De styrande i Region Uppsala står just nu inför ett ödesval gällande primärvården. Politikerna måste välja: en primärvård som möter invånarnas behov eller att hålla sin egen satta budget genom att skära ned på personal.
Det finns vissa saker som bör övervägas innan man börjar skära i något. Vilka behov finns? Är det helt nödvändigt att delar tas bort? Det skulle förstås vara tanklöst att skära bort det som faktiskt behövs.
Nedskärningar har börjat på ett smygande sätt då flertalet tjänster inte tillsätts när personal slutar. Även om ingen medarbetare förlorar sitt arbete så drabbar det patienterna, samt de medarbetare som tappert nog stannar kvar och måste göra mer med färre händer.
Politikernas budget för regionens vårdcentraler är tuff och man dras med stora underskott. Region Uppsala har lägst tilldelade resurser i landet för att bedriva primärvård, mätt i kronor per invånare för läkar- och sjuksköterskevård, enligt Statistiska Centralbyrån. Jämför man med de fem regioner som har mest medel att tillgå, så har Region Uppsala 28 procent mindre resurser till sitt förfogande. Skillnaden är alltså betydande och det märks påtagligt i den dagliga verksamheten.
Vården utvecklas ständigt. När man ser över en verksamhet förstår vi att resurserna kan behöva minskas om behoven tydligt förändras. Så är dock inte fallet med regionens vårdcentraler. Ledning och medarbetare kämpar hårt för att hantera en stor efterfrågan från våra invånare. Tyvärr brister dock tillgängligheten på olika sätt. Kanske har du som läsare haft svårt att få en tid när du behövt vård? Om du får snabb tillgång till vård kan det, förutom att din hälsa blir bättre, korta ned en eventuell sjukskrivning, stärka bemanningen på din arbetsplats, samt förbättra din och samhällets ekonomi.
Så, i stället för att skära ned bör man tillföra medel till primärvården. Det är också en del i regeringens långsiktiga plan att flytta ut en del av sjukhusvården till en förstärkt primärvård i syfte att sänka kostnaderna, eftersom primärvård generellt är billigare än den specialiserade sjukhusvården. Det har även de styrande i Region Uppsala själva befäst i det så kallade Wik-avtalet från 2022. Där står klart och tydligt att medlen till primärvården ska öka betydligt. Planen är lovande, men vi väntar fortfarande med spänning på själva genomförandet.
De flesta regioner i Sverige brottas med svåra ekonomiska utmaningar. Vissa av dem har valt att varsla om stora uppsägningar, medan andra regioner har valt en annan väg. Det finns alltså flera handlingsalternativ i det läge vi befinner oss i.
Personalen inom vården har under många år larmat om bristande arbetsmiljö och låg löneutveckling. Tjänstemännens egna analyser konstaterar att attraktiviteten för vårdyrkena sjunker, och svårigheten att bemanna leder i sin tur till att vårdköerna blir längre och stora ekonomiska konsekvenser då dyr hyrpersonal tvingas tas in.
Med de utmaningar vi står inför inom vården, är då vägen framåt att skära ned på personal?
Situationen är allvarlig och ni politiker står inför ett vägval. Att strama åt ännu mer eller skapa förutsättningar för en långsiktigt fungerande vård och personalpolitik.