Publicerad: 2011-01-21 00:00
Regeringen, med Jan Björklund (FP) i spetsen, har identifierat forskning som ett strategiskt område och storsatsat. Vid partiledardebatten i riksdagen i förrgår klargjorde Björklund att Sverige ska vara ledande inom forskning.
Fyra procent av BNP ska gå till forskningssatsningar. En färsk granskning av Riksrevisionen visar att så inte är fallet, då externa forskningsmedel inte brukas i samma takt som de beviljas och viktiga resurser släpar efter.
Vi anser att de externa medlen ska användas till att finansiera fasta tjänster för forskare och doktorandanställningar vilket skulle vara en grundpelare för en hållbar forskningskvalitet. Finansieringen av forskning i en ledande kunskapsnation måste vara både hållbar och kopplas till en helhetssyn på högskolan och en vision för högre utbildning.
Riksrevisionen släppte i går rapporten Oförbrukade forskningsbidrag vid universitet och högskolor (RiR 2011:3) som visar att oförbrukade externa forskningsmedel 2009 uppgick till 12,8 miljarder kronor.
Vi menar att rektorerna måste våga anställa. Enligt verksamhetsföreträdare på lärosätena används de externa forskningsbidragen framför allt till tillfälliga forskningstjänster vilket vi menar är en orsak till den stora ineffektiviteten.
Av de 12,8 miljarder i oförbrukade bidrag är det cirka 1 miljard som aldrig används, hälften av detta räcker till att erbjuda alla doktorander en anställning. Detta skulle vara grundpelaren för en hållbar forskningskvalitet och antalet potentiella lärare på lärosätena skulle öka markant och följaktligen även den lärarledda undervisningen inom grundutbildningen.
Många inom högskolevärlden tycks betrakta de oförbrukade medlen som något positivt – ”smörjmedel i systemet”. Pengarna är avsatta för att betala forskning, inte för att tapetsera över undermåliga utbildningssatsningar. Det är dags att låta transparens och kvalitet träda fram. Det bästa smörjmedlet är just skickliga forskare och duktiga lärare som är fast anställda och kan erbjuda både en utvecklande och kontinuerlig forskningskompetens samt förbättrad undervisningskvalitet trots årliga variationer i antalet studenter.
Högskolan har en plikt att skapa bästa möjliga förutsättningar och villkor för att säkra forsknings- och utbildningskvaliteten. Vi vill att lärosätena satsar på att bygga upp en stark, bred forskarkår som aktivt deltar i undervisningen på alla nivåer och för in ledande forskningskompetens i hörsalarna – då är vi på väg mot målet, en ledande kunskapsnation.
Beatrice Högå
ordf Sveriges förenade studentkårer, SFS
Odd Runevall
ordförande SFS Doktorandkommitté
UNT 21/1 2011