Publicerad: 2010-09-27 00:00
Sedan civilekonomexamen, som är en egen yrkesexamen, infördes 2007 har intresset för utbildningen vuxit stort både bland utbildningsanordnarna och bland studenterna. Kraven för att få examensrätten är höga och det är långt ifrån alla universitet och högskolor som beviljats denna rätt. Det största problemet har varit att klara kraven på lärarkompetens i redovisning och marknadsföring. Men frågan är om det är rätt fokus. Kunskaper i redovisning och marknadsföring är förvisso grundläggande men långt ifrån tillräckliga för att göra civilekonomexamen till en internationellt konkurrenskraftig yrkesexamen. I en sådan ställs betydligt högre krav på professionella kompetenser.
Om civilekonomutbildningen enbart består av de traditionella universitetskurserna i ekonomiämnena faller idén med en yrkesutbildning. De kurserna kan studenterna lika gärna läsa inom ramen för vanliga kandidat- och masterprogram.
För att en civilekonom ska kunna vara med och bygga nya verksamheter i en global ekonomi krävs goda kunskaper om internationell strategi och marknadsföring. Det krävs dessutom förmåga att kommunicera på både svenska och engelska, träning i teamwork och ledarskap över språk- och kulturella gränser, entreprenörskap och medvetenhet om de etiska frågor som ingår i ett globalt ansvarsfullt ledarskap. Detta saknas i nuvarande civilekonomexamen.
Vi anser att behovet av en professionell utbildning inom ekonomi och management är mycket stort. Sverige satsar mer än de flesta andra länder per capita på forskning, men vi ligger efter när det gäller att översätta forskning till nya företag. Nästan alla teknikbaserade nystartade företag är ”born globals”, det vill säga att ledningen måste kunna tänka internationellt redan från dag ett. Här behövs en ny generation företagsledare som vi i Sverige saknar resurser för att utbilda.
Lärosätena i Sverige får cirka 40 000 kronor per årsstudieplats till civilekonomutbildningen jämfört med cirka 91 000 per plats i snitt för civilingenjörutbildningen. 40 000 kronor per år räcker till sex–åtta timmars undervisning per vecka, vilket innebär minimalt utrymme för individuell handledning. Detta räcker naturligtvis inte för att åstadkomma den nödvändiga utvecklingsprocessen hos studenterna.
Hur ska Sverige kunna konkurrera med ekonomiutbildningar i andra länder där studenterna oftast har 18–20 timmar undervisning i veckan?
Om civilekonomprogrammet ska bli en utbildning i internationell toppklass krävs en ökad tilldelning av medel och mer framtidsinriktade och arbetslivsanpassade krav på utbildningens innehåll.
Alexander Beck
utredningschef Civilekonomerna
Allan Malm
rektor Ekonomihögskolan vid Lunds universitet
UNT 27/9 2010