• torsdag 23 november 2017
  • Familjeannonser
  • Grannar
  • Lokusjobb
  • Lokus
  • Grannar
  • Evenemangsguiden
  • Uppgång.se
Lasagne med spenat och ost Malins matblogg Malins matblogg
Vädersponsor:

Jan-Olov Johansson

Vad vi vet

Jan-Olov Johansson är en 62-årig morfar som är utbildad till agronom och hela livet har verkat för att skapa en dialog mellan vetenskap och medborgarna. Ledamot i IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin), ledamot av KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin), hedersdoktor vid Uppsala Universitet och yrkespatient.
Detta är en extern blogg utanför UNT:s utgivaransvar

DNA och brott

Om DNA och brott handlar det nu på onsdag när den tredje delen i seren ”Genvägen till kunskapen ?” hålls på Uppsala Stadsbibliotek.

Då kommer professor Marie Allen att berätta de allra senaste om hur man använder DNA analyser för att klara upp brott. Men också hur man kan få svar på historiska gåtor.

Det påstås ibland att TV-serien CSI ( Crime Scene Investigation)  betytt mera för att göra ungdomar intresserade av att läsa naturvetenskapliga ämnen än alla annan reklam tillsammans.I CSI lyckas hjältarna ofta sätta fast gärningsmän med smått fantastiska tekniska bevis.  De är dagens Sherlock Holmes, med rätt att topsa.

Ibland kan man nog, på goda grunder, misstänka att tekniken är lite för fantastisk, men verklighetens metoder gränsar också de till det otroliga.

Det går numera att utvinna DNA ur mycket små spår på en brottsplats.

Nästa steg är att man utifrån det DNA man hittar även kan tala om hur gärningsmannen såg ut! Ögonfärg, hårfärg och längd. Det arbetet är ännu på försöksstadiet men avancerar snabbt.

Om du är intresserad av brott och DNA så bör du inte missa onsdagens föreläsning på Uppsala Stadsbibliotek, klockan 18 prick nu på onsdag  börjar vi så kom i tid.

Marie Allen är professor immunologi, genetik och patologi på Institutionen för medicinsk genetik och genomik på Uppsala Universitet. Serien ordnas av UU, Uppsala Stadsbibliotek och Föreningen Vetenskap och Folkbildning och sänds även direkt via nätet här.

Dagen D. Donationer, diabetes och döden

Ännu en legendar har gått ur tiden. Bo Holmström. Hans död tillkännages mot slutet av Donationsveckan. Det finns ett livsviktigt samband mellan dessa händelser.

Holmström led nämligen av diabetes, en sjukdom som fortfarande ligger bakom mycket lidande och för tidig dö. Men det är en långsam död, inte den dramatiska kamp som inte sällan kännetecknar vår tid stors skräck Cancer. Diabetes är inte nyhetsmässig, för att tala reporterspråk Det leder till att många tror att diabetes är en sjukdom som i princip är botad. Ungefär som polio. Sanningen är tyvärr en helt annan.

Bo Holmström berättar själv om detta i en dokumentär som sänds i TV3 den 9 november, enligt Aftonbladet.

- Jag har varit med på konflikter, krig, revolutioner och jag har sett människor skjutas och sprängas i bitar. Aldrig någonsin blivit skadad eller träffad. Men diabetesen knäckte mig, säger han i dokumentären.”

 Diabetes, i sina olika former, skulle teoretiskt kunna botas av just olika transplantat. Ett sätt är att försöka transplantera hela bukspottskörtlar. En annan metod är att bara föra över de insulinproducerande cellerna till diabetikern, en mindre riskfylld operation. Den senare metoden provas – med varierande framgång – på Akademiska Sjukhuset här i Uppsala. Men även den mera omfattande transplantationen används.

En alltför vanlig komplikation av diabetes är att njurarna slås ut. Även här är transplantationer en räddning till ett längre och bättre liv.

Ta ställning till om du vill rädda liv!

Anmäl dig till registret här.

Tjocka släkten

Efter Mattias Jakobsson föredrag på Uppsala Stadsbibliotek i onsdags diskuterade vi bland annat vilka egenskaper/gener som vi kan ha fått med oss ifrån Neandertalarna. Teorier finns det gott om.

