Publicerad: 2009-07-23 10:43, senaste uppdaterad: 2010-04-13 12:04
REPLIK. Att offentligt diskutera arkitektur och stadsgestaltning är viktigt. Att diskussionen kring enskilda stora eller känsliga projekt ofta kommer i gång först då skräddarsydda detaljplaner redan är framtagna, husen projekterade och byggloven givna eller utlovade, är ett trist faktum. Det är inte alls svårt att förstå den ilska, frustration och uppgivenhet som engagerade medborgare kan känna.
Den byggda miljön påverkar oss, vare sig vi är intresserade av arkitektur och kultur eller inte. Tycker vi inte om musiken kan vi stänga av radion, är boken trist kan vi lägga den ifrån oss, smakar maten dåligt kan vi sluta äta. Men det är svårt att blunda för fula hus och miljöer. God arkitektur och stadsmiljö är säkert viktigare för hälsan än vi tror.
Uppsalas gamla stadskärna innehåller många välbevarade, ålderdomliga, vackra byggnader, gator, torg och parker. En forsande å flyter igenom staden och över hela härligheten vilar Slottet och Domkyrkan.
Väster om Slottet ligger Botaniska trådgården och Linneanum. Det är en miljö med stora estetiska och kulturhistoriska värden, det kan minsta barn uppfatta.
Det är inte konstigt att medborgarna, det vill säga "allmänheten", förväntar sig att stadens hus, platser och parker bevaras och vårdas med största omsorg och försiktighet.
Det är inte heller konstigt att många blir upprörda när de ser att miljöer som de älskar hotas och kräver att de nya byggnader som uppförs på historiska grönytor skall underordna sig platsen och vara av yppersta kvalitet.I kvarteret Blåsenhus bygger staten genom sitt bolag Akademiska Hus. Staden har ansvar för att detaljplaner tas fram och att granska att planerna följs då bygglovet ges. För inte så länge sedan behövde staten inte söka bygglov, så lite mer demokratiskt har det blivit.
Medborgarna kan genom sina valda politiker styra och påverka det som planeras och byggs, stadens utveckling och gestaltning. Själva grovjobbet utförs av stadens tjänstemän men de avgörande besluten fattas av politiker. De flesta, såväl politiker som tjänstemän, har öron att höra med och ögon att se med och har därför goda möjligheter att lyssna till kritik, synpunkter och förslag från allmänheten. De troliga är att många också gör det.
Pedagogikum bör naturligtvis granskas och utvärderas nu när huset nästan står färdigt. Man kan även fundera över hur beslutsprocessen sett ut och vad som kunde ha gjorts i stället. Men de hus som framöver är tänkta att byggas i Blåsenhus och ännu inte har projekterats, som bara finns som idéer eller skisser, är lika viktiga att diskutera. Det vore värdefullt att nu föra ett samtal kring det som fortfarande är möjligt att påverka. Naturligtvis är det därför viktigt att staden, universitetet och Akademiska Hus så öppet som möjligt redovisar aktuella planer och projekt och tidigt bjuder in allmänheten att ta del av dessa för att kunna kommentera och diskutera.
Att skriva debattartiklar är inte meningslöst. Men om debatten kommer i gång först då allt redan är beslutat kanske lyhördheten hos dem som fattat besluten inte är så stor.För oss som arbetar med detaljplaner och bygglov på stadsbyggnadskontoret är det oftast inte lämpligt att i pressen offentligt uttala vår personliga mening í känsliga plan- och bygglovsfrågor. Diskussionen får vi i första hand föra som en del av det professionella arbetet inom kontoret. Men den intresserade "allmänhetens" engagerade synpunkter har vi alla nytta av, och debattinläggen i UNT:s spalter tror jag beslutsfattarna trots allt tar till sig och kan beröras av, om än ibland något motvilligt.
Olof Antell
bygglovshandläggare, stadsbyggnadskontoret
Uppsala kommun
UNT 22/7 2009
Detta är en replik på artikeln 11/7.