Publicerad: 2010-02-08 00:01, senaste uppdaterad: 2010-03-30 10:03
Regeringen stärker den svenska försvarsförmågan. Femton år av socialdemokratiskt styre, som präglades av förbandsnedskärningar och stora svarta hål i försvarets ekonomi, har ersatts av den största förnyelsen av försvaret på decennier. I juni 2009 beslutade Alliansen om en ny inriktning av försvaret. En av de största förändringarna är att försvarsförmågan sätts i centrum.
Tidigare var den politiska kravställningen att endast en tredjedel av den nationella insatsorganisationen skulle gå att använda inom ett år. Det var 2008 cirka 11 000 personer. Det var för lite och för sent.
Med det nya försvaret som Alliansen beslutat kommer hela insatsorganisationen om cirka 50 000 personer kunna användas inom ett par dagar om Sverige hotas.Därmed får Sverige ett försvar som är användbart, tillgängligt och flexibelt. De förband som finns måste också gå att använda på riktigt så snart de behövs.
Förr fanns en nationell insatsorganisation byggd på en alltmer urholkad värnplikt, användbar endast inom gräns, och en särskild anställd utlandsstyrka, för insatser lång borta. Men däremellan var det glapp.
Därför har svensk försvarspolitik nu tillförts ett närområdesperspektiv.
Den gamla uppdelningen mellan en nationell insatsorganisation och en särskild anställd utlandsstyrka avskaffas. Alla förband ska i stället kunna användas för försvarets alla uppgifter och kunna göra insats såväl i Sverige som i närområdet och utanför närområdet. Dagens konflikter tenderar att ha mycket snabba förlopp. Ett tydligt exemplet på detta är kriget i Georgien. Kriget tog i fem dagar och avgjordes på två. Kraven på flexibla och rörliga enheter har ökat medan krav på stora volymer av förband har minskat.
Försvarsmaktens personalförsörjning behöver moderniseras. Vi går över till stående och kontrakterade förband användbara för försvarets alla uppgifter, och som ger försvaret hög användbarhet, tillgänglighet och kvalitet. Plikten fungerar inte längre rationellt för att tillgodose försvarsmaktens personalbehov. Värnplikten läggs därför vilande och rekrytering kommer att ske på frivillig grund, där kvinnor och män behandlas lika. Övergång till frivillig rekrytering kommer att ske etappvis med start 1 juli i år.
Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra länder, med våra grannar i Norden och i EU. Riksdagen beslutade i somras om en solidaritetsförklaring, som omfattar allt från civila till militära hot. Det går inte att se en situation där en militär konflikt i vårt närområde skulle drabba endast ett land. Solidaritetsförklaringen lyder: "Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas." Vi ska därför förbereda oss för att efter egna nationella beslut kunna ge och ta emot stöd, som också kan vara militärt.
I år är det valår. Alliansens försvarspolitik ställs mot oppositionens.
Mona Sahlin, Lars Ohly, och Peter Eriksson är överens om en enda sak, att skära ner försvaret med minst 2 miljarder per år. Socialdemokraterna fortsätter därmed sin långsiktiga ambition att göra miljardnedskärningar på försvaret med stöd från vänsterflanken. Försvars- och säkerhetspolitiken tillhör statens kärnuppgifter. Men oppositionen saknar ett genomarbetat, genomförbart och finansierat försvarspolitiskt alternativ.
Under den här mandatperioden har Alliansregeringen arbetat igenom hela försvarspolitiken för att skapa ett modernt och användbart försvar. Alliansen gör inga nedskärningar på försvaret. Däremot ger Försvarsmaktens ekonomi numera miljardöverskott. För framtiden råder enligt Försvarsmaktens egna beräkningar balans mellan uppgift och utgift. Försvarsmaktens överskott kommer till stor del att kunna användas för att förverkliga genomförandet av det nya försvaret. Den stora utmaningen inom försvarspolitiken de kommande åren är att tillsammans med Försvarsmakten genomföra den nya inriktning vi gemensamt arbetat fram och är överens om.
Sverige kommer att få en av Europas modernast organiserade försvarsmakter. Ett försvar som är anpassat till en ny tids utmaningar och som ligger i linje med den internationella utvecklingen. Fokus ligger nu på försvarets kärnuppgift - att stärka Sveriges försvarsförmåga.
Sten Tolgfors
försvarsminister (M)
Ulrika Karlsson
riksdagsledamot (M)
UNT 8/2 2010