Logga in
Logga ut
Kameramannen var en hockeydomare OS-bloggen OS-bloggen
Vädersponsor:

Jan-Olov Johansson

Vad vi vet

Jan-Olov Johansson är en 62-årig morfar som är utbildad till agronom och hela livet har verkat för att skapa en dialog mellan vetenskap och medborgarna. Ledamot i IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin), ledamot av KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin), hedersdoktor vid Uppsala Universitet och yrkespatient.
Detta är en extern blogg utanför UNT:s utgivaransvar

En rasfråga

Hunden är vårt äldsta husdjur. Under tusentals år har vi människor genom avel valt ut de egenskaper vi vill ha hos våra vänner. Man kan också säga att vi utfört ett gigantisk genetiskt experiment. Med utgångspunkt hos vargen har vi fått fram vovvar som snart sett kan se ut hur som helst. Och som också, tyvärr, har sina speciella hälsoproblem. Vissa hundraseer drabbas exempelvis ofta av en viss typ av cancer, andra raser är kända för sina hjärtproblem. När det på senare år har blivit ekonomiskt möjligt att kartlägga hela genkartor har forskarna studera generna hos hundraserna. På så vis hoppa man lättare kunna identifiera liknande sjukdomar hos oss människor. Så människans bästa vän gör oss ytterligare en GENtjänst.

Professorn i komperativ gentik Kerstin Lindblad-Toh på Uppsala Universitet berättar hur mycket vi vet idag och vilka slutsatser vi kan dra. Men först berättar professor Dan Larhammar om vad en gen är - i gen tligen.

Du är välkommen att lyssan direkt, i den spännande Humanistiska Teatern, belägen i Engelska Parken. Vi börjar 18.30 på tisdagen den 6 februari. Fritt inträde. Välkommen!

Arrangemanget har blivit möjligt tack vare föreningen Vetenskap och Folkbildning och Uppsala Universitet.

Hundens gentjänster

 Genom att kartlägga generna hos olika hundraser hoppas forskningen hitta bot för sjukdomar hos människan. Vi människor har bedrivit storskaliga genetiska experiment i tiotusentals år, det kanske mest kända är - hundaveln. För när några av våra förfäder för många tusen år sedan tog hand om några vargungar inleddes en genmodifiering  som pågår än idag. Genom att styra vilka hundar som får para sig med varandra har vi fått fram allt ifrån jättar som Grand Danois till pyttesmå Chihuahua.

Varje ras har sitt utseende, sina färdigheter – men också sina åkommor. Och eftersom det inte är så stora genetiska skillnader mellan hundar och deras herrar så hoppas man att dra nytta av sina fynd när man letar efter bot för mänskliga sjukdomar.

Detta är grundtanken i det oerhört spännaren forskningsprojekt kring jämförande genetik som leds av professor Kerstin Lindblad- Toh på Uppsala Universitet.

Hur långt har de kommit och vilka sjukdomar hoppas de kunna bekämpa?

Det är ämnet för vinterns första föreläsning i serien ”Genvägar till kunskap”.

Kom och lyssna på Humanistiska Teatern, i engelska Parken, tisdagen den 6 februari, klockan 18.30!

OBS! Både ny tid och ny plats!

Serien är ett samarrangemang mellan Uppsala Universitet och Vetenskap och Folkbildning.

 

_______________________________

Denna dag ett liv

"Will you still feed me

will you still need me

when I´m sixtyfour?"

Det slumpade sig så att jag "firar" min 64 födelsedag - på Akademiska Sjukhuset. Mitt tredje hem. Och passande nog med provtagning på Transplantationsmottagningen. Som gett mig många extra år.

Det är väl också ett svar på frågan #vadfanfårjagförskatten?

Nu hoppas jag bara att provsvaren är ok, så jag kan se fram emot något år till...

Gevägen till moderskärlek?

Föräldrakärlek. En högst vetenskaplig förklaring till en arts framgång i det evolutionära spelet. Var det genom att låna gener ifrån ett virus som våra förfäder ( för 300 miljoner år sedan) la grunden till i vart fall den nära relationen mellan honan och ungen? Det är den fantasieggande teorin i del två av den japanska TV-serien "Utvecklingens språng" som sändes på SVT ikväll. Parallellet med Sveriges kvalmatch i fotboll så många kan ha missat den!

Berättelsen hur ett retrovirus kippper in några av sina arvsanlag i ett tidigt däggdjur och ger upphov till moderkakan och förmågan att härbergera ett foster i livmodern är värt att ta del av. Fundera sedan över påståendet med "onaturlig genmanipulation" enskilt eller i grupp.

En annan förändring av genomet gav däggdjuren förmågan till det som gav dem deras namn - att ge mjölk åt sina ungar.

Den nya genetiken ger oss onekligen helt nya verktyg för att förstå evolutionen bättre. Filmen ligger på SVT play. Se den gärna!

Och eftersom vi just firat fars dag. En känd apforskare, Frans de Waal, brukar påpeka att det som skiljer människan ifrån alla de andra människoaporna är att hanen tar aktiv del i vården av barnen.

Namn: Jan-Olov Johansson
Ålder61 år
Familj: Fru, tre vuxna barn och två barnbarn
Bor: I Norby, Uppsala
Gör: Vetenskapsjournalist, agronom och yrkespatient
Gillar: Djur, natur, vetenskap och intressanta människor
Ogillar: Alla former av fundamentalism



@jolov på Twitter:

redaktionella bloggar

Externa sportbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

Externa Kultur & Nöjesbloggar (omfattas inte av UNT:s utgivaransvar)

Fler bloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

Uppsalavimmel.se - bloggar

Stadsdelsbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

senaste nytt unt.se