Ryggbiff med potatisgratäng, svampkräm och... Malins matblogg Malins matblogg
Vädersponsor:

Jan-Olov Johansson

Vad vi vet

Jan-Olov Johansson är en 62-årig morfar som är utbildad till agronom och hela livet har verkat för att skapa en dialog mellan vetenskap och medborgarna. Ledamot i IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin), ledamot av KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin), hedersdoktor vid Uppsala Universitet och yrkespatient.
Detta är en extern blogg utanför UNT:s utgivaransvar

Den förgiftade debatten - del 3

Ett annat problem med den svart-vita ekodebatten är den reducerar alla icke KRAV-märkta bönder till "miljöbovar".

För på sätt och vis kan man säga att det är enklare att beskriva KRAV odlingen än den övriga. Reglerna för Kontrollföreningen för Alternativ Odling (KRAV) rymdes också på en A4 när de skrevs 1985. En av de fyra grundarna var LRF.

Man kan naturligtvis göra det enkelt för sig och kalla hela den odling som lantbrukarna bedrivit de senaste 40 åren för ”giftjordbruket” Enlig P1:s Vetenskapsredaktion språkprogram är det tydligen en beskrivning som återger vetenskapliga fakta. ( Språket 8/12-15.)

"Giftodlingen" skulle i så fall täcka runt nittio procent av svensk åkerareal, eftersom bara omkring 11 procent odlas “alternativt” (2010).

KRAV är i dag en organisation med 28 anställda och runt 3 800 medlemmar.

Tillväxten av alternativodling har onekligen gynnats genom att hundratals journalister, kändiskockar och programledare oblygt har rekommenderat just KRAV. Med tanke på att KRAV alltså är ett varumärke precis som IKEA eller VOLVO kan man fundera över hur väl public service företagen följt kraven på opartiskhet och frihet ifrån just reklam när man i decennier släppt fram denna marknadsföring, men här gäller som sagt inte vanliga spelregler.

Den svåra fråga är hur man rättvist skall beskriva alla de som inte KRAV odlar, de som ofta kallas konventionella. Denna grupp består nämligen av lantbruksföretag som varierar  i storlek, intensitet och metoder. Och i miljöpåverkan. Här finns allt ifrån de mest intensiva spannmålsgårdarna i söder och här finns månskenbönderna i glesbygden.  Men om man tror att storleken avgör miljöbelastningen tar man också fel.

Antalet lantbrukare minskar konstant, det är länge sedan jordbruket var modernäringen som var stommen i nationen. Enligt Jordbruksverket finns det i dag cirka 67 000 jordbruksföretag kvar år( 2015 siffror). Men det är bara 16 000 företag som kräver en arbetsinsats motsvarande minst heltid. De stora gårdarna står för större delen av vår mat. En tumregel brukar vara att 20 procent av lantbrukarna står för 80 procent av produktionen.

Alla är de, små som stora, “bönder” och ofta är de medlemmar i LRF. Elaka tungor brukar säga att denna organisation är värd ett mindre fredspris eftersom den lyckas ena så vitt skilda företagare under ett tak. Men det säger sig självt att begreppet ”konventionell odling” kan vara nästan vara vad som helst. Det enda man säkert vet är att svenskt jordbruk år 2017 inte ser ut som i Bregottreklamen.

 Generellt vågar jag dock påstå att svensk lantbruk är betydligt snällare mot djur och natur än de flesta andra länders.  Man var exempelvis tidig med att stoppa den vansinniga användningen av antibiotika i djurfodret. Användningen av olika växtskyddsmedel är också hårt kontrollerad. Om COOP hade varit lite smarta hade de lika väl kunnat göra sin skandalfilm om svenska produkter.

 Men, det kostar att vara miljövänlig och det är lätt att förstå de svenska odlarnas frustration när deras produkter möter konkurrensen ifrån länder där djur far illa och naturen tar stryk.

Ett sätt att få betalt för sin miljövård är att gå med i KRAV och få betydligt bättre betalt för samma varor. Är man skicklig kan man utnyttja tidigare insatser och undvika de skördeförluster på runt hälften som annars drabbar en eko-odlare.

Nackdelen är att man då fastnar i de gammelmodiga och teknikfientliga reglar som präglar KRAV. Debattörer som Marit Paulsen uppmärksammade detta tidigt.

Det finns för övrigt minst en ytterligare kontrollerad odlingsform, den kallas ”odling i balans” och har ett eget märke som kallas Sigill. Om du aldrig hört talas om dem så beror  det på att svenska medier totalt ignorerat företeelsen som faktiskt funnit i många år.

Här återfinns bland annat vackra blomsterängar som gynnar den biologiska mångfalden och här läcker inte jorden lika mycket näringsämnen som den gör på alternativa odlingarna.

Men, som sagt, kom inte här och släpa in en massa besvärliga fakta i min svart-vita verklighet! Jag är eko som ICA brukar sammanfatta det.

