Valet i september är historiskt. För första gången någonsin ställer Feministiskt Initiativ upp i kommunvalet i Uppsala.
Feminism är för oss mänskliga rättigheter, antidiskriminering och global solidaritet. Vi tar mänskliga rättigheter på allvar med en analys och en politik för att behandla alla likvärdigt, oavsett kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder. Därför är och har FI aldrig varit ett enfrågeparti.
Många tror att vi bara driver en enda fråga, jämställdhet. Men Feministiskt Initiativ ser att orättvisor mellan kvinnor och män hänger ihop med många frågor, till exempel fattigdom, arbete och miljöförstöring.
I Sverige pågår fortfarande år 2010 systematisk lönediskriminering: en genomsnittlig kvinna tjänar mindre än en man för en likadan heltidstjänst. Samtidigt arbetar kvinnor oftare deltid än män, eftersom kvinnor fortfarande förutsätts ta hand om det obetalda arbetet i hemmet i högre grad. Majoriteten av alla fattiga i Sverige och världen är kvinnor.
När det gäller miljön kan vi konstatera att fattiga kvinnor i tredje världen är de som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Frågor om jobb, fattigdom och klimat behöver därför förstås ur ett feministiskt perspektiv för att vi ska se var orättvisorna finns och för att vi ska kunna skapa effektiva lösningar för att omfördela resurser mer hållbart och rättvist.
Den borgerliga regeringen går till val 2010 med ett svenskt rekord i antifeministisk politik. Budget efter budget har omfördelat resurser från kvinnor till män, så att den genomsnittliga inkomstskillnaden mellan kvinnor och män har ökat med 12 800 kr sedan 2006.
De rödgröna partierna har visat en djupare förståelse för vikten av ett feministiskt perspektiv i politiken, men det får alltför ofta stå tillbaka för andra värden och intressen.
Trots att oppositionen har haft åtskilliga mandatperioder på sig har de ingen politik för att angripa den systematiska löneskillnaden mellan mansdominerade industrisektorer och kvinnodominerade sektorer som vård och handel.
De etablerade partierna har hittills heller inte förmått minska könsdiskriminering, rasism, homofobi och otillgänglighet.
Vi är trötta på att människor bortprioriteras, diskrimineras och försätts i fattigdom på grund av att de är kvinnor. Vi har konkreta förslag till lösningar:
l Jämställda löner: Kvinnor tjänar i snitt 4 700 kr mindre i månaden än män på en heltidstjänst i dagens Sverige. Varje år saknas det alltså över 70 miljarder i kvinnornas lönekuvert, om kvinnor ska ha lika lön som män. Vi anser att samhället ska upphöra med att lönediskriminera halva befolkningen. Vi anser att kvinnors arbete ska sluta att värderas lägre än mäns. Arbete med barn, gamla och sjuka måste uppvärderas.
I Uppsala vill vi höja kvinnors löner genom att höja lönerna i kvinnodominerade yrken inom kommunen. Vi kommer att ?nansiera detta genom en omfördelning i kommunbudgeten eller höjd kommunalskatt.
l Vi vill införa sex timmars arbetsdag i kommunen. 40-timmarsveckan förutsätter ett samhälle där kvinnor jobbar deltid för att ta hand om hem, barn och gamla. En daglig arbetstidsförkortning till sex timmar i kommunen omfördelar så att stressen och ohälsan minskar, samtidigt som det blir lättare att kombinera yrkesarbete med samhällsengagemang, föräldraskap och fritid. Arbetet kan också fördelas på fler människor, inte minst viktigt i tider av stor arbetslöshet bland ungdomar. En arbetstidsförkortning leder alltså till mindre stress och fler jobb.
l Vi vill att Uppsala kommun avsätter mer resurser till tjej- och kvinnojourer i Uppsala. Det handlar om allas rätt till säkerhet och ett liv fritt från våld. För människor som utsätts för våld i nära relationer är skyddat boende en fråga om liv eller död. Tjej- och kvinnojourerna arbetar i dag under tuffa förhållanden, ofta helt ideellt och med knappa resurser, och kvinnojourerna får i dag ingen ersättning från stat eller kommun för att ta emot papperslösa kvinnor. Papperslösa kvinnor är särskilt utsatta för våld och övergrepp då de saknar möjlighet att söka skydd hos polis eller få sitt fall prövat av domstol då de riskerar att bli utvisade vid kontakten med polisen.
Vi möter många som efterfrågar en feministisk politik, men en del är oroliga för att deras röst är bortkastad om vi inte skulle nå över fyra procent i riksdagsvalet. I kommunvalet finns ingen sådan procentspärr.
I EU-valet förra året fick vi 3,4 procent av rösterna i Uppsala – långt mer än vad medier och opinionsinstitut förutsett. Om alla som tycker att det behövs mer feminism i politiken också vågar vara feminister på valdagen kommer vi in i både riksdag och kommun med råge.
Den intressanta frågan är inte vilket block man vill stödja med sin röst, utan vilken politik och vilket samhälle vi vill ha. En röst på Feministiskt Initiativ är det enda sättet att i valet tydligt visa sitt stöd för en feministisk politik. Vi siktar på att skriva historia i årets val. Vill du vara med?
Kristin Tran
förstanamn på FI:s lista till kommunfullmäktige
Zakia Khan
andranamn på FI:s lista till kommunfullmäktige
Tomas Karlsson
tredjenamn på FI:s lista till kommunfullmäktige
UNT 3/7 2010