Logga in
Logga ut
Varm höst! Funbobloggen Funbobloggen
Vädersponsor:

Jan-Olov Johansson

Vad vi vet

Jan-Olov Johansson är en 64-årig morfar som är utbildad till agronom och hela livet har verkat för att skapa en dialog mellan vetenskap och medborgarna. Ledamot i IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin), ledamot av KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin), hedersdoktor vid Uppsala Universitet och yrkespatient.
Detta är en extern blogg utanför UNT:s utgivaransvar

En syn på GMO

I veckans avsnitt av Vetenskapens Värld ( Utvecklingens Språng 1)  i SVT presenteras en teori om hur det gick till när ögon uppkom i evolutionen. Det är en överraskande och spännande historia där gener ifrån mikroorganismer infogas i maneter (!).

Något som efter många miljoner år leder fram till dagens avancerade ögon hos ryggradsdjur som exempelvis människan.

Historien visar bland annat att gener kan föras ifrån växtriket till djurriket och hur naturen ibland bedriver en smått hisnande genmanipulation! Helt "naturligt".

För den som är intresserad av genetik och evolution  är detta ett högst intressant kapitel i livets tillblivelse på jorden.

Släkten är värst?

Släktforskningen är kanske mera en hobby än forskning men på senare år har den fått ett helt nytt redskap -  DNA. Även om dessa relativt kostsamma analyser sällan ger något häpnadsväckande så har de sin plats för att bekräfta eller avfärda misstänkta släktskap. ”DNA ljuger inte” är en sentens som man ofta hör i sammanhanget.

Att spår av DNA används som ett bevis inom brottsutredningar vet alla som sett CSI eller andra crimeserier på TV. ( Eller som lyssnat på det fascinerande föredraget Genvägen till rättvisa av Marie Allen vår serie Genvägen till kunskap.)

 Men sedan några år har dessa två olika användningar kopplats ihop, det vill säga polisen vill använda släktforskningens resultat för att hitta den skyldige i exempelvis mordutredningar.

Ofta gäller det gamla olösta brott där man lyckats säkra DNA-spår men inte hittat förövaren. Mest uppmärksammat är kanske den mycket omskrivna så kallade Golden State killer i delstaten Kalifornien i  USA. Denna osedvanligt grymma och hänsynslöse skitstövel härjade länge i olika delar av Kalifornien utan att polisen kunde få fast honom. Till slut tillgrep man just material insamlat via släktforskning. Genom ett rätt avancerat pussel på DNA nivå och uteslutningsmetoden så lyckades man komma fram till vem mördaren var. Svaret bidrog till känslan av att alltihop var som hämtat ur en TV såpa, den skyldige visade sig vara en fd polis!

För att alltihop skall lyckas så krävs bland annat släktingar till brottslingen skall ha låtit analysera sin arvsmassa och att man får tillåtelse att använda sig av det här materialet. Framgångarna har lett till att svensk polis nu också vill kunna använd sig av denna lite oväntade väg att fälla en skyldig. Oväntad eftersom det ju inte var det här som släktforskaren tänkte när hen lämnade in sitt prov.

Skulle du säga ja till en sådan användning?

Men frågan dök upp redan vid mordet på Anna Lind.

Krav ställdes då på att polisen skulle få tillgång till det så kallade PUK registret som finns på alla nyfödda i landet.

Även här är syftet ett helt annat. Att snabbt spåra genetiska problem som är enkla att åtgärda, det vill säga att säkra barnets hälsa och välbefinnande. Samtidigt får man ett stort register över alla de medborgare som är födda i Sverige.

Användningen av PUK registret avslogs om jag minns rätt.

Personligen så har jag inga problem med att låta myndigheterna använda alla tillgängliga medel för att få fast mördare och förhindra att oskylda döms, men frågan är förstås var exakt man skall dra gränsen.

Bestämmelserna på området är som så ofta när det gäller DNA teknik oklara och inte helt genomtänkta.

 

 

Genväg till genvägen

Genvägen till kunskap är namnet på en serie föreläsningar av föreläsningar som anordnas av Vetenskap och Folkbildning, SSMG och Uppsala Universitet. Och jag har fått förmånen att leda dessa sammankomster.

Igår tog vi upp frågan vad läkarvetenskapen idag kan se i våra gener och vad vi egentligen vill veta.

Hela serien startade på Stadsbiblioteket där vi berättade om hur DNA analyser används i släktforskningen. Den förelsäningen fick vi tyvärr inte filma.

Men del två som handlar om vad vi kan utläsa om mänsklighetens historia och vandringar över jorden finns på video. Det är en populär föreläsning av professsor Mathias Jacobsson som i dag har setts av över 1300 personer. Här hittar du den!

Skrivet i dina gener?

1900-talets viktigaste vetenskapliga upptäckt!

Så har den kallats, upptäckten att det är DNA som är grundritningen i allt levande.

Och det är just detta banbrytande framsteg som står i fokus för vår föreläsningsserie Genvägen till kunskap som nu går in på sin tredje termin.

I går berättade överläkare och professor Niklas Dahl om vad vi numera kan läsa ut om en individs framtida hälsa och liv. En fascinerande och inte helt enkel historia.

Sal IV var fylld med nyfikna åhörare och om du missade tillställningen så finns den nu på video här. Håll till godo!

 

Välkommen till sal IV

Morgondagens föreställning om Genvägen till hälsan hålls i sal IV i Universitetshuset  ( Biskopsgatan 3) och inget annat. Klockan 19.00 börjar vi med Dan Larhammar berättar om vad en gen är egentligen och därefter berättar professor Niklas Dahl om vad vi idag kan förutse med hjälp av genetiska analyser. Inget inträde!

Varmt välkomna!

Genvägen till framtiden?

Att man kan se bakåt i tiden med hjälp av DNA analyser är ingen nyhet. Men hur är det med framtiden? Vad kan man idag se genom att göra en analys av just dina gener? Den spännande – och delvis skrämmande- frågan är ämnet för höstens första föreläsning i serien Genvägen till kunskap som besöka i sal IV i Universitetshuset nu på tisdag, klockan 19.00.

Kan man med hjälp av gentester förutsäga hur gammal du blir, vilka sjukdomar du kommer att drabbas av, ja, rent av om du kommer att bli lycklig?

Går det att ta reda på vilken mat just du borde äta, eller om du kommer att drabbas av cancer längre fram i livet? 

Och vill man verkligen veta det? 

Går det att lita på de genetiska tester som numera går att köpa?

Om allt detta och mycket mera kommer vår förste föreläsare professorn och överläkaren  i klinisk genetik på Uppsala Universitet,  Niklas Dahl, att berätta!

Föreläsningen är gratis och arrangeras av föreningen Vetenskap och Folkbildning, Svenska Sällskapet för Medicinsk Genetik och Uppsala universitet.Inleder gör som vanligt professor Dan Larhammar genom att berätta vad en gen egentligen är.

 Missa inte detta tillfälle att se in i framtiden!

Namn: Jan-Olov Johansson
Ålder64 år
Familj: Fru, tre vuxna barn och två barnbarn
Bor: I Norby, Uppsala
Gör: Vetenskapsjournalist, agronom och yrkespatient
Gillar: Djur, natur, vetenskap och intressanta människor
Ogillar: Alla former av fundamentalism



@jolov på Twitter:

Externa bloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

Stadsdelsbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

senaste nytt unt.se