För det är inte bara COOP som påstår att det är mera hälsosamt att äta eko.

Till och med Systembolaget är "eko" numera.

 Och en del apotek vill också hänga på trenden. Här trappar man till med upp reklamkampen med att vara "naturlig".

Slutligen så har agronomen och riksdagmannen Staffan Danielsson (C) föreslagit att UG ( Uppdrag Granskning) borde titta närmare på eko-debatten. Det är ett gott förslag, men tyvärr alldeles för känsligt. Självkritik är något som andra yrkeskårer borde ägna sig åt!

Denna dag ett liv

"Will you still feed me

will you still need me

when I´m sixtyfour?"

Det slumpade sig så att jag "firar" min 64 födelsedag - på Akademiska Sjukhuset. Mitt tredje hem. Och passande nog med provtagning på Transplantationsmottagningen. Som gett mig många extra år.

Det är väl också ett svar på frågan #vadfanfårjagförskatten?

Nu hoppas jag bara att provsvaren är ok, så jag kan se fram emot något år till...

Gevägen till moderskärlek?

Föräldrakärlek. En högst vetenskaplig förklaring till en arts framgång i det evolutionära spelet. Var det genom att låna gener ifrån ett virus som våra förfäder ( för 300 miljoner år sedan) la grunden till i vart fall den nära relationen mellan honan och ungen? Det är den fantasieggande teorin i del två av den japanska TV-serien "Utvecklingens språng" som sändes på SVT ikväll. Parallellet med Sveriges kvalmatch i fotboll så många kan ha missat den!

Berättelsen hur ett retrovirus kippper in några av sina arvsanlag i ett tidigt däggdjur och ger upphov till moderkakan och förmågan att härbergera ett foster i livmodern är värt att ta del av. Fundera sedan över påståendet med "onaturlig genmanipulation" enskilt eller i grupp.

En annan förändring av genomet gav däggdjuren förmågan till det som gav dem deras namn - att ge mjölk åt sina ungar.

Den nya genetiken ger oss onekligen helt nya verktyg för att förstå evolutionen bättre. Filmen ligger på SVT play. Se den gärna!

Och eftersom vi just firat fars dag. En känd apforskare, Frans de Waal, brukar påpeka att det som skiljer människan ifrån alla de andra människoaporna är att hanen tar aktiv del i vården av barnen.

Genvägen till rättvisa?

Oskyldigt dömda som räddats ifrån dödstraffet. Historiska reliker som inte var vad man trodde, ja, det var mycket som professor Marie Allen hann med i sin föreläsning i går kväll på Uppsala Stadsbibliotek.

 

 Centralt i alla berättelserna är förstås DNA-spåren. Numera kan kriminalteknikerna få fram tillräckligt med sådana spår till och med ifrån ett fingeravtryck! Och ett hårstrå i en bok kan räcka för att bekräfta historiska påståenden, eller för att avslöja falska kranium!

Fiktionen i kriminalserier som CSI har nästan blivit verklighet. Och nästa steg är, enligt Maria Allen, att vi också kan utläsa hur gärningsmannen ser ut med hjälp av de DNA spå vi kan säkra på brottsplatsen.

Se hela föreläsningen här!

 

Den bok jag pratade om i går heter ”Evolutionen och jag” av Johan Frostegård. Mer om den senare.

Ber också att få återkomma med svar på frågan vilka böcker som ger en populär orientering över de senaste årens forskning kring genetik och DNA.

 

Slutligen, gårdagens föreläsning var den sista för terminen. Men vi hoppas att kunna komma tillbaka med en fortsättning i vår.

 

En syn på GMO

I veckans avsnitt av Vetenskapens Värld ( Utvecklingens Språng 1)  i SVT presenteras en teori om hur det gick till när ögon uppkom i evolutionen. Det är en överraskande och spännande historia där gener ifrån mikroorganismer infogas i maneter (!).

Något som efter många miljoner år leder fram till dagens avancerade ögon hos ryggradsdjur som exempelvis människan.

Historien visar bland annat att gener kan föras ifrån växtriket till djurriket och hur naturen ibland bedriver en smått hisnande genmanipulation! Helt "naturligt".

För den som är intresserad av genetik och evolution  är detta ett högst intressant kapitel i livets tillblivelse på jorden.

Namn: Jan-Olov Johansson
Ålder61 år
Familj: Fru, tre vuxna barn och två barnbarn
Bor: I Norby, Uppsala
Gör: Vetenskapsjournalist, agronom och yrkespatient
Gillar: Djur, natur, vetenskap och intressanta människor
Ogillar: Alla former av fundamentalism



@jolov på Twitter:

redaktionella bloggar

Externa sportbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

Externa Kultur & Nöjesbloggar (omfattas inte av UNT:s utgivaransvar)

Fler bloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

Uppsalavimmel.se - bloggar

Stadsdelsbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

senaste nytt unt.se