En debattartikel i UNT 18/7 påstår - helt i strid med rubriken Både bostäder och park behövs - att bostadsbristen i Uppsala gör det nödvändigt att bebygga grönområdet i kvarteret Seminariet. Den tanken har med skäl mött motstånd bland annat i UNT 27/7.
Om den logiken gällde skulle inga grönområden eller parker finnas i någon metropol. Men väldiga parker finns i New York, London, Paris, Berlin, Kapstaden? Vad pendelboendet kring Stockholm beträffar talar ingenting för att det utpekade kvarteret i Uppsala eller några andra större pendelorter kring Stockholm någonsin skulle upphäva bostadsbristen, om de bebyggdes.
I Uppsala, liksom i andra centralorter i Stockholms närhet medför ökad förtätning i längden endast nya problem. Dessutom utplånas ortens historiska identitet och det omärkligt och liksom av fri vilja.
Måste gamla särpräglade och historiskt talande stadsmiljöer verkligen sprängas i luften eller bombas, innan vi förstår att stadens historiska arkitektur är dess bästa varumärke, som inte får ersättas av anonym, serieproducerad arkitektur?Den medeltida gamla stan i Warszawa bombades och sprängdes av Hitler men byggdes upp igen. "Bara en rekonstruktion" säger några. Men dess murar, borgarhus, krogar, kyrkor och palats är också en symbol för hel nations trohet mot sig själv, mot europeisk kultur och mänskligt ansvar. Det centrala Uppsalas historia är inte lika dramatisk, men lång och värdefull också den.
Under bara fem-sex decennier av felplanering har, öster om Östra Ågatan, det mesta av drottning Kristinas stadsplan och byggnader från 1700-tal och 1800-talet förvandlats till en anonym, trist och skräpig kommersiell monokultur.Så bör det inte få fortsätta. Att med detta elände framför ögonen reducera Uppsalas stadsplaneproblem till en kamp mellan grönt trädkramande och ung bostadsbrist är absurt.
Frågan gäller vilka övergripande krav stadsplaneringen nu och i framtiden måste uppfylla för att fungera på så många relevanta plan som möjligt. Den frågan kan formuleras till exempel så här:
Hur ska Uppsala med hänsyn till sin geografi, topografi och historia gestaltas så att en välfungerande harmoni mellan miljömässiga, kulturella, historiska, sociala, politiska, ekonomiska och näringsrelaterade funktioner bäst kan uppnås och synergiskt samordnas?
Just i Uppsala, det svenska rikets forna kröningsort, landets kyrkliga huvudort och äldsta universitetsstad, ställer den historiska miljön alldeles särskilda krav på sin omgivning.
Det internationellt kända Uppsala universitets nutida verksamhet måste också stadsplanemässigt klokt beaktas. Det statliga fastighetsbolaget Akademiska Hus har, som ingen kan låta bli att se, gjort ett kolossalt, men onekligen pedagogiskt misstag invid Botaniska trädgården.
(Det är sannolikt följden av att ett fastighetsbolags ekonomiskt vinstsökande dikterar universitetens byggnadsprogram. Det gör att den direkta vinstmaximeringen av kostnaden för husens väggar blir viktigare för staten än den på längre sikt rika produktionen av den verksamhet som bedrivs inom byggnadernas väggar.)
Uppsala är en på många sätt svårplanerad stad. Den omges av mark som är idealisk för jordbruk och föga lämplig för husbygge och underjordiska trafiklösningar. Där marken är lämplig att bygga på, är den till stora delar antingen mer värd som kulturmark eller oersättlig för rekreation. Fyrisån och järnvägen är - på helt olika sätt - ovärderliga stråk, men stadsplanemässigt är de också tekniska barriärer för nödvändig korsande kommunikation.
Stadsarkitekten Gunnar Leche, verksam 1920-1954, byggde det expanderande Uppsala mindre tätt och - vid nya och bredare stråk - högre än förr, men aldrig skrymmande. Han bevarade stråk av grönska och lät i centrum drottning Kristinas täta centrumstadsplan från 1600-talet bestå.
Det var bra, och det skulle ha varit bra än i dag, om bara rivning av arkitektoniska landmärken undvikits, och själlösa, överdimensionerade, nybyggen hade bannlysts. Bit för bit har under 50 år centrum förtätats och helt ändrat karaktär. Att öka byggnadskubiken utan hänsyn till att gatuplanen omöjligt kunde svälja detta till volymen kanske fördubblade affärscentrum var olyckligt.
Av vad som i dag kunnat vara en funktionell och levande "gammelstad" i staden (ett slags yngre motsvarighet till den medeltida Gamla stan i Stockholm) har skapats ett gytter av arkitektoniskt värdelösa, kompakta affärs- och kontorskvarter, med funktioner som inte ryms där, alltmedan kostnadsstegringen driver bort småföretagen.Men ännu hoppas byggnadsnämnden på fler köparkader i detta också trafikmässigt illa fungerande centrum. De enstaka värdefulla byggnader från äldre tider som står kvar uttrycker i de flesta fall ingenting annat än skam över sin förnedring. Till och med det gamla rådhuset våldtas till byggnadsnämndens belåtenhet av ännu en överflödig galleria! Om natten är centrum tomt, naket, mörkt och otryggt.
Man hade kunnat ge staden ett nytt och rymligare centrum strax söderut, där produktionsanläggningar och lagerområden hade kunnat ge rum för ett modernare, blandat affärs-, administrations-, och bostadscentra med fungerande trafikleder och spårvägsförbindelser till andra delar av staden. Där härjar nu bostadsbyggarna allsmäktigt, så den chansen är snart helt överspelad.
Det är rakt inte så att det centrala Uppsala i dag kunde avstå mer av sin historia och identitet. Man bör inte heller korka till staden med överdimensionerade byggvolymer.
Allt tättbebyggande har sin mättnadsgräns, i centrum har den överskridits. Tyvärr förefaller misstagen bli bara grövre. Kanske delvis på grund av de förtroendevaldas brist på insikt.Kanske därför att den översiktsplanering PBL förutsätter inte i avseende ens på avgörande viktiga strukturplaner har bindande verkan. Det marknadsekonomiska och kommunalpolitiska komplexet har stora möjligheter att i detaljplaneringen praktiskt taget nolla all övergripande konsekvens och att tysta eller förbigå kritik vid förhandsprogrammerade "samråd".
Johan Wrede
professor emeritus i svensk litteratur vid
Helsingfors universitet, bosatt i Uppsala
UNT 2/8 2009
Tidigare inlägg i debatten om Uppsalas stadsmiljö: se www.unt.se/debatt