En är att vår tendens att bli tjocka om magen kan härstamma ifrån våra utdöda släktingar.

Den vetenskapliga artikeln är publicerad i Science.

En annan förklaring är förstås att vi aldrig förr omgivits av så många välsmakande kalorier, miljön alltså.

 

 

Del två av Genvägen till kunskap? med Mattias Jakobsson hittar du här.

Serien anordnas av Uppsala Univveristet, Uppsala Stadsbibliotek och föreningen Vetenskap och Folkbildning.

Mattias Jakobsson om de första människorna

Ikväll är det dags för del två i serien Genvägen till kunskapen? Professor Mattias Jakobsson på Uppsala Universitet berättar då om de senaste forskningsresultaten kring de första människorna i Afrika - och mycket annat. Föreläsningen som sker på Uppsala Stadsbibliotek klockan 18.oo är fullbokad, men du kan följa den direkt via länken här.

Jakobsson Lab som Mattias arbetsplats kallas har en egen hemsida och där skriver man:

"Vår forskning drivs av att förstå människans evolutionära och demografiska historia genom att studera storskaliga genetiska variationsmönster vi ser hos dagens människor och hos många tusen år gamla mänskliga lämningar."

 

Av hemsidan kan man också utläsa att labbet har varit mycket framgånsrika i att få forskningsanslag, ifrån både nationella som internationella finansiärer, samt att man håller sig med en populärvetenskaplig sammanfattning av sitt arbete. Vilket särskilt glädjer en gammal vetenskapsjournalist!  Tänk om alla gjorde så!

Människan är äldre än vi trodde

I dag kom ytterligare en spännanden nyhet om människans historia! Analyserna visar att människans fömodligen uppstod tidgare än vad vi tidigare trott. En av forskarna bakom artikeln är professor Mattias Jakonsson som medverkar i del två av serien "Genvägen till kunskap?" på Uppsala Stadsbibliotek, nu på onsdag den 4 oktober, klockan 18.00.

Så här skriver Uppsala Universitet i början av sitt pressmeddelande:

Ytterligare en viktig pusselbit i människans historieskrivning ägde rum i södra Afrika visar en DNA-analys av förhistoriska människor från området KwaZulu-Natal, som letts av forskare från Uppsala universitet, tillsammans med kollegor från Sydafrika. Studien publiceras idag i tidskriften Science.

Forskarteamet från Uppsala, Johannesburg och Witwatersrand universiteten sekvenserade genomet av sju individer som levde i södra Afrika för mellan 2300 och 300 år sedan. De tre äldsta individerna, som levde mellan 2300 och 1800 år sedan, var genetiskt relaterade till ättlingar till sydliga Khoe-San-grupper, medan de fyra yngre, som levde för mellan 500 och 300 år sedan, var besläktade med dagens bantutalande grupper i Sydafrika.

- Studien illustrerar den befolkningsutveckling som ägt rum i södra Afrika, säger en av förstaförfattarna, Carina Schlebusch, som är populationsgenetiker vid Uppsala universitet.

Forskarnas beräkningar visade att den moderna människan utveklades för mer än 260 000 och 350 000 år sedan baserat på de kompleta genomet från en stenålderspojke från Ballito Bay på Sydafrikas östkust.

- Detta betyder att den moderna människan uppstod tidigare än vad man tidigare trott, säger professor Mattias Jakobsson, som lett studien tillsammans med stenåldersarkeologen Marlize Lombard vid universitetet i Johannesburg.

För hela pressrelasen se här.

Namn: Jan-Olov Johansson
Ålder61 år
Familj: Fru, tre vuxna barn och två barnbarn
Bor: I Norby, Uppsala
Gör: Vetenskapsjournalist, agronom och yrkespatient
Gillar: Djur, natur, vetenskap och intressanta människor
Ogillar: Alla former av fundamentalism



@jolov på Twitter:

redaktionella bloggar

Externa sportbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

Externa Kultur & Nöjesbloggar (omfattas inte av UNT:s utgivaransvar)

Fler bloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

Uppsalavimmel.se - bloggar

Stadsdelsbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

senaste nytt unt.se