Bartendern Larssa Stefansson lyssnar hellre på vad gästen har att berätta än pratar om sig själv. Foto: Sara Thun

Bartendern:
”Det är inte jag som börjar prata.”
Vem? Larssa Stefansson, 29 år.
Gör: Bartender på Bullit.

När de flesta går hem från jobbet börjar Larssa Stefansson sin arbetsdag. Som bartender möter han många pratglada personer.
– Eftersom jag jobbar på en rockbar pratar de flesta om musik. Men annars handlar det mycket om vardagliga saker som jobb och idrott.

Kan man se på en person hur den kommer att bete sig?
– Det går inte att avgöra på utseendet, men när man jobbat ett tag i branschen får man en viss magkänsla när man ser en person. Det handlar snarare om uttryck än utseende. Om någon går med lugna steg mot baren vill de oftast beställa en öl till exempel.

Om de tar raska steg då?
– Då vill de önska en låt!

Vad är det roligaste någon har pratat om?
– Jag har inget konkret exempel, men det är kul när man lär känna gäster som kommer ofta. Man utvecklar en kompisrelation till stammisar.

Vilken är den vanligaste fördomen om en bartender?
– Att det inte är ett riktigt jobb. Men det beror väl på att det är så många som jobbar extra inom yrket. De flesta bartenders är intresserade av yrket, inte av att festa.

Måste man vara social som bartender?
– Ja, det tycker jag. Viktigast är att vara kunnig inom yrket, men man måste också kunna ta människor.

 Vad brukar du själv prata om då?
– Jag låter mest andra prata. Men ju mer jag lär känna en stamkund desto mer berättar jag om mig själv. Men det är inte jag som börjar prata. Folk vill hellre prata om sig själva än höra vem personen bakom disken är.

Frisören Jennie Melin fixar håret på Gerd Fredriksson, som just har blivit klippt i en modernare frisyr. Foto: Elin Larsson

Frisören:
 ”Man kan bli lite som en psykolog”
Vem? Jennie Melin, 22 år.
Gör: Jobbar som frisör på Hair & Face Stockholm.

På frisören Jennie Melins arbetsplats är det vanligare med drop-in-kunder än stammisar, så det gäller att få igång samtalet.

Har du en standardrepertoar som du drar för nya kunder?
– När jag börjat klippa frågar jag nästan alltid vad personen gör och var han eller hon bor, lite halvpersonliga saker. Efter det brukar samtalet flyta på.

Är kunderna frågvisa?
– Förvånansvärt många börjar konversationen med att ursäkta sig för att håret är slitet. Sedan undrar en del varför jag är frisör och sådär, men det är vanligare att jag ställer frågor.

Måste man prata under en klippning?
– Nej, vissa vill ju inte det, det märker man. Då kan man lyssna på ljudet runt omkring, som hårtorkar och radio.

Händer det att folk avslöjar för mycket?
– En kvinna berättade öppenhjärtigt om hennes familjeproblem en gång. Jag var ny då och tyckte att det blev rätt jobbigt. Men jag lyssnade och stöttade. Man kan bli lite som en psykolog ibland.

Skvallrar du om det för dina kollegor då?
– Det händer att jag berättar om något roligt som hände under dagen. Men i så fall säger jag inte vem det handlar om.

Gerd Fredriksson är hos Jennie Melin för andra gången.
– Första gången jag var här pratade vi om Turkiet. Jag skulle precis åka dit och hon hade varit där så det var perfekt för mig.

Taxichauffören Monika Johansson kör rullstolsburna på dagarna. På kvällarna förvandlas bilen till ”partybussen” till och från krogen. Foto: Sara Thun

Taxichauffören:
”En berättade hur hon blir en katt”
Vem? Monika Johansson, 42 år.
Gör: Taxichaufför på Taxi Kurir.

Redan vid valet av platsi taxibilen vet Monika Johansson om du är en sugen på att prata eller inte.
– Den som sätter sig i fram vill oftast prata medan den som sätter sig i bak vill vara i fred.

Vad pratar de flesta om?
– Att kommentera vädret är vanligast. Det är också det som de flesta inleder med. Sen frågar många vem jag är och var jag kommer ifrån. Många pratar också om sjukdomar, så ibland känner man sig mer som en doktor än taxichauffis.

Vad gör du om det blir pinsam tystnad i bilen?
– Det brukar sällan hända. Tystnad kan vara skönt också. Då kikar jag lite på kunden och undrar vad de tänker på.

Vad är det konstigaste någon berättat?
– En gång hoppade en tjej in i taxin och berättade att hon brukade förvandlas till en katt. Hon beskrev detaljerat och på fullaste allvar hur hon brukade spinna och kura ihop sig till en boll.

Är det vanligt att folk berättar om sina problem då?
– Det händer. En gång hoppade en kille in i bilen och ville att jag skulle köra honom var som helst tills hans 300 spänn tog slut. Han ville prata om livet. När det var klart sa han tack och gick.
 

Vilken är den vanligaste fördomen om taxichaufförer då?
– Många tror att vi kör taxi för att vi inte kan få något annat jobb. Så är det inte! Visst är många högskoleutbildade, själv är jag till exempel biolog, men vi stannar kvar för att man får träffa så många olika människor. Det är ofta ett fantastiskt roligt jobb.