Året var 1988, påminner tidigare kommunpolitiker Lennart Hedquist (M) i ett mejl. Och visst skrev vi om de nya husen vid Fålhagsleden 99–103 där den kooperativa bostadsföreningen Pumpan såg dagens ljus. Det var det första försöket med en kooperativ boendeform i Uppsala.

Det var byggföretaget JM i samarbete med Uppsala kommun som drev projektet. Satsningen hade likheter med den som presenterades av kommunalråd Erik Pelling (S) och Eva Nordström, vd för Stockholms Kooperativa Bostadsförening (SKB), under torsdagen. De som fick en lägenhet betalade en insats (cirka 8 000 kronor) och vid utflytt gick bostaden tillbaka till föreningen och insatsen återbetalades. Syftet var att undvika bostadsspekulation, främja gemenskap och att ändå ha ett inflytande över boendet på samma sätt som i en bostadsrättsförening.

LÄS MER: Ny boendeform till Uppsala. "Historiskt."

Men grundtanken grusades. Enligt en artikel i tidningen november 2001 berättar styrelsen bland annat om misskötsel av lägenheterna. De boende behövde själva rusta, men hade inget intresse eftersom de inte kunde dra någon ekonomisk fördel av det när de flyttade. Föreningen ville till slut ombildas till bostadsrättsförening. Men det kunde enligt stadgarna inte ske utan att kommunen gav samtycke. En politisk debatt bröt ut där de borgerliga var för en ombildning. Inför fullmäktigeomröstningen bytte sedan Socialdemokraterna inställning och Pumpan kunde ombildas.

I ett mejlsvar till UNT och Lennart Hedquist – som även påtalar risken att bostadsbyten sker där värdet på hyresrätten regleras vid sidan av – skriver Erik Pelling att man är medveten om det tidigare försöket men att man nu valt "en stabil aktör som SKB med 102-års erfarenhet av att bygga, äga och förvalta kooperativa hyresrätter". Och att det under dessa år "har ingen av föreningens fastigheter ombildats eller sålts".