Publicerad: 2011-02-02 00:00
Läs upp
Laddar...

Detta gör inte campus attraktivt

Det är inte 14-våningshöjden, utan sättet att sprida ut hus med endast bostäder i, på ett gräsfält utan koppling till gatan, som strider mot avsikten att göra Artillerigatan i Uppsala till en stadstgata. Det skriver Eric Thärnström.

Visionsbilden för studentbostäderna vid Artillerigatan strider mot översiktsplanen. Men det beror på utformningen, inte på hushöjden. Det här är en möjlighet att göra Kåbo och Uppsala universitet mer attraktivt.

I översiktsplanen fastställs att inget hus får skymma de historiska siktlinjerna mot Slottet och Domkyrkan. Många har tolkat det som att inget höghus får byggas i Innerstaden. Helt felaktigt menar en del debattörer att 14-våningshuset strider mot det. Det finns en historisk siktlinje i närheten och det är Dag Hammarskjölds väg. I sydväst skyms redan sikten av Stadsskogen och låg villabebyggelse.

Med undantag från köksutsikter från Artillerigatan kommer inte 14-våningshuset att skymma någon siktlinje. Området ligger inte heller i vad som i Översiktsplanen, ÖP, 2010 betecknas som innerstaden. Det ligger precis utanför.

Men visionsbilden strider ändå mot ÖP 2010. Där pekas nämligen Artillerigatan ut som stadsgata. ÖP 2010 definierar stadsgata som en gata med blandade verksamheter och en kontinuitet i stadsrummet.

Visionsbilden med sina monofunktionella punkthus strider mot det både genom att vara utströsslade på ett gräsfält utan koppling mot gatan och genom att bara innehålla bostäder.

Konstigt nog är det ingen som tagit upp det tidigare. I andra fall brukar inte minst UNT:s ledarredaktion efterfråga en utvidgning av innerstaden med nya verksamhetslokaler och med en mänsklig skala i utformningen. I fallet Artillerigatan kan man tänka sig femvånings lamellhus intill gatan med verksamheter i bottenplanet. Det motsvarar hushöjden på husen intill och ger ett mer sammanhållet intryck. Nya verksamheter gynnar både Blåsenhus som kvarter och Kåbo som stadsdel med fler människor i rörelse under en större del av dygnet.

Universitetet vinner också på en levande stadsmiljö eftersom det gör campus mer attraktivt. De möten som uppstår i en sådan miljö är ovärderliga inte minst för universitetets forskning.

Teddy Brunius skriver den 16/12 att trafikmängden kommer öka för varje ny kubikmeter som byggs. Det är mycket riktigt att fler bostäder i ett område ger fler människor i rörelse, men det behöver inte betyda att biltrafiken ökar. Biltrafiken kommer inte påverkas av att 250 studentbostäder byggs på gångavstånd från campus och stadskärnan. Om bostäderna i stället skulle byggas i periferin ökar sannolikheten att studenterna tar cykel, alternativt bil till campus.

Vill vi bygga vidare på Uppsalas intimitet och historiska identitet bör vi bygga staden inåt så att vi får fler människor på gatorna, inte fler bilar.

I översiktsplanen pekas Artillerigatan ut som stadsgata. I programmet för Blåsenhus vigs området till studentbostäder. Dessa planer har vunnit laga kraft. Låt oss vända diskussionen till att handla om ”hur” och inte ”om” det ska byggas studentbostäder i Blåsenhus. För studenternas skull.

Eric Thärnström
nätverket Yimby Uppsala
UNT 2/2 2011



Kommentarer till artikeln
If you build it, they will come
Husen bör utformas så att de är estetiskt tilltalande om de kommer utgöra en del av stadens silhuett. Att däremot utforma dem i samma stil som befintliga byggnader, så som slottet eller domkyrkan, vilket jag tolkar det som att vissa tidigare kommentarer vill, tycker jag känns bakåtsträvande. En stad måste tillåtas förändras med tiden och utvecklas med nya intryck.

Att enbart bygga punkthus på en gräsyta känns även det bakåtsträvande, så byggde man på bl a 70-talet och det fick inte alltför positivt utfall. Det är bättre för stadslivet att som det i artikeln sägs lägga husens fasader mot gatan och möjliggöra för någon form av verksamheter i bottenvåningen. Sen kan man alltid blanda högre punkthus och lägre gatufasadshus om det är mer kostnadseffektivt.
Kristian Högberg, 19 feb 2011 kl 11:06
@Inger Sjöberg
Tack, Inger Sjöberg. Poängen är just att det här projektet kan vändas till att bli något positivt både för Artillerigatan (som i dagsläget är väldigt anonym), för Blåsenhus som får ett ökat folkliv och för Kåbo som kan få ett större utbud. Visionsbilden här ovan behöver inte vara slutgiltig, men för att ändra den krävs en konstruktiv grundsyn kring hur projektet istället kan utvecklas. 250 studentbostäder kan utan problem få plats på ytan även om man bygger lamellhus, och Uppsalahem har redan en förlaga i Ekeby för hur man kan göra. Det bör gå att utveckla den till att även innehålla andra verksamheter i bottenplanen.

