Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill att Stefan Löfven ändrar uppfattning i energifrågan och oundvikligt tar ställning till en snabb avveckling av den svenska kärnkraften. Speciellt miljöpartiet har fått blodad tand efter det tyska beslutet att lägga ned kärnkraften efter olyckan i Fukushima. Stefan Löfven har uttalat sig försiktigt och menar att den svenska energiförsörjningen måste tänkas igenom noga.
Sveriges speciella omständigheter i geografi och industriell verksamhet innebär ett förhållandevis stort behov av energi och speciellt elektricitet. I jämförelse med exempelvis Danmark är behovet av elektricitet mer än dubbelt så stort per person.
Orsaken är bland annat det stora energibehovet inom skogs- och stålindustri samt inom den tunga tillverkningsindustrin. Skulle dessa läggas ned om elkostnaderna blir för höga, blir behovet av elektrisk energi väsentligt mindre. Det samma gäller energikostnader i samband med alla tillhörande godstransporter. Att detta kan bli följden av en ogenomtänkt och energipolitik borde kanske inte minst Vänsterpartiet tänka på.
En arbetslös industriarbetare använder mindre el och har inte råd att köra bil lika mycket som tidigare. Hans eller hennes miljöpåverkan blir därför lägre.
Man får hoppas att Vänsterpartiets och Miljöpartiets väljare även i storstäderna tänker igenom vad en sådan utveckling skulle kunna innebära för landet. Risken är att de tror att fördelen med stängda kärnkraftverk uppväger nackdelen av att stora delar av svensk exportindustri avvecklas.
Den svenska vattenkraften och bioenergin tillsammans med diverse besparingar skulle säkert räcka till att energimässigt klara en ekonomi av danskt slag och inte heller den kraftigt subventionerade vindkraften skulle behövas. Den danska elenergin uppgår nämligen bara till 44 procent av den svenska (per person räknat), men Danmark släpper ut 70 procent mer koldioxid per person än Sverige. Är detta verkligen något för vårt land att sträva efter?
Lennart Bengtsson
gästprofessor Uppsala universitet
UNT 10/3 2012