Publicerad: 2008-08-08 00:01, senaste uppdaterad: 2010-04-01 12:04
Uppsalas generösa satsningar under Linnéjubileet var både framsynta och fantasifulla. Den positiva PR som åstadkoms genom den utrullade gräsmattan, blomsterprakten i parkerna, barnparaden, upprustningen av årummet och beachvolleyplanen på Vaksala torg går inte att mäta i pengar. Desto roligare att se att utsmyckningen av staden fått fortsätta även i år, om än i mindre skala!
Men visionerna för Uppsalas stadsutveckling tog förhoppningsvis inte slut där? Det är inte utan att man fruktar att de faktiskt gjort det.Var står politikerna i viktiga framtidsfrågor som ett flygfält på Ärna, köpcentrum vid Fullerö och den fortsatta förtätningen av innerstaden? Som konstaterats i både insändare och ledarstick under våren är det stor risk att man förstör de värden som är viktiga för ortsborna och som lockar hit inflyttande genom en exploatering som inte tar hänsyn till de kulturella och miljömässiga värden som är Uppsalas främsta tillgångar.
Varför vänta på en miljöprövning av flygplatsplanerna innan man visar kort? I dag har vi skäl att tro att flyget står för tio procent av koldioxidutsläppen snarare än tre (en ny norsk forskarrapport). Att en flygplats för med sig buller, utsläpp, miljöfarliga transporter och ökad tillfartstrafik vet man också.Behövs ytterligare fakta skulle en hearing där man utnyttjar expertisen vid våra två universitet ge ytterligare beslutsunderlag. Att ge klartecken för en lokal flygplats i samma ögonblick som man diskuterar att låta flygtrafiken bära sin del av kostnaderna för klimatförändringen är sannerligen inte framsynt, det är snarare att backa sig in i framtiden och det med skygglappar.
Inte heller är det ytterligare ett perifert och trafikalstrande köpcentrum som Uppsala behöver i tider då konsumismen som livsstil ifrågasätts. Möjligen hade den tidigare hearingen gett svar på var politikerna står i fråga om Fullerö om någon majoritetsföreträdare känt sig manad att delta i debatten i Missionskyrkan.
Uppsala behöver en vision för sin tillväxt, som tar sin utgångspunkt i - och värnar om - de värden som finns i kultur och kunskap. Musikens hus och resecentrum är steg i den riktningen. Vad blir nästa?
Att det nu byggs för att möjliggöra för fler att flytta hit är välkommet.
Men låt oss inte upprepa skadorna från 1970-och 80-talen, då stora delar av Uppsala förstördes.
Använd planinstrumentet och ställ krav på att nya hus tillför stadsmiljön värden. I dag hotar nybyggen som HSB:s fästningsliknande hus utmed Fyrisvallen att förstöra vyn och åtkomligheten till Fyrisån för alla andra.NCC:s punkthus på Fyrisstrand, längre upp längs ån, smyger betydligt bättre in i miljön kring det känsliga årummet.
Slutligen, menar man allvar med talet om att värna den K-märkta byggnaden Lärarseminariet kan man knappast tillåta en hårdexploatering om 300 lägenheter alldeles inpå. Detta har centerpartister, Vårda Uppsala och andra kritiker redan påpekat - utan att få svar.
Den gamla kulturbyggnaden, den fint anlagda parken och grönytan runtomkring är i dag ett minnesmärke och ett rekreationsområde för omkringboende och en grön lunga för hela staden.
Att det går att bygga nytt som blir ett tillskott i stadsmiljön finns det gott om exempel på. Det näraliggande Klockarängen är ett sådant exempel av många! Man kan alltså ställa krav på variation, på anpassning till befintlig bebyggelse, och att byggplanerna ska ta hänsyn till andra värden (till exempel skönhetsvärden) än de rent kommersiella. Det kan göras i betydligt högre utsträckning.
"Kom ut" politiker, delta i debatten och forma tillsammans med Uppsalaborna visioner för Uppsalas utveckling.Att bedriva politik innebär något större än att abdikera och ge de kommersiella krafterna fritt spelrum.
Tina Zethraeus
Uppsalabo
UNT 8/8 2008