Låt oss erbjuda brukarna, studenterna, vårt stöd för en bättre stadsmiljö och fler bostäder.
Eric Thärnström, 08 feb 2011 kl 17:10
Ett attraktivt campus trevligt för alla
Tack Eric Thärnström för att du kommer med nya argument, den om stadsgata, i diskussionen om studentbostäder i Blåsenhus och håller med om att föreslagna punkthus ger en tråkig studentmiljö. Även jag har föreslagit att affär och cafe´bör finnas i bottenvåningarna på husen samt fina trädgårdar för mötesplatser. Men höjden på byggnaderna är faktiskt bestämda i det program för Blåsenhus som klubbades 2006 och som jag skrev om i min artikel. Husen mot Artillerigatan får inte vara högre än 4 våningar för att harmoniera med 3-våningshusen på andra sidan och det blir vackrast i gaturummet. Byggnad högre än 5-6 vån. får endast byggas i centrala Blåsenhus och det gäller inte denna detaljplan. Programmet finns på nätet eller kan skaffas på stadsbyggnadskontoret.
Inger Sjöberg
Inger Sjöberg, 05 feb 2011 kl 17:00
Låt domkyrkan behålla sin naturliga miljö
Några fler byggnader än universitetet och kyrkan hade jag i uppräkningen som ändå var bara exempel. Domkyrkan kunde jag nog uppskatta även som nybygge men inte gärna på Sernanders väg i Flogsta eller vägg i vägg med Alex Frukt och gront.

Jag uppskattar inte panoramarutan som ersätter fyra småglas med spröjs på 20-talsstugan eller altanen av dubbla husstorleken som förlänger glasverandan i vinkel mot poolen. Jag har en bit till euforin även om det görs en uppdelning på flera byggnader intill varandra. Domkyrkan ska inte generas av en omgivning skapad av personer i total renons av känsla för historiskt och byggnadstekniskt sammanhang. Stora tankar om en glastrendíg superexploatering i köpcentrumstappning från intryck av kontinentala studieresor är smått.
Hans G Eriksson, 03 feb 2011 kl 15:16
Skillnad på fult och fint
Jag tror att de flesta som är emot den här typen av byggnation inte motsätter sig "utveckling" av staden - utan problemet man ser är väl snarare de nya byggnadernas brist på estetiska värden.

Bygg något som är lika fint som slottet, domkyrkan eller Carolina rediviva och vi kommer applådera. Varför är det näst intill omöjligt för arkitekter att rita något snyggt nu för tiden?

Björn Holm, 03 feb 2011 kl 15:05
@Hans G Eriksson
Du menar alltså att endast universitetet och kyrkan skall få sätta några fotavtryck i Uppsala, men i princip inga andra, någonsin...?

Hade du varit för uppförandet av domkyrkan, om den inte stod där? Eller de högre tornen på 1890-talet? Hade du varit för slottet, som ju konkurrerade med domkyrkan när det byggdes? Eller botaniska?

Man skulle istället kunna glädjas åt att även gamla "förnäma" stadsmiljöer i Uppsala forsätter att gå från enfald till mångfald - sakta sakta - tack vare sådant som Skandalhuset. För vem vill ha en fastfrusen monokultur, ett stillastående bara för att imponera på några busslaster? Jag tror inte ens det är något turisterna önskar...

Visst blir det fel ibland, som med "kejsarens nya kläder" UKK, men det beror inte på att det vågar stå upp mot slottet och kyrkan!
Sven Ekeberg, 03 feb 2011 kl 14:21
Det plåtsamt genuina?
Några alternativ till Domkyrkan, Slottet, Carolina, Universitetet, Skytteanum, Linnéträdgården, Stadsparken... har jag inte. En stor tanke är att det genuina har ett värde som är svårt eller omöjligt att bygga ifatt med plast och glas och fejk men oändligt mycket lättare att bygga bort.

Jag har inget emot Gottsunda eller Musikens hus, men de miljöerna ska inte få ta syre där det andas atmosfär.
Hans G Eriksson, 03 feb 2011 kl 13:21
En tanke bör inte inledas med en begränsning
Skall vi riva Skandalhuset? Skulle vilja påstå att alla byggnader med en viss tyngd och status i centrala Uppsala på något sätt vågar stå upp mot Domkyrkan; Carolina, Universitetshuset, Skandalhuset och Musikens hus.

