Översiktsplanen är ett av kommunens viktigaste planeringsinstrument. Det är här som kommunens visioner och viljeriktning för den fysiska planeringen slås fast. Storvreta är utpekat som ett expansionsområde och arbetet med att ta fram en fördjupad översiktsplan för Storvreta är i full gång. Det är nu det ska slås fast var det ska byggas, hur boendemiljön, den offentliga och kommersiella servicen samt Storvretas natur- och kulturvärden ska utvecklas under de kommande 20 åren.
En förutsättning för att den här typen av långsiktig planering ska bli bra är att medborgarna ges möjlighet att i ett tidigt skede påverka arbetet. Det är alla överens om, i teorin. I praktiken ser det dock annorlunda ut.
Den fördjupade översiktsplanen för Storvreta hastas för närvarande fram på Stadsbyggnadskontoret. Redan i juni ska den skickas ut på formellt samråd. Det har varken funnits tid eller resurser för någon dia­log med Storvretaborna och det är därför ett ofullständigt underlag som går ut på remiss.
Faktum är att det är planerna på ett storskaligt köpcentrum i Fullerö och önskemålen från Varest AB som styr den fördjupade översiktsplaneringen och inte tvärtom. De politiska direktiven från den borgerliga alliansen är mycket tydliga om att det är så det ska vara. Ingen annan stadsdel skulle acceptera en sådan ordning och vi tror inte att Storvretaborna kommer att göra det heller. Därför inbjuder nu Storvreta socialdemokratiska förening till ett eget möte för att höra vad de boende tycker och tänker om Storvretas framtid.
Principerna om att låta Storvreta växa från centrum och utåt så att det nya Storvreta hänger ihop med det gamla har övergivits. Risken är stor att vi i stället får ett tudelat Storvreta med stagnation och nedläggning av handeln i nuvarande centrum och expansion i det bilorienterade läget vid Fullerö trafikplats.
Boende i Storvreta åker nu kollektivt i större utsträckning än boende i andra mind­re tätorter. Resandet med tåg borde stimuleras ytterligare genom utveckling av ett nytt centrum i Storvreta i anslutning till det resecentrum som planeras strax söder om nuvarande tågstation. I stället vill den borgerliga alliansen premiera biltrafiken och bygga ut externhandeln i Fullerö, en lösning som innebär så stora trafikflöden att den nyss invigda avfarten från den nya E 4 troligen behöver byggas om och väg 290 göras fyrfilig.
Handelns utredningsinstitut (HUI) som har utrett effekterna av ett köpcentrum i Fullerö är entydigt negativa till projektet. Enligt utredningen kommer det att bli myc­ket svårt för affärerna inne i Storvreta att överleva. Bilen blir därmed ett tvång. Till råga på allt bedöms förutsättningarna för att köpcentret ska bli lönsamt som myc­ket små.
Risken för överetablering av externhandel är stor. Fullerös framtida lönsamhet kräver, enligt utredningen, att den "temapark" som planeras har mycket stor attraktionskraft, minst 1,5-2,5 miljoner besökare per år. Som jämförelse kan nämnas att Liseberg som är Sveriges största turistmål har runt 3 miljoner besökare och Skansen ca 1,4 miljoner besökare.
När programmet för Fullerö nyligen var ute på samråd var det rekordmånga som valde att yttra sig. Av dryga 90 yttranden var bara två positiva. Övriga hade allvarliga synpunkter eller avstyrkte.
"Låt marknaden avgöra" brukar det heta. Den som bedriver handel måste naturligtvis ha lönsamhet i sin rörelse. Då gäller det att förhålla sig till marknaden och locka så många köpare som möjligt. Man måste lyssna till tidens trender.
I HUI:s utredning om handeln i Uppsala kan man läsa om detta. Där finner man att "Mannen är den framtida maktfaktorn"! Han är en av de "megatrender" som sätter sin prägel på handelns utveckling.
Och han är liksom den storhandlande barnfamiljen mobil och beredd att åka långa sträckor för att handla. En annan megatrend är singlarna. Det är de som sägs vara räddningen för stadskärnans överlevnad. Så får marknadskrafterna styra fritt och "alla" går vinnande ur situationen.
Problemet är att alla inte har en plats i en megatrend. Därför finns politiken. Me­dan marknaden lyssnar på plånboken så måste politikerna lyssna på människan. Det är vårt ansvar att se till att det finns dagligvaruhandel och detaljhandel som är tillgänglig även för dem som inte är marknadens vinnare. Plan- och bygglagen (PBL) kräver översiktlig planering och handelspolicy. PBL ställer också krav på att man tar hänsyn till och väger allmänna intressen mot enskilda. Nu får enskilda intressen i form av Varest AB som står bakom planerna på ett nytt köpcentrum i Fullerö oproportionellt stort inflytande över den fördjupade översiktsplanen, en plan som också omfattar stora trafikfrågor.
I Uppsala har vi tre stora och växande externa stormarknadsområden, Gränby centrum, Boländerna och Stenhagen. Stora livsmedelskedjor etablerar sig också utmed nya E 4. Det borde räcka för att tillfredsställa den bilburne konsumenten och för att hålla priserna låga.
Låt oss i stället ta översiktsplanen på allvar och utveckla våra stadsdelar. Vi behöver öka servicefunktionerna i våra stadsdels- och tätortscentra och förnya dessa. Vi behöver ett starkare samarbete mellan planläggare, näringsliv och de boende för att göra stadsdelarna och tätorterna till intressanta områden för investeringar, handel och nö­jen. Vi behöver utveckla metoder för att attrahera nya kommersiella verksamheter till stadsdelscentra och för att styra etableringar till lägen med god kollektivtrafik. Inte som i dag låta handeln koncentreras till de stora trafiklederna. Uppsala behöver fler affärer - inte fler externa köpcentrum.