydafrikanska Caster Semenya.
Den regelrätta mobbning som Gatlin fick utstå beror på att han tidigare varit dopad och avstängd, men nu är fri att tävla igen. Så länge reglerna ser ut som de gör får man därför acceptera att han deltar och till och med vinner ibland. Då är det betydligt svårare att bena ut kritiken mot Semenya, som så vitt man vet aldrig befattat sig med dopning. Skälet till hennes förkrossande överlägsenhet, hon har inte förlorat ett lopp på två år, är ett annat.
Caster Semenya är hyperandrogen, vilket innebär en betydligt högre produktion av det manliga könshormonet testosteron än andra kvinnor. Hon har helt enkelt en muskelutveckling som påminner om en mans. När hon får några år sedan tvingades äta medicin för att få ned värdena sjönk hennes prestationer dramatiskt.
Orättvist, tycker en hel del av hennes konkurrenter, som aldrig kommer att komma i närheten av Semenya. Det är förståeligt. Men vad ska hon göra? Det är så här hon är konstruerad. Och skillnader finns mellan alla människor, även inom könen. Exempelvis varierar produktionen av röda blodkroppar, vilket har betydelse i uthållighetssporter. All idrott är orättvis då vi alla har olika förutsättningar.
Caster Semenya är unik, ett fenomen precis som Usain Bolt, jamaicanen med de långa benen som ändå har en fantastisk explosivitet. De dominerar därför sin gren stort under hela sin karriär. Visst är det på ett sätt orättvist, denna genetiska slumpfaktor. Men precis som med Bolt borde vi välja att hylla och njuta av Semenya som den undantagsmänniska hon faktiskt är.
Johan Rudström

redaktionella bloggar

Externa sportbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

Externa Kultur & Nöjesbloggar (omfattas inte av UNT:s utgivaransvar)

Fler bloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

Uppsalavimmel.se - bloggar

Stadsdelsbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

senaste nytt unt.se