Men det är egentligen inte frågan här. Vad kan göras för att förbättra området och göra det mer attraktivt för studenter, forskare och övriga efter att de sett Domkyrkan, vilket la inte tar mer än någon dag?

Du verkar ju inte ha några alternativa lösningar, annat än att saker och ting skall begränsas i största allmänhet. Ja, det är verkligen en utgångspunkt för att skapa en miljö för nya, stora tankar!
Olle Jansson, 03 feb 2011 kl 11:54
Behovet av skandalhus ökar?
Nej, bussarna stannar inte på Artillerigatan. Jag menar att Domkyrkan har ett enastående uppmärksamhetsvärde. Det kostar oerhört mycket att arbeta in ett "varumärke". Här finns det, men kommer uppenbarligen allt mer att utsättas för en utspädningseffekt, möjliggjord med retorikgrepp som bakåtsträvare, utvecklingsbromsare osv.

Det är inte utan anledning en byggnad får heta Skandalhuset. Och
det är inte utan anledning jag tycker att mängden bör begränsas redan innan de byggs.
Hans G Eriksson, 03 feb 2011 kl 11:02
Universitetet behöver levande campus!
Jag håller med artikelförfattaren - Uppsala universitet behöver levande campus för att vara konkurrenskraftigt och inte bara i fråga om att locka studenter. Något så enkelt som levande gator med cafeer kan bli
plattformar för fria diskussioner samtidigt som de håller kvar studenter på campus, vilket skapar möjligheter för välbesökta öppna föreläsningar efter skoltid.


Alexander Åkerman, 03 feb 2011 kl 0:41
Håller helt med artikelförfattaren.
Snedställda punkthus på gräsmatta är det mest andefattiga som någon hittat på i stadsbyggnadsväg. "Hus i park" kan se tjusigt ut på skisser, men är dött och dystert i verkligheten.

@Hans G Eriksson: Det Afrasiabi menar är kanske att kyrkan och slottet inte nödvändigtvis behöver dominera sikten vart man än befinner sig i den hukande lilla staden. Turistmagneter kan de vara ändå, i kraft av sin historia.

Själv beundrar jag stadens sekelskiftesbyggnader i Jugend och nybarock: Skandalhuset, Strandbergska huset, Hotell Hörnan, och så vidare, men har inga som helst pretentioner på att dessa hus skall synas ur alla möjliga väderstreck eller siktlinjer.

Var byggnad har sin plats, och sin publik!
Sven Ekeberg, 02 feb 2011 kl 19:18
Även bra kan bli bättre
Jag hade ingen aning om att turistbussarna släppte av domkyrkobesökarna vid Artillerigatan...

Blåsnhusområdet ger för närvande ett skräpigt intryck. Hus är till synes slumpmässigt placerade, omgivna av trista gräsmattor och parkeringsytor. Att göra området mer attraktivt och trevligt att vistas i skulle inte på något sätt skada Domkyrkan. Fullständigt poänglöst att alltid stadsplaneringsfrågor i Uppsala alltid skall utgå från att allt nytt kommer att vara negativt.
Olle Jansson, 02 feb 2011 kl 19:11
Turisterna övervärderar domkyrkan?
Ali Afrasiabi, räkna turistbussarna
till domkyrkan. Fråga lämmeltåget mellan buss och dom (som du uttrycker dig): vad glor ni på?
Vi du slippa lindrigare undan, räkna turisttrafiken till europakopiorna som trycks in lite här och var.
Hans G Eriksson, 02 feb 2011 kl 17:59
Bättre med en riktig stad
Jag håller fullständigt med artikelförfattaren. Det behövs fler gator i stan och då skall man bebygga gatuplanen till helslutna stadsrum.
Håkan Ljung, 02 feb 2011 kl 12:00
Skymma sikten?
Domkyrkan och slottet har folk fått glo på i all evighet, det är väl dags att gå vidare och låta folk få annat att vila ögonen på.
Ali Afrasiabi, 02 feb 2011 kl 9:02
StPer01.jpg?1337357143500_
Foto: Ange fotograf här

Högtflygande planer. Gårdsplanen skulle lyftas en trappa upp till taken på affärerna i markplanet, skriver Ragnar Bergling. (Bild från AB Vägförbättringars broschyr om kvarteret S:t Per.)

Gör inte om samma misstag

Senaste 30 insändarna>>
Skriv din egen insändare>>

Kontakt                                      

Debattredaktör
e-post: debatt@unt.se
tel: 018-478 12 15

Sportforum

Vill du skriva ett inlägg på UNT:s sportforum?
Mejla till: sportchefen@unt.se
Skriv max 1600 tkn inkl blanksteg. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta texterna.
Sportforum publiceras i lördagstidningen

 

 

Nyheter

Kultur & Nöje

Sport

Seriebloggen

Svart humor på vit bakgrund. Se fler på Isabelle Söders